Recension: Killer Klowns from Outer Space - 1988



Killer Klowns from Outer Space
Regi: Stephen Chiodo
1988
Komedi/Horror

Skriven av: Linda Snöberg

När en liten stad blir invaderad av bloddrickande mördarclowner från rymden som terroriserar, tar invånarna tillfånga och dödar dem. Det är ingen som tar dem på allvar. Varför? Jo, de ser ju ut som clowner med påmålade leenden som clowner brukar ha och de kan väl inte vara onda eller? De skjuter på folket i staden med sina vapen men istället för kulor är det popcorn som kommer farandes. De fångar befolkningen och håller dem instängda i spunnet socker kokonger för att senare när de är mogna, sticka in ett sugrör och suga upp blodet. Bara Mike (Grant Cramer) och Debbi (Suzanne Snyder) fattar misstankar emot clownerna och inser faran som håller på att hända, men ingen tror på dem. Beväpnade med en glassbil och tillsammans med polismannen Dave (John Allen Nelson) försöker de stoppa clownerna och rädda staden.

Handlingen är rätt löjlig, men det är precis vad man förväntar sig av en film med en sådan här titel. Skämten är ibland förutsägbara men oftast väldigt smarta och originella. En rätt kul komedi/skräckfilm med helt otroligt korkade sätt att döda människor på, men i samma veva väldigt skickligt utvalda sätt att utföra dem på. Den är humoristiskt gjord fast utgången är väldigt hård, jag menar att när människor dör är ju ingen picknick precis.

Trots att det är en lågbudgetfilm så förekommer det en del verkligt imponerande tagningar och kostymer. Specialeffekterna är enastående bra för att vara en lågbudgetfilm, man skulle nästan kunna säga att bättre inte finns att hitta. De flesta sköter sitt agerande på ett bra sätt. Den enda som man riktigt kan säga var usel var Cramer, han spelar över alldeles för mycket.

Det som är så kul med den här filmen är att man har varit väldigt kreativ och kommit på hur man ska använda grejer som i själva verket kan verka ofarliga och förvandla dem till otäcka saker. En grej som är hur bra som helst är när de gör en hund av en massa ballonger som senare blir en riktig hund som kan leda dem till människorna. Cirkustältet är imponerande och speciellt när det lyfter i slutet av filmen. Popcornen som flyger ur pistolerna och som sen förvandlas till små clowner är ju underbart kul. Skuggfiguren som visas på väggen som föreställer en hungrig Tyrannosaurus Rex är mäktigt bra.






Och man kan ju inget annat än att älska clownerna, de har alla tendenser till att se ut som vanliga clowner men de är gjorda på ett sådant sett att de ser uppriktigt skrämmande ut. Deras sminkning är perfekt gjord och deras skratt mardrömsinspirerande T.o.m. deras kroppar är missbildade och groteska. Man börjar nästan tro att det är varelser och inte människor inuti kostymerna. Alla clownerna ser olika ut och det måste ligga mycket tid och pengar i att göra de olika kostymerna så att de alla har en slags ondska över sig. Men man tar inte filmen direkt på allvar när man ser den för det kanske inte är så normalt att man använder sig av eldpopcorn och mördarpajer, cirkus tält som förvandlas till ett ufo och små clownbilar som jagar en. Vilket gör detta till en unik film. Synd bara att det aldrig gjordes en uppföljare, men än är det ju inte för sent så att säga. Slutet av filmen är ju bara bäddat för en uppföljare.