Recension: Dark Island – 2010

På en avlägsen ö försiggår ett experiment som kanske inte är så lyckat som uppdragsgivarna önskar. Faktum är att det hela misslyckas så kapitalt att man tvingas sätta in en räddningsstyrka för att ta till vara så mycket som möjligt av experimentet innan både det som finns kvar och personalen på ön, förintas. Men allt är förstås inte som det först verkar vara. Teamet som skickas in kommer inte alls från företaget utan är ett eget initiativ från forskaren som påbörjade utvecklingen av det hiskeliga vapnet. Och han är egentligen inte alls där för att rädda någon eller något utan för att ställa allting till rätta genom att fasa in ett ”motgift” i hela processen.

Det blir en rafflande kamp mot klockan där ingen kan vara riktigt säker på vem den andre är eftersom alla tycks ha hemligheter för varandra. Till slut är handlingen fylld av så mycket twists att jag till slut blir riktigt överraskad av upplösningen. Det tillhör inte vanligheterna och är kul! Jag gillar när man blir överlistad! Skådespelarna är inga höjdare tyvärr och detta drar ned behållningen en smula. Ibland funkar det bra medan det ibland blir allt för överspelat och/eller flegmatiskt. Däremot så är själva monstret, eller vad man ska kalla det för hur grymt som helst! Det består egentligen av rök, men det funkar oerhört bra i sammanhanget. Det är riktigt spännande när teamet blir jagade faktiskt. Helt otroligt att ett så enkelt trick kan vara så effektivt egentligen!

Men man får ta det onda med det goda och konstatera att man inte kan få allt. Det man förlorar på gungorna tar man till viss del igen på karusellen men det blir ändå inte mer än godkänd totalt sett för rullen som helhet.

5/10