Recension: Nails - 2003



Nails
Regi: Andrey Iskanov
2003
Horror

Den ryska torpedens (Alexander Shevchenko) handlingar eller samvete om man så vill, börjar till slut komma ifatt honom. För att råda bot på detta börjar filmens huvudperson att spika långa spikar i sin egen hjässa och ned i hjärnan. Detta resulterar i en klarare syn av demonerna bakom verklighetens slöja. I sin strävan efter denna skarpare förmåga att se utvecklar och förvärrar torpeden skadorna han åsamkar sin egen kropp och hjärna.

Själva självstympningsingrediensen påminner väl ganska mycket om guinea pig delen He Nerver Dies . Här är det dock inte frågan om någon komisk underton som är fallet med He Never Dies . Tvärtom faktiskt, det här är riktigt obehagligt att titta på och flera gånger känns det som om man faktiskt skulle vilja stänga av och se något lättsammare. Misstolka inte det där nu, jag menar det i en högst positiv betydelse! För vad är väl ett bättre betyg än en stark film som är alldeles för stark för att orka se!?

Man skulle också kunna jämföra olika saker i filmen med till exempel David Cronenbergs Videodrome. Jag tänker då snarast på verklighetsparallellerna där man kanske inte alltid är riktigt säker på vad som tillhör verkligheten och inte. Det är dock en mycket tydligare skillnad här än i Cronenbergs mästerliga film. Filmen håller en helt annan surrealistisk nivå men håller ändå en tillräckligt hög standard av begriplig symbolism för att kunna tillgodogöras på ett lättillgängligt sätt. Att filmen skildrar torpedens sinnesstämning och dekadens är därför självklart och otroligt väl genomfört. En annan sak jag måste betona är också att även om flera spikar drivs ned i hjärnan finns det ändå inte tillstymmelse till upprepning i scenerna. Varje gång det blir aktuellt framställs det lite annorlunda.

Skådespelarprestationer är kanske inte det viktigaste i en film som denna. Det är själva känslan som ska förmedlas och inte en linjär handling i vanlig bemärkelse. Ändå vill jag påstå att filmens huvudperson (Alexander Shevchenko) gör ett mycket bra jobb och nästan hela filmen kretsar kring honom. Det är de små nyansernas skådespeleri och det är precis vad som krävs. Att kunna visa sin avsky och/eller illamående med små variationer i minspel eller blickar är en klar tillgång för filmen.

Kul är förresten att man faktiskt skulle kunna säga att filmen är verklighetsbaserad. Åtminstone med de definitioner man numera använder av det begreppet i Hollywood. Filmens Regissör Andrey Iskanov inspirerades nämligen av en medicinsk upptäckt; att hjärna inte känner någon smärta, samt av ett obduktionsprotokoll där man hittade flera spikar indrivna i likets hjärna!

Klarar du av 60 minuters mycket obehaglig och surrealistisk symbolism ska du definitivt kolla upp denna!