The Devils Chair - 2007 - Mentalsjukhusfilm (långt ord)

Den första halvan av filmen visar sig vara något som är att betrakta som innovativt på ett eller annat sätt. Att filmen är brittisk märks ganska tydligt, även om det bara skulle vara för accenternas skull. Den innehåller en berättarröst som talar om för oss att vi kommer att få se en händelse som redan har inträffat, varvid vi får följa med till början av händelseförloppet. Det är en blodig händelse där gränsen mellan fantasi och verklighet, galenskap och psykologi ligger väldigt nära varandra. Man blir sugen på att få reda på mer även om filmen har den egenheten att bilden fryses var och varannan gång filmens huvudperson och berättare ska beskriva vad som händer. Det är faktiskt lite spännande och understundom synnerligen blodigt och obehagligt. Men så börjar andra halvan och alla självklara kvalitéer är som bortblåsta. Manuset blir korkat, man visat något tramsigt monster, skådespelarna spelar över som om de aldrig gjort annat och twist på twist avlöser varandra.
5/10