Nu var det ett bra tag sedan jag först såg och recenserade
A Serbian film men efter allt ståhej bestämde jag mig för att införskaffa bluray utgåvan och se om filmen. För det första är det helt fantastiskt med bluray, det är som att se om filmen fast ändå för första gången. Helt underbart! Hur som helst infann sig inte riktigt samma chockeffekt denna gången. Dels så visste jag ju exakt vad som väntade och dels så… ja, det var nog bara det!
Faktum är att det är en film som innehåller mycket mer än bara en chockerande yta, det finns onekligen ett budskap i den och det är det som gör filmen egentligen. Att den är maskerad med en massa brutala scener lyckas naturligtvis få den omtalad så ett smart drag är det allt. Visst, vinna av de grövsta scenerna är helt nödvändiga för att handlingen ska komma helt till sin rätt, för att man ska kunna förstå vad den egentligen handlar om bakom ytan helt enkelt. Andra saker är inte alls nödvändiga och skulle ha kunna plockats bort för att inte provocera i onödan. Men det är förstås att provocera man vill, det är detta som skapar uppmärksamhet och om inte det vore nog så blev inte uppståndelsen mindre när flera svenska webbutiker valde att plocka bort den ur sitt sortiment. Reaktionerna har jag redan skrivit om
här och visst förstår jag både dessa rabiata reaktioner och butikernas rätt att själva bestämma vad de vill sälja, men samtidigt måste jag ifrågasätta hur tankegångarna går. Jag ställer mig väldigt skeptiskt till att vederbörande ansvarig på vart och ett av de bojkottade företagen verkligen bildat sig en egen uppfattning om vad det är för en film de tar sådant avstånd ifrån! Alltså är det hörsägen, någon påstår att filmen innehåller det eller det och så tror bolagen på detta. De blir påverkade av någon/några som enbart ser till ytan och inte ser genom den och letar efter filmens egentliga kvaliteter.
Barnpornografi skriks det, men man glömmer en sak, pornografi ska vara något lustfyllt. Det finns inget sex i den här filmen som kan upplevas som något lustfullt, inte av en person vid sina sinnens fulla bruk i alla fall. Allt är avskräckande i en eller annan form. För övrigt lär denna svenska utgåva vara den enda helt oklippta i världen. Jag vet inte…
Jag börjar bli lite smått irriterad över det här nya modeordet "stjärna". Framförallt är det väl kvällspressen (Ni vet de där tidningarna som man numera kan köpa redan vid frukosttid) som totalt snöat in på att kalla alla för stjärnor när de skriver sitt skvaller. Aftonbladet rapporterar till exempel om att "Star Trek Stjärnan - Klingon-krigare" (bilden) är död. Det är naturligtvis av intresse för en sådan Star Trek fanatast som jag men jag gissar att de allra flesta knappt känner igen denna rollkaraktär, och knappt ens vet hur den här krigiska rasen av utomjordingar såg ut i original serien från sextiotalet. En viss skillnad om man jämför med filmerna - eller hur?
