Det här är en film som jag
egentligen sökt efter ända sedan den gjordes i mitten av åttiotalet. Inte
konstant såklart, under långa perioder har jag helt och hållet glömt bort den
och man kan väl *host* säga att hela mitt internetverksamma liv har varit en sådan
period. Nåväl, jag fick i alla fall tag i den till slut och eftersom jag
alltid, av någon outgrundlig anledning, gillat Linda Blair
var det med stort intresse jag satte mig ner för att se den. Det är ju en WIP (Women in Prison) och som sådan följer den vissa bestämda mönster, det är
omotiverade duschscener, maktkamp mellan fångar och personal, sexualsadistisk
tortyr. Nåja, det sistnämnda får man väl mera tänka sig kanske, men lesbiska
interaktioner är desto tydligare och någon duschscen där både Linda
Blair
och de andra skådespelarna får visa upp sig finns det också. Hon är egentligen
inte en särskilt bra skådespelerska och har väl egentligen bara varit riktigt
bra i en enda film – Exorcisten, men jag fascineras av henne och jag tycker hon
passar ypperligt som oskyldigt dömd i ett sadistiskt fängelse. Hon har det där
speciellt oskyldigt söta utseendet som passar rollen ypperligt. Filmen i sig är
kanske inte speciellt rå, men det finns en närvaro i den som jag tycker brukar
saknas i den här typen av film. Tyvärr blir slutet lite för enkelt och det
finns väl också en hel del logiska luckor som man kunde ha önskat att man kunde
ha löst på ett betydligt bättre sätt, för att ett riktigt högt betyg ska kunna
utdelas. Faktum är att det tvära slutet drar ner det hela en smula.
7/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar