Det här är absolut inte en dålig film men upp till första
filmens höjder når den inte! Det är också en helt annan typ av film egentligen.
Den bygger inte lika mycket på överraskning för de iblandade som i första
filmen och det mesta av den går åt till biljakter.
John Jarratt
är tillbaka som galningen Mick Taylor och det är en fröjd att se hans vansinne.
Det finns helt enkelt ingen hejd på honom. Han älskar sitt Australien och ingen
utlänning ska få komma och göra sig lustig över honom. Han eller henne blir det
synd om och vi som har sett första filmen vet att han inte kommer att lägga
fingrarna emellan eller fega ur det han säger att han ska göra.
Jag hade mina tvivel om den här, det ska erkännas. Om det
överhuvudtaget var möjligt att göra en film till utan att upprepa samma sak en
gång till var tveksamt. Men jag måste säga att man lyckas med den bedriften.
Det är inte samma sak en gång till men det är å andra sidan en ganska tjatig
film. Biljakterna avlöser varandra och det är inte förrän framåt slutet som det
kan bli frågan om den fångenskap och tortyr vi förväntar oss. Slutet är också
det bästa i filmen.
Överlag är jag nog besviken men det är trots allt en
välgjord film och de flesta skådespelarna sköter sig bra. De får visserligen
inte så många känslor att spela med men det de får funkar. Och jag vill hellre
fria är fälla när jag ger filmen…
6/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar