Rodentz aka Alterred Species – 2001 – Muterade jätteråttor

Till och med för mig, som är ett uttalat fan av så kallade creature fetures, eller djurskräck som vi säger i Sverige, är det här en riktigt dålig film. Det beror inte på att den är alldeles genomklyschig eller uselt skådespelarbesatt. Det hade jag kunnat stå ut med och är heller inget ovanligt i genren. Men filmen är stundtals så utomordentligt tråkig att det är svårt att hålla intresset uppe.

Alltsammans tar sin börjar på ett labb där man utför experiment med råttor (no shit Sherlock!). Man injicerar den med någon kemikalie och de blir något annat än vad de var från början. De utvecklar ett medvetande och de växer i storlek. Fast det är väl i ärlighetens namn inte alla som växer men det räcker och blir över i alla fall. Den förvuxna råttan som är den sista att besegras är tillräckligt löjlig ändå. Varför ska man överdriva storlek så förbannat?

På labbet arbetar professorn, som har fått sin anslag indragna och därför tvingas utföra sina experiment utan för universitetsområdet, och hans assistent. På väg dit är också några av hans kompisar som ska överraska honom och festa. En del av dem har inget annat än fest och sex i åtanke och när det står klart att en av råttorna brutit upp in bur och rymt är det inte populärt hos alla att stanna och leta efter den.

Hur som helst blir det en blandning av tonårsslasher och djurskräck då. Det är inte så lite sexualiserande bilder emellanåt. Samma princip som i vilken slasher som helst. Är du inte kristligt ren och väntar med sexuella akter till efter äktenskapet skall du döden dö! Fast inte av en galen yxmördare utan av råttor!

3/10

Kill Katie Malone – 2010 – Köp inte ett spöke på Internet!

Regi: Carlos Ramos Jr.

Horror

Man får väl säga att den oöversatta frasen ”Never buy a demon on the internet” känns aningen mindre komisk än den översättning som jag tog mig friheten att göra. Och det är bra för filmen är i sig inte särskilt komisk, inte medvetet i alla fall. Skådespelartalangerna är inte stora och jag tycker mig ha sett själv grundhistorien tidigare. Var det inte ungefär samma sak i The Possession? Att någon köpte en gammal låda som sedermera visade sig innehålla något som man inte hade räknat med – en demon eller ett spöke. Denna måste man sedan göra sig av med genom att vidarebefordra förbannelsen till någon annan. Jag tycker filmerna känns snarlika i alla fall.

När det gäller kvaliteten har den här dragit det kortaste strået, ganska rejält mycket kortare strå faktiskt. Det är några helt ok scener som se ganska coola ut men på det hela taget är det inget att hurra för. Det är stereotypisk och klyschigt, så enkelt är det!

I vanlig ordning är spöket eller demonen först vänligt och ställer sig in hos sina framtida offer. Det är lika hänsynslöst som egoistiskt när det gäller att få sin vilja igenom. Är det något eller någon som sätter sig på tvären är det en säker död som gäller. Naturligtvis vill man från filmskaparhåll att det ska vara så spektakulärt som vanligt och vid ett par tillfällen tycker jag faktiskt att man lyckas ganska bra med det!

Dean Cain stoltserar med sitt namn på omslaget men särkilt mycket medverkar han inte i filmen. Jag vet inte om han är en sådan dör skådespelare som hoppar på vilken skitroll som helst för några extra dollar eller om han verkligen tycker att det är så roligt att arbeta att han inte kan låta bli. Här ser han riktigt sliten ut men jag antar att det är meningen att hans roll ska vara sån. Han är inte sämre än de andra skådespelarna och inte bättre heller men jag skulle nästa vilja slå vad om att hans lön är betydligt högre än de övrigas.

4/10

A Darker Reality – 2008 – Sadism på hög nivå!

Jag kunde inte riktigt fatta varför jag kände igen skurken, seriemördaren, sadisten i denna film. Det var faktiskt inte förrän nu det slog mig att det var en av Baldwinbörderna! Närmare bestämt Daniel Baldwin, som jag inte har jättebra koll på. Men det är trots allt ganska lika varandra allihop så visst känner man igen dragen! Jag vet inte om jag vill rangordna hans skådespelartalanger med hans bröders men jag kan säg att jag inte hade några problem men hans prestation i alla fall.

Han spelar rollen som ”The Ghost” som seriemördaren kallas. Han är ökänd för att ta unga flickor tillfånga för att sedan plåga dem i sin tortyrkällare tills de inte längre lever. Några klarar sig förstås längre än andra och nu har till och med en av dem kommit undan och hjälper polisen att spåra honom. Självklart är det inte bara så där att trycka på en knapp för att glömma bort sina upplevelser i den där källaren men hon verkar klara det förhållandevis bra.

Jag tror att de vid något tillfällen nämner att hon har varit fången i tre år och då kan man ju tänka sig hur hysterisk hon måste vara vid minsta sak som påminner om fångenskapen. Men hon klarar sig som sagt ganska bra. Hon har hållit råkoll på tiden och kan redogöra för exakt hur många dagar den ena eller den andra varit fången tillsammans med henne i källaren innan de ha avlidigt. Det är inte utan att man börjar tänka i banor om Stockholmssyndrom och liknande.

Det var inte en jättebra film på alla sätt och vis men jag tycker att den höll sig klart godkänd tvärs igenom. Inget som utmärkte den negativt och inte positivt heller. Tortyren (som man fick se) var ganska brutal och det känns lite som att man gjort en poäng av att tänka ut så läbbiga metoder som möjligt för mördaren att använda. Detta ser jag enbart som positivt när man utger sig för att skildra den här typen av händelser. Det får inte vara några halvmesyrer om det ska få den avsedda effekten, vilket jag förmodan är att få publiken att må dåligt. Självklart finns det slafsjyckar som kommer att tycka just det omvända men då är man fel ute anser jag. Då ser man bara filmen för slafset och inte för den egentliga handlingen.

6/10