Maniac – 2012 – Extremt subjektiv kamera


Regi: Franck Khlafoun
Thriller

Jag har faktiskt inte William Lustigs Maniac från 1980 i minnet när jag skriver den här recensionen. Det kan väl hända att en eller ett par centrala scener fortfarande är vid god vigör i mina minneskretsar, men på det hela taget är minnena mycket få. Det är i sig inget negativt, åtminstone inte när det gäller vad som ska skrivas om den här. Viss jämförelse är naturligtvis ändå ofrånkomlig men på det stora hela tjänar ämdå filmerna på att separeras från varandra så mycket som möjligt.

Båda handlar inte i första hand om att vara någon slaktarfilm. Det finns förstås sekvenser som kan hänvisas till slashern, eller ännu hellre giallon i det här fallet. Men de är inte i fokus på det sättet att filmen bygger på dem. De är snarare ett sätt för oss att ta till oss grundkonceptet, det om en traumatisk barndomsupplevelse som sedermera gör att Frank (Elijah Wood) beter sig som han gör. Han finner en tröst i att vara med skyltdockorna men också ett kall att fullborda sina barndomssyner. Detta gör han genom att mörda de som passar hans syften, de som påminner honom om hur det en gång var. Därefter spelar han upp sina egna scener på det sätt han vill ha dem.




Det är extremt mycket subjektiv kamera i filmen och de dröjer innan vi får se Frank överhuvudtaget. Det är ett intressant sätt att berätta historien på och förstärker också de bräckliga natur han verkar vara. Han är en åskådare som då och då får vara med, men när han får det blir han också utskälld för den han är. Det är klart som korvspad att detta traumatiserar honom som vuxen.

Elijah Wood gör rollen som den kaotiska Frank alldeles utmärkt! Det finns heller inte här någon egentlig poäng med att jämföra med originalets Joe Spinell. Elijah Wood är bra i rollen och det räcker egentligen. Jag tycker att de psykologiska aspekterna kommer fram mycket bra och på det hela taget är det helt klart en underhållande film. Det är inget mästerverk som jag har tyckt mig se en del rubricera den som. Det är den inte mina ögon i alla fall. Det är däremot en stabil psykologisk thriller där den som kan sin filmhistoria redan vet hur det kommer att gå.




Extra roligt är det att William Lustig, som alltså regisserade originalet är en av producenterna till filmen. Producent är också den ansedde Alexandre Aja som bland annat visade oss var skåpet skulle stå med Haute Tention och P2.


7/10

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar