Nazi Zombies – 2006 – Aka: Horrors of War

Jag tycker att det är en rolig idé att kombinera nazister med zombies. Det är i sig inget nytt grepp men å andra sidan är den här filmen några år gammal. Tyvärr måste jag säga att den suger… och det finns inte många förmildrande omständigheter heller. Skådespelarna är faktiskt inte katastrofalt usla och det får väl räknas får något men på det hela taget är det verkligen inte bra. Det är en försvinnande liten del av filmens om verkligen behandlar något man kan kalla för zombies. Det är dock förståligt att man försöker sölja in filmen med dessa premisser. Allt som oftast är det soldater som skjuter på något som man inte riktigt ser vad det är. Filmen innehåller också något som för räknas som varulvar och det är väl snarast så att alla övernaturliga varelser som finns i filmen får samsas under benämningen zombies i titeln. Trist och poänglös.

3/10

The Secret Village – 2013 – Lita på mig!

Jag blev faktiskt förvånad när jag gick in på imdb och tittade efter att jag hade sett den här filmen. Den hade ett oförtjänt lågt betyg tycker jag. Det kanske inte är tidernas mästerverk men så dålig är den inte. Faktum är att jag tyckte att den var rätt bra. Visst, det är inte den originellaste filmen i världshistorien och den är smått rörig men den levererar i alla fall lite spänningsmoment. Men låt oss spola tillbaka till mina tankar före filmen.

Själva titeln får mig osökt att tänka på M. Night Shyamalan The Village från 2004. Och filmerna har faktiskt en del gemensamt förutom titlarna. I båda handlar det om en twist i sista minuten och i båda är det isolerade hemligheter i fokus. Twisten kan jag inte riktigt gå in på, varken i den här eller i The Village utan att förstöra en del av nöjet. För det är onekligen en del av behållningen att på slutet bli överraskad med något helt oväntat.

Det är dock inte riktigt fallet i The Secret Village. Det är väl inte ställt bortom varje rimligt tvivel, men det tog mig inte särskilt lång tid att räkna ut hur det till slut skulle hänga ihop. Jag vill inte ange minuter och sekunder men det var ganska snabbt. Jag kan inte riktigt klargöra vad det var som fick mig in på de banorna heller. Alltså inte på grund av spoilerrisken utan för att jag inte riktigt vet. Det var inget specifikt tror jag. Istället får jag hänvisa till min erfarenhet, empirisk forskning när det gäller den här typen av filmer med andra ord.

I korthet kan man säga att Rachel är en ung journalist som undersöker händelser i en liten by. Ju närmare hon kommer att verkligen hitta något som duger för hennes Artikel, desto avigare blir byborna mot henne. Hon finner dock några som är villiga att hjälpa henne. De visar henne dokument och tar henne till hemliga massgravar där hennes slutledningsförmåga får jobba på högvarv för att sammanställa all information hon har fått.

Jag tycker att man har lyckats ganska bra med spänningsmomenten och eftersom det här är en film som bygger just på det, kanske snarare än sin handling egentligen, är det värt mycket. Därmed inte sagt att man sitter på helspänn eller att man inte kan slita sig för att hämta mera kaffe, men det finns något där. Jag tycker att Ali Faulkner funkar bra som Rachel också. Resten av rollerna är ganska små men också helt ok gestaltade. Lita inte på betyget på imdb, lita på mig istället!

6/10

Paulie - 1998 - En sockersöt film!

Paulie

Regi: John Roberts

1998

Komedi

Skriven av: Linda Snöberg

Paulie som är en intelligent talande papegoja, berättar historien om sitt kämpande till en rysk invandrare som arbetar som vaktmästare på ett forsknings institut där Paulie blir försummad. Paulies historia börjar många år tidigare när han blev present åt en liten flicka vid namn Marie (Hallie Eisenberg) som hade svårigheter med sitt tal, hon stammade. Pappan tyckte inte om fågeln så han såg till att Paulie kom därifrån. När sen Paulie som har en mycket stor personlighet flyger iväg för att hitta tillbaka till sin bästa vän, upptäcker han att hans förmåga att tala ofta sätter honom i trubbel. Men Paulie lyckas alltid snacka sig ur situationen. Han kan konsten att babbla, hans hjärta är fullt av hopp och han upptäcker att världen är fylld av udda vänner som kan hjälpa honom att förverkliga sin dröm – att komma hem igen! Paulie går igenom en hel del äventyr med en pantbanks ägare, en åldrande änka, en mexican-amerikansk trubadur och en tjuv innan han blir omhändertagen på institutet som han är på just nu.

Paulie är en bra film om en fantastisk papegoja och de liv han rör vid. Alla mötena är speciella på sina egna sätt. Till slut hamnar han på ett laboratorium, där han en dag får kontakt med en rysk invandrare som spelas av den fantastiska Tony Shalhoub.

Vi ser ett desperat upp och ner liv genom de mest oskyldiga tänkbara ögon: en fågels. En trevlig liten film som får dig att både skratta och gråta och ge dig en känsla av hopp. Har flera förvånansvärda, starka prestationer, även Jay Mohr som den lömska skurken, Gena Rowlands som en snäll gammal dam och Cheech Marin som en musikalisk invandrare. Filmen berör inte bara hjärtat utan är en riktigt bra och vänlig familjefilm också. Den tar dig tillbaka till alla oskyldiga delar av din barndom och du funderar över vad magin har tagit vägen.

Filmen Paulie är utomordentligt bra gjord, väl producerad, har överlag bra karaktärer och är verkligen genomtänkt. Brilliant djurträning som får djuren att spela fantastiskt bra. Får dig att gråta och du begriper inte hur du kan gråta för en papegojas skull. Den lyckas vara bitterljuv och hjärtvärmande på samma gång, stjärnor som Tony Shalhoub får liv i berättelsen och historien i sig är inspirerande.

En vacker blandning av flöjtinstrument och blåsinstrument förhöjer filmen till en punkt av ren hänryckning. Kamerasvepningarnas vinklar och andlösa omgivningar, förskönar historien till och med mer. John Roberts vet verkligen hur man kommer åt tittarnas hjärtan.

Filmen är så söt, rolig, gripande, sorglig och mycket mer. Fågelns mod och den starka längtan av att finna Marie är så rörande. Slutet är både sött och sorgligt på samma gång, men du måste se det för att förstå vad jag menar.

Efter att ha hört Paulie berätta sin historia så bestämmer vaktmästaren att han ska hjälpa Paulie att finna Marie. Kommer han någonsin att hitta sin Marie som han längtar så mycket efter?