KONGA – 1961 – Chimpansen som blev en jättegorilla!


Regi: John Lemont
Horror/Sci-Fi

I början av filmen kraschar Dr. Charles Decker i djungeln. Alla tror att han är död men ett år senare återvänder han till civilisationen. Han menar att han inte kunde motstå vissa efterforsknignar när han ändå befann sig i en djungel med en massa okända växter. Med sig tillbaka har han en chimpans – Konga, som verkar betyda allt för honom. Han har också växter som han snabbt planterar och sedermera utvinner extrakt ifrån genom att pressa bladen. Detta serum injicerar han sedan i Konga som också befalls att lyda sin herre genom något som närmast kan liknas vid hypnos. Konga växer och växer och blir till slut en jättelik… GORILLA!

Jag gillar verkligen premisserna med den galne vetenskapsmannen och hans tokiga experiment. Att han verkar lida av storhetsvansinne gör inte saken sämre. Allt och alla som inte är han själv är endast kuggar i hjulet som får hans experiment att gå framåt. Han utnyttjar folket runt omkring sig och om någon skulle hota honom eller hans framtida berömmelse röjer han helt enkelt hindret ur vägen – genom att skicka Konga att bryta nacken av offret.



Jag tycker inte att skådespeleriet är så dåligt som jag har sett andra referera det till. Främst är det väl Michael Gough som märks, men så har han ju huvudrollen också. Jag gillar hela konceptet. Det enda jag har lite svårt för är väl just det där med att apan byter art när den växer. Om jag ska till att spekulera i varför så kan jag tänka mig att det var lättare för en skådespelare att krypa in i en gorilladräkt än att försöka gestalta en chimpans. Det är nämligen uppenbart att det rör sig om en skådespelare i en gorilladräkt och inget annat. Det här är långt ifrån de stopmotioneffekter som fick King Kong att bli en mästerlig upplevelse. Det finns dock några trickfilmningar som får apan att se större ut.



Och på tal om King Kong så är det förstås också uppenbart att det här rör sig om att exploatera föregångaren så mycket som möjligt, så kallad kongsploitation. Även om vägen dit inte är exakt likadan slutar det med en gigantisk apa som river och förstör staden, i det här fallet handlar det om London. Det finns kanske inte lika mycket klockrena byggnader som Empire State Building i den här men Elizabeth Tower (populärt kallad Big Ben även om det egentligen är namnet på slagklockan i tornet) skymtar i alla fall förbi.




Överlag är det dock kalkonfaktorn som är det mest underhållande. Gorilladräkten är hur rolig som helst och de övriga effekterna i filmen är heller inte bättre. Storyn är stereotypisk som få och blir framåt slutet nästan lite för mycket. Kort sagt skulle man kunna säga att det går precis som man tror att det gör. Mer förutsägbar film finns nog inte men det är ändå med en viss charm. Kräver man finess är det här kanske inte filmen man ska se men är man ute efter lite lättsam underhållning är det en annan femma. Och så är Claire Gordon som spelar Sandra Banks, studenten som Dr. Decker vill ha i säng, hur het som helst!


5/10

Star Trek: Into Darkness – 2013 – Tidslinjen ställer till det


Regi: J.J. Abrams
Sci-Fi/Action

Det finns mycket som är bra med den här nya Star Trek filmen, om det råder det ingen tvekan. Det är onekligen en välgjord film med fantastiskt visuella effekter och jag gillar verkligen skådespelarna som gestaltar de välkända karaktärerna. Chris Pine som Kirk och i synnerhet Zachary Quinto som Spock är riktigt bra för serien enligt min åsikt. Man kan väl i och för sig ha åsikter om det går att jämföra med originalskådespelarna överhuvudtaget men det beror inte på deras förmåga att gestalta karaktärerna utan snarare på att de är så invanda för oss att se. De är, så att säga, starkt förknippade med rollerna.

Spock

Chekov

Jag gillar också äventyret som vi bjuds på. Det är i mångt och mycket en klassisk Star Trek historia även om man har hottat till det med lite extra action. Det är helt enkelt spektakulärt och sen behöver man inte säga mer om den saken!

Något som jag också gillar skarpt är all hommage man har givit originalserien och filmerna. Det är mycket referenser man känner igen och ibland har det gått så långt att man har kopierat nästan scen för scen med vad som tidigare har gjort. Dock med att göra sin egen tvist på det. Och det är väl detta som också ställer till ett problem. Jag får inte riktigt ihop tidslinjen.


Uhura

Khan och McCoy

Om det här är en film som utspelar sig före femårsuppdraget, och femårsuppdraget har ännu inte genomförts enligt filmen, så förekommer det föremål och karaktärer som ännu inte skulle kunna existera enligt Star Treks manifest. Det finns trots allt en hel drös tidigare fakta man måste ta hänsyn till. Till exempel karaktären Khan, som inte förekommer första gången förrän i orignalseriens – Space Seed – och det var då ett nytt möte. Därefter i film nummer två – The Wrath of Khan, som naturligtvis utspelar sig senare. Ändå är detta första gången karaktären möter Enterprise. Jag får inte riktigt ihop det. Det förekommer andra saker också som ställer till det. Jag vet inte hur många som minns tribblarna (eller vad som nu är svenska för ”tribbles”) men när berättningen råkade ut för dem första gången var det något nytt. Alltså kan de inte förekomma här.


Spock och Uhura

Sulu



Som grädde på moset existerar Spcock på två olika plan. Han finns ombord på skeppet som Zachary Quinto men existerar även som Leonard Nimoy. Ett välkomet ansikte så klart men oerhört förvirrande. Hur hänger detta ihop. Hur kan samma person existera på samma ställe fast i olika åldrar? Det enda jag kan tänka mig är att det egentligen inte rör sig om någon prequel alls. Det är helt enkelt frågan om ett parallellt och alternativt universum. Den tanken har aldrig slagit mig förr men nu verkar det vara det enda alternativet.

Men när jag läser min recension av den första filmen i rebootserien upptäcker jag att Lenoard Nimoy faktiskt var med även där. Det hade jag helt förträngt. Jag skriver där att det finns en anledning till det, vilket jag, utan några minnes bilder, i nuläget tolkar som att jag redan då fick förklaringen jag sökte. Kanske avslöjades det att det handlade om en alternativ verklighet? Jag minns inte…



Men allt det här är förstås bara ett problem om man är väl bekant med alla delar av Star Treks universum (ursäkta ordvitsen). Är man ovetande om de tidigare serierna och filmerna kommer man inte att ha något problem med det som är ”fel” i den här filmen. Kanske borde jag därför sätta ett högre betyg än det som filmen genererar för mig? Kanske inte. Och man ska också komma ihåg att betyg och bedömande är en färskvara. Just när jag såg denna reagerade jag på det här sättet. Nästan gång kanske jag har andra förutsättningar.


7/10