Recension: Scanners - 1981



Scanners
Regi: David Cronenberg
1981
Thriller

Darryl Revok är den mäktigaste av alla så kallade scanners. Han kan med tankens hjälp påverka sig omvärld på ett sådant sätt att han i det närmaste är ostoppbar. Han leder en organisation vars mål är att uppnå världsherravälde med sig själv som självklart ledare. För att infiltrera denna organisation skickar forskaren Dr. Paul Ruth in en hittills okänd scanner, en som inte finns på de listor som existerar. Denne Cameron Vale kommer undan för undan allt närmare sanningen som inte nödvändigtvis är bekväm för alla parter.

Jag minns inte om det här var en av de tredje eller fjärdehandskopiorna jag såg när jag först stiftade bekantskap med den i mitten på 80-talet. Hur som helst kan man inte säga att kvaliteten är att jämföra med den som kan uppnås idag med DVD och LED. Med det vill jag ha sagt att man sannerligen kommer undan med mera om kvaliteten är sämre. Jag har inte sett den här filmen sedan det begav sig och ville ta redan på om de faktiskt var lika bra som jag mindes den.

Det jag egentligen mindes, i bilder, var en huvudexplosion. Det är kanske den mest berömda scenen i filmen och tyvärr den som för representera den när man tänker på den. Men sanningen är den att det här är mycket mer än en film där det råkar explodera ett huvud. Samtidigt är det en film som faktiskt har en mycket tunnare handling än vad man skulle kunna tro. Faktum är att jag reagerade för att det nästan ser lite för bra ut. Allt är lite för tillrättalagt i miljöerna, lite sterilt rent av. Det ser helt enkelt ut som filmmiljö om ni förstår vad jag menar.

Så är filmen lika bra som jag mindes den? Ja och nej faktiskt. Den är på många sätt bättre och har en handling med mer djup än vad jag hade en aning om. Detta även om den till synes fortfarande är ganska tunn. Det finns liksom en kropp och ett engagemang i det hela som verkligen tilltalar. Det finns ett djup i det enkla och en konspiration i konspirationen.

Vanligtvis kallar man nog den här filmen för en skräckfilm av något slag, kanske sci-fi. Det beror väl kanske på att den fokuserar på övernaturligheter, såsom ESP och telepati. Men till syvende och sist är det ändå en thriller i mina ögon. Det finns två läger egentligen, de som vill ta över världen och de som vill förhindra det.  Naturligtvis finns det också mer problematisering än så bland kulisserna. Det är dessa aspekter som är bättre med filmen än vad jag mindes den från mitten av 80-talet.

Det som är sämre är snarare de mer ytliga sidorna och då menar jag inte nödvändigtvis huvudexplosionen eller andra effektmässiga saker utan snarare själva idén med mutanter som scanners. Det är helt enkelt av underordnad betydelse och finns enbart till för att skapa en historia att bygga handlingen kring.

Så vad är slutsatsen efter mitt återseende? Jodå, jag är nöjd! Jag satt inte trollbunden men vad klart intresserad av var filmen skulle ta mig och de få scener jag mindes sedan förr var verkligen inte bleka. Filmen har åldrats väl även om det är helt uppenbart att David Cronenberg sedan dess har utvecklats ytterligare och numera kan sägas fästa ytterligare vikt vid sådana detaljer som gör att det inte ser lika konstruerat ut.