Recension: Logan’s Run - 1976



Logan’s Run
Regi: Michael Anderson
1976
Sci-Fi/Action

Året är 2274 och efter det stora kriget, människan har decimerats till ett ganska litet antal och lever i en stor stad under en glaskupa. Så långt är allt frid och fröjd men det har sin baksida också. Ingen får leva längre än till sin 30:e födelsedag! När den inträffar ska de förnyas, som det kallas. Det sker i ett slags gladiatorspel och är en stor publikattraktion. Somliga vägrar dock, försöker smita och därigenom förlänga sina liv. Logan-5 (Michael York) arbetar som polis eller ”sandman” som de kallas, hans jobb består i huvudsak av att ta fast och oskadliggöra dessa smitare. Men nu håller hans egen tid på att ta slut och han bestämmer sig själv för att fly. Han tänker hitta platsen sanctuary där man som namnet antyder kan få en fristad.

Ett futuristiskt samhällsepos om vad det egentligen innebär att bli gammal. Eller kanske snarare vikten av att belysa vår historia och ta lärdom av den. Michael York gör ett adekvat jobb och han och hans följeslagerska Jessica-6 (Jenny Agutter) går från klarhet till klarhet i denna science fiction berättelse.

Det är skojigt att se hur Logan-5 som först får i uppdrag av datorn, för hela komplexet tycks vara skött av en dator, att söka upp och förstöra platsen sanctuary, pendlar mellan att utföra sitt uppdrag och att följa sina egna slutledningar och värderingar. Man skulle utan vidare kunna jämföra det här med en religiös hjärntvätt om man så ville. Eller samhället som tycker att det är fel att ifrågasätta detsamma. I så fall menar filmen helt klart att det är rätt att ifrågasätta, och det kan jag inte ha någon invändning emot.

Kulturkrocken som sker när de till slut möter den gamle mannen är tämligen skojig. De har ingen aning om vad vi vanligtvis skulle ta för givet. Varför står det namn inristade på stenbock i marken? (gravsten) Vad är det där för ett kontigt djur (katt) etc. Den gamle mannen å andra sidan tycker de är konstiga som inte förstår en sådan enkel sak.

Jerry Goldsmiths musik har sällan varit mer passande än till den här filmen, helt perfekt avvägd framtidsklang och känslomässig touch. Miljöerna är bra även om man i dagens läge skulle ha förväntat sig mer. Ska man vara riktigt ärlig gick det att göra betydligt bättre redan då, men jag tycker absolut att funkar alldeles utmärkt. Det är heller inte en film som bygger mycket på miljön som många andra science fiction filmer gör.

Vill du se en film med en hel del politiska och religiösa paralleller ska du se den här. Och vill du försätta leva efter 30 så är det bara att börja fly!