Jämförelser med första filmen är
förstås ofrånkomliga och i den jämförelsen står sig den här sig slätt. För även
om första filmen inte var något mästerverk i berättarteknik fanns det ändå en
charm och någon sorts originalitet över den. Det här blir mest som en
actionfilm i mängden bara. Det känns som om man försöker lite för mycket och de
actionsekvenser som finns är ganska ordinära. Inte för att det inte ser bra ut,
för det gör det onekligen, men det är ändå inget man lyfter på ögonbrynen för.
Det är en typisk uppföljare som exploaterar de som en uppföljare ska
exploatera. Det finns inga direkta underliggande budskap, såsom första filmens
nazijämförelser, utom lite grand på slutet då kanske där man konstaterar att
man antingen kan lära sig något av historien eller upprepa samma misstag om och
om igen. Skådespelarinsatserna är väl ungefär likvärdiga, Patrick
Stewart
har inte mycket utrymme, Ian McKellen något mer och Hugh
Jackman,
som Wolverine kanske mest. Det är
också hans karaktär som driver filmen framåt kan man säga så hans mystiska
karaktär är höljd i dimmor. Allt som allt underhållande för stunden men inget
som ger några bestående intryck.
5/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar