The Fourth Kind - 2009 - Allt är inte som det ser ut att vara...



The Fourth Kind
Regi: Olatunde Osunsanmi
2009
Sci-Fi/ Thriller

Det finns olika steg när det gäller kontakt med utomjordingar. Första steget är en enkel observation av UFO, det andra steget innebär att det finns bevis, det tredje steget är direktkontakt med utomjordingar och det fjärde, som filmen handlar om, är kidnappningar! Dr Abigail Tyler, vars historia filmen grundar sig på, hävdar bestämt att hennes liv förändrats drastiskt av en eller flera dylika händelser. Hon har fångat flera mysiska händelser där hennes patienter varit inblandade, med sin videokamera och filmen är rekonstruerat med detta material som utgångspunkt.

Redan innan filmen börjar får vi se Milla Jovovich presentera sig själv och tala om för oss att hon kommer att spela rollen av Dr Abigail Tyler, vars observationer filmen bygger på. Man har sedan vävt in scener man påstår vara filmade av den riktiga Abigail i filmen. Ibland visar man rekonstruktionen sida vid sida med de dokumentariska bilderna och som om inte det vore nog finns det också en intervju med Dr. Abigail Tyler som referens flera gånger i filmen, där hon berättar med egna ord om vad som har hänt. Det finns bara ett problem… Vi är förda bakom ljuset!

För det finns ingen riktig Abigail Tyler, allt är påhittat som en del av filmens marknadsföring och man får säga att man lyckats riktigt bra med det! Det finns få saker som skvallrar om falskhet och liksom Peter Jacksons mockumentär Forgotten Silver lurade en stor del av Nya Zeelands befolkning, så är det nog en hel del som fallit för den här historien också! Jag tycker att det är ett kul grepp och jag måste förstås erkänna att även jag föll för manipulationen. Det är kanske lättare att låta sig föras bakom ljuset om man är öppen för alla möjliga teorier om utomjordiskt liv och dessutom är svag för konspirationsteorier? Hur som helst finner jag det väldigt trovärdigt genomfört! Att det skulle skada filmens dramaturgiska struktur håller jag överhuvudtaget inte med om utan anser snarare att de scener där vi får se vad som har hänt ”på riktigt” är bland de mest skrämmande i filmen. Kvinnan som spelar den verkliga Dr. Tyler är riktigt skicklig i att framställa sig rädsla och hennes sminkning förstärker förstås också det hela.





Men samtidigt som filmens ambition möjligen är att skrämmas, så vill den också skapa debatt och få sina publik att tänka. Finns det bevis? Mörkar myndigheterna information om en utomjordig ras? Är det meningen att allt ska kunna förklaras rationellt? För onekligen är det så att det årligen rapporteras om en massa UFO och visst hävdar en del människor att de verkligen kidnappats av någon utomjordig intelligens som utfört en massa experiment på dem. Blåljuger de för att få uppmärksamhet? En del gör säkert det, men gäller det varenda en – utan undantag?

Hur som helst är det en effektiv film och en av de allra bästa Science Fiction rullarna jag har sett på mycket länge.

8/10