Iron Man - 2008 - Superhjältefilm från MARVEL!

Man får väl säga att det här är ytterliggare en i raden av seriehjältefilmer och man känner igen upplägget även om jag aldrig läst ett enda äventyr med den här hjälten. Det är kanske lite långsammare tempo än vad man är van vid, och då menar jag inte att det inte är en actionrökare, för jag gillar verkligen actionscenerna i den. Nej, jag tänker snarare på att det tar ett bra tag för storyn att utvecklas och man ges möjlighet att lära känna karaktärerna bättre än vad som normalt är brukligt i den här typen av film. Det är inte bara superkrafter och sedan pang på a la Fantastic Four utan en långsam process mot ett, förvisso förutsägbart, slutmål. Miljöerna är minst sagt högteknologiska, vilket är ganska naturligt då filmens huvudperson är någon form av tekniskt underbarn. Jag gillar det här, och dessutom ä det skönt att slippa tänka för en gångs skull. Det här är en film man kan slappna av och se utan att det gör något om det är några logiska misstag i manuset eller inte. – 8/10

Prom Night - 2008 - Ytterligare en klassiker som har gjorts om på nytt...

En film som knappast står för något nytt och revolutionerande. Inte för att det handlar om en nyinspelning av en i slasher-sammanhang klassisk film, eller för att jag för den delen älskar den filmen, utan för att det helt enkelt inte finns något nytt att finna i den här rullen. Den har ett standardiserat upplägg och bildspråket är så förutsägbart att det aldrig blir särkilt spännande heller. Att mördaren är känd för oss tittare (och för filmens karaktärer också för den delen) drar ner det en smula för min del. Det är förvisso inget ovanligt att det förhåller sig på det sättet, men den här filmens upplägg kanske hade tjänat på en mer okänd mördare. Allt som allt en ganska tam film, utan några speciellt häpnadsväckande mordsekvenser, men med en avslutande kvart som åtminstone lyfter betyg ett pinnhål!– 5/10

Flightplan - 2005 - Vore det inte för Jodie Foster...

Vore det inte för Jodie Foster skulle den här filmen troligen gå helt obemärkt förbi. Visst finns det delar av den som är riktigt bra utan hennes insats men de är lätt räknade. Resten av filmen känns alltför stöpt i samma standardiserade mall som så många andra actionthrillrar nuförtiden, där verkligheten eller förståndet hos huvudpersonen ifrågasätts. Detta funkar bra fram till ungefär halva filmen när det ställs bortom allt tvivel hur sanningen verkligen ser ut och vad som kommer att hända under filmens återstående del. Man hoppas in i det längsta att man ska ha fel och att filmskaparna ska lyckas överlista tittaren. Så blir dock inte fallet. En eloge skall ges till filmskaparna för att man vågade referera till det känsliga ämnet 9/11! – 6 /10