Recension: Cube - 1997

Cube

Regi: Vincenzo Natali

1997

Sci-Fi/Horror

En grupp människor vaknar upp en efter en inne i ett komplext system av olika rum som inte tycks leda någonstans. Oberoende av varandra börjar de utforska miljön och upptäcker snart att alla rum ser precis likadana ut. Det enda som skiljer dem åt är färgerna. Rummen är förenade med små luckor, en på varje håll samt uppåt och nedåt. Att använda dem för att ta sig till nästa rum är emellertid förenat med livsfara, då hela stället verkar vara riggat med fällor av någon okänd makt och man vet aldrig vad som väntar i nästa rum. Så småningom stöter de dock på varandra och drar nytta av det. De har alla talanger som visar sig vara användbara och måste nu samarbeta för att ta sig ut, något som verkar vara lättare sagt än gjort!

Denna succéfilm hade väldigt låg budget när den spelades in. Det är dock ingenting som märks, förutom det faktum att nästan hela filmen spelades in i ett ”set”. D v s rummen som har olika färg är egentligen ett och samma. Nu tycker jag inte att det är något som drar ner filmen, snarare tvärtom. Det är en fröjd att se hur man kan åstadkomma så mycket med så lite.

Stämning av spänning byggs upp från ruta ett och konfliktdramat blir snart påtagligt. Allt eftersom stressen hos karaktärerna ökar ju kortare blir stubinen och desto mindre tolererar de från de andra i gruppen. Just det här samspelet tycker jag är filmens starkaste sida.

Samtidigt sitter man som på nålar och blir orolig för de fällor som finns lite varstans. Ska de klara sig den här gången eller kommer någon påhittig fälla att sätta stopp för dem?  Tydligen finns det något slags mönster för hur fällorna är utlagda, åtminstone kommer karaktärerna fram till det genom någon avancerad matematisk operation som låter övermänsklig för mig. Dessutom är man ju så klart nyfiken på meningen. Varför vaknar de där? Vem ligger bakom? Varför just dem? Etc.

Personligen ser jag den här filmen som ett slags metafor för livet. Eller kanske snarare för meningen med livet. Man kan se deras kamp för att hitta en utgång till något större och finare, som en strävan att bättra sig själv och hitta sina egna mål och värderingar i livet. Om det här är tanken med filmen låter jag vara osagt, men i teorin skulle det kunna vara så.

Ett självklart val för den som vill se något riktigt intellektuellt utmanande eller kanske bara vill se en spännande film med bra dramatik och listigt manus!