Recension: City of Rott - 2006



City of Rott
Regi: Frank Sudol
2006
Animerad/Komedi

Fred, en gammal man som är på gränsen till att förlora sitt förstånd eller bli fullständigt senil, är på jakt efter ett par nya loafers. Han tycker att de gamla är utslitna och med hjälp av sin gåstol, som dessutom pratar med honom, ger han sig ut efter nya. Stan är dock fullständigt infekterad med levande döda – zombies som han måste slå sig igenom för att komma fram. Den epidemiska smittan sprider sig genom maskar som tar över människokroppen och tvingar till sig föda, på alla tillgängliga sätt. 

I ärlighetens namn måste jag börja med att konstatera att filmen bjuder på en liten bergochdalbana. De högsta topparna är riktigt bra medan de lägsta svackorna verkligen är sega och trista. Ska man dock försöka göra någon form av medelvärdering hamnar filmen på klart godkänt!

Den är visserligen tecknad i en stil som inte alls tilltalar mig men det passar så bra in i produktionen att man knappt tänker på det. En tecknad film i klassisk Disneystil hade inte funkat hur gärna man än hade velat. Blodet skvätter rikligt omkring och hade det här varit gjort på konventionellt sätt, det vill säga med riktiga skådespelare och handgjorda effekter vore den ett blodbad utan motstycke och säkerligen helt omöjlig att genomföra.

Men nu är du ju inte den rikliga mängden animerade splattereffekter som gör filmen lyckad, åtminstone inte enbart. Det är humorn den besitter! Visst kan man väl säga att allt blodskvättande och innovativa sätt att döda zombies på, är en del av den klockrena och sköna stil på humor som filmen innehåller men framförallt är det dialogen som berör. Konversationerna som den gamle mannen har med sig själv (via sin gåstol eller sko som pratar med honom) är ofta både tänkvärda och humoristiska.

För övrigt tror jag nog att filmen kräver sin publik av kunniga zombieälskare. Den driver lite med filmtypen samtidigt som den hyllar och det krävs nog lite kunskap inom genren för att förstå och uppskatta detta. Ibland ligger humorn subtilt i bakgrunden (som den lilla affären ”Tex Chain Saw Shop”) och man kanske inte heller upptäcker allt första gången man ser den.

Hur som helst så rekommenderar jag verkligen den här filmen. Den borde finnas i hyllorna hos varje zombieälskare värd namnet. Den är helt unik och faktiskt gjord av en enda man… Frank Sudol – den nya zombiefilmens mästare!