Rats: Night of Terror
Regi: Bruno Mattei
1984
Horror
I en postapokalyptisk framtid anländer ett motorcykelgäng till en ny
plats. De finner alla slags förnödenheter och blir utom sig av lycka för sådana
varor som till exempel mjöl och socker. Men inte bara livsmedel finns att
finna, det verkar vara ett forskningscentrum och högteknologisk utrustning
finns på platsen. Dock visar det sig också krylla av råttor och tillika de
halvruttna och halvt uppätna liken av forskarna. De upptäcker också en gammal
maskin som de först tror är ett TV-spel men som sedan visar sig vara en
avancerad dator. De får igång denna och den börjar genast arbeta på den fråga
de gav den. Problemet är bara att de inte har en aning om vilken fråga de
ställde… Svaret låter dock inte vänta på sig och snart står det total utplåning
på dataskärmen. Men vilka är det som ska utplånas, är det råttorna eller de
själva?
Det här är beviset på att en film
inte behöver vara kvalitativ för att vara underhållande. Taffligt manus, usla
skådespelare, tam regi och kass dubbning är några av sakerna den här filmen har
emot sig, trots detta kan jag inte låta bli att fascineras av den. Den har
något, som jag inte riktigt kan sätta fingret på, som lockar.
Det är ingen regelrätt
djurskräckis även om den ingår i Djävla Djur boxen. Snarare är det en postapokalyptisk
rulle med en extra touch av muterade superintelligenta råttor som krydda åt
historien. Eller rättare sagt, historien är beroende av rått-temat för att
kunna fungera men inte så centralt som i den genomsnittliga djurskräckfilmen. Det
här är trash-cinema på hög nivå och man dras sig inte för att utnyttja de
kvinnliga kropparna som dragplåster, några tuttar har väl aldrig skadat populariteten?
Karaktärerna heter rätt roliga
saker minsann och jag kan inte låta bli att dra lite på smilbanden åt Lucifer
och Lillith, negressen Chocolate eller Taurus och Noah. Jag vet inte om man ska
kalla dessa namn för oerhört genomtänkta eller korkade men de berör i alla fall
oavsett hur man ser det och det är ju bra.
Råttorna ser förvånansvärt bra
ut, åtminstone i de fall man använt riktiga råttor. Vid attackerna har man bytt
ut dem mot konstgjorda ekvivalenter men det är väl å andra sidan inget annat
att vänta, det är ju sånt som är en del av charmen med filmer som den här. Hade
man tagit den på fullt allvar hade mycket av behållningen gått förlorad. Man
måste ta filmen för vad den är helt enkelt.
En postapokalyptisk berättelse som
rekommenderas å det varmaste, med eller utan råttor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar