Död Snö – Redan i inledningsscenerna, ackompanjerade av Griegs: I Bergakungens sal (som förövrigt är en rätt skojigt just i en norsk film), blir man osäker på huruvida filmen är gjord med glimten i ögat eller inte. Det är onekligen ett komiskt musikval och ihop med, de faktiskt ganska estetiska bilderna får man nästan en surrealistisk inledningssekvens. Man klarar dock inte av att hålla kvar denna känsla och vad som sedan följer är ett virrvarr av tramsiga dialoger, förutsägbara situationer och fåniga splattereffekter. Det är inte det att dessa inte set bra ut för det gör det onekligen av och till, det är bara det att det antingen är lite för komiska till sin natur eller inte tillräckligt komiska beroende på hur man ser det. Detta är också problemet med resten av filmen, men blir inte riktigt klok på om det är meningen att det ska vara fånigt eller inte. Mycket av situationerna och bildspråket sker efter mall 1A, det mesta faktiskt och det finns väldigt lite originalitet och nytänkande. Man har sett det mesta tidigare i olika sammanhang och dessutom i bättre filmer. Nytt skulle väl i så fall vara nazistzombies, men det såg jag å andra sidan nyligen i Outpost… – 4/10
Köp filmen på CDON
Hyr den på Lovefilm
Köp filmen på CDON
Hyr den på Lovefilm
ööh nazi zombies är väl inte direkt nån nyhet kolla: Shock waves från 1977, Zombie lake, Oasis of the zombies, Night of the zombies.
SvaraRaderaför övrigt är Död Snö suverän. du borde kanske kolla in Tommy Wirkolas andra filmer
Att nazi Zombies skulle vara något nytt var kanske inte menat att tas så bokstavligt, utan mer som en skämtsam avslutning på inlägget. jag är medveten om filmerna du nämner och deras existens.
SvaraRaderaDu gillar nog Död Snö mer än jag..