Om
man tittar på den här filmens trailer verkar det vara en nästan ofattbart löjlig
och meningslös film. Men om man ser på kommentarer runt om på nätet får man ett
helt annat intryck. Nästan allt jag sett den här filmen kommenteras med har
varit, om inte fantastiskt så nära på i alla fall. Med sådana lovord blir man
ju förstås intresserad och kanske får man också höga förväntningar, för höga
till och med. För jag vill inte påstå att jag håller med i hypen kring denna
film. Den har väl sina poänger, inget snack om den saken, men så där rysligt
mycket mer än så tycker jag inte att den har att bjuda på. Den är dessutom en
smula ojämn och fragmenterad. Fragmenterad på ett sätt som inte innebär att man
hoppar hit och dit i handlingen eller att berättandet är komplicerat. Nej
snarare handlar det om att det inte finns någon direkt följsamhet i
berättandet. När vi antas ha tröttnat på den initiala historien om tonåringen
som frågar sig varför det inte finns några superhjältar och sedan tar på sig
rollen som sådan själv, blandar man in något långsökt hämndmotiv och försöker
efterlikna en serietidning. Visserligen finns det vissa spår av detta redan
från början, men inget som stör. Det blir lite torftigt och lite nödlösning av
det hela tycker jag. Skådespelarprestationerna kan man dock inte klaga på och
även om jag vet att det finns de som anser att Nicolas Cage inte ens skulle kunna spela sig själv så brukar jag
gilla honom, och så även här. Men det blir tyvärr aldrig ett högre lyft för den
här filmen än underhållning för stunden, men det är ju inte det sämsta!
5/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar