Död Snö

Död Snö – Redan i inledningsscenerna, ackompanjerade av Griegs: I Bergakungens sal (som förövrigt är en rätt skojigt just i en norsk film), blir man osäker på huruvida filmen är gjord med glimten i ögat eller inte. Det är onekligen ett komiskt musikval och ihop med, de faktiskt ganska estetiska bilderna får man nästan en surrealistisk inledningssekvens. Man klarar dock inte av att hålla kvar denna känsla och vad som sedan följer är ett virrvarr av tramsiga dialoger, förutsägbara situationer och fåniga splattereffekter. Det är inte det att dessa inte set bra ut för det gör det onekligen av och till, det är bara det att det antingen är lite för komiska till sin natur eller inte tillräckligt komiska beroende på hur man ser det. Detta är också problemet med resten av filmen, men blir inte riktigt klok på om det är meningen att det ska vara fånigt eller inte. Mycket av situationerna och bildspråket sker efter mall 1A, det mesta faktiskt och det finns väldigt lite originalitet och nytänkande. Man har sett det mesta tidigare i olika sammanhang och dessutom i bättre filmer. Nytt skulle väl i så fall vara nazistzombies, men det såg jag å andra sidan nyligen i Outpost… – 4/10

Köp filmen på CDON
Hyr den på Lovefilm