The Avengers: Age of Ultron – 2015 – Mer superhjältar till folket!



Jag har tappat räkningen på vilken film i ordningen det här är i Marvels universum. Helt säkert är att det finns en uppsjö filmer med olika hjältar som från början rymdes på serietidningshyllorna. Kanske förekom någon som stripp i dagspressen, vad vet jag? Captain America lär väl ha gjort det i alla fall. Hulk, Thor, Iron Man och de andra har väl alla haft egna serietidningar, till och med i Sverige? De har sannerligen varit huvudpersoner i filmer tidigare i alla fall.

Det här är i alla fall den andra filmen betitlad The Avengers. Den utspelar sig förstår efter den andra men riktigt var på tidslinjen den passar in i helheten vet jag inte. Jag kan inte hålla reda på alla detaljer i filmerna som knyter samman dem. För det finns onekligen detaljer i alla de andra filmerna, de som handlar om de olika hjältarna var för sig, som tillför något till helheten. Men jag ser det mera som en äventyrsfilm. Självklart är kategorin mera action än något annat till formen, men innehållet är ett äventyr i mängden. Eftersom det är en nyproducerad film och dessutom utgiven på bluray ser det mesta förstås fantastiskt ut. Men det finns också tillfällen när det ser lite för bra ut. Man kan helt enkelt inte tro på det för det ser för fantastiskt ut. Det ser dataanimerat ut fast det kanske inte är det alla gånger. Självklart är en greenscreen närvarande i produktionen och Hulk är inte direkt tillverkad av kilovis med smink och latex. Det existerar ju andra tekniker numera.





För mig är det här en film som ser mer till yta än innehåll. Det är gott om spektakulära scener, även om dessa ibland ser för bra ut som jag nämnde tidigare. Vad filmen egentligen handlar om, varför Nick Fury dyker upp eller vem/vad Ultron egentligen är tycker jag är ganska lummigt. Jag nöjer mig inte med de förklaringar som ges i filmen. Jag tycker man gör det alldeles för enkelt för sig. Är man inte helt uppslukad av Marvels värld sedan tidigare kan man nog ha problem med de små detaljerna.

Vad ska man säga för att knyta ihop detta då? Jag är nog lite besviken. Jag hade förväntat mig mer än ett så tvådimensionellt äventyr. Skådespelarmässigt funkar det och det finns lite förlösande humor här och där, så det inte bara blir moraliserande hela tiden. Det finns tillräckligt av den varan ändå men blandar man upp den med lite humor står jag ut med den. Alla vet väl redan att människan är det farligaste djuret för planetens överlevnad?

5/10





Bilder © 2015 Marvel

In Memoriam – Wes Craven – 1939-2015


Det är klart att de som var ens hjältar när man växte upp allt som oftast var äldre än man själv. Jag skulle gissa att de flesta var i den ålder där jag själv befinner mig nu. Därför vore det konstigt att anta att dessa hjältar inte skulle decimeras efter hand.

Wes Craven var 33 när han regisserade sin första film – The Last House on the Left, 1972. Jag vet inte hur filmen initialt togs emot men med facit i hand är det onekligen en rulle som nått kultstatus av skräckfilmsfans världen över. Detta trots att det kanske inte är en egentlig skräckfilm. Men vad sorterar man rape/revenge under egentligen? Svårt att säga eller hur? Definitivt är det en stark film som definitivt är en referensfilm i den snäva genre som den tillhör.



Vägen till berömmelse och framgång var inte spikrak för Wes Craven. I alla fall inte om man ser till kvaliteten och underhållningsvärdet i de filmer har gjorde fram till det stora genombrottet 1984. Då gjorde han A Nightmare on Elm Street som definitivt satte hans namn på skräckfilmskartan. Tillsammans med Robert Englund skapades en franchise om sammanlagd sju filmer, tillika en nyinspelning av första filmen. Mer är säkerligen på gång.

Om han är mest känd för A Nightmare on Elm Street eller Scream kvadrologin för de flesta ska jag låta vara osant. Men helt säkert är att det är tämligen ovanligt att samma regissör regisserar fyra filmer i samma filmserie. De tre första kom dessutom i ganska snabbt takt i slutet på 90-talet. Scream 3 kom 2000 och Scream 4 inte förrän 2011. Personligen hade jag svårt att uppskatta dessa filmer direkt när de kom men med tiden har jag börjat att förstå vad tanken bakom dem är. Och alldeles oavsett något annat så skapade Wes Craven en renässans för slashergenren i och med dessa filmen. Det är få som lyckats med ett sådant konststycke.




Sammanfattningsvis vill jag påstå att Wes Cravens filmografi är tämligen ojämn. Det finns riktiga guldkorn, de som nämnts ovan och några till. Men det finns också filmer som verkligen inte borde ha sett dagens ljus. Så är det nog med de flesta. Men alldeles oavsett var Wes Craven en av mina första favoritregissörer och den platsen kommer han alltid att ha i mitt hjärta.

Wes Craven blev 76 år, vila i frid!


Tävling! – BIG HERO 6 – DISNEYKLASSIKER!


Nu är det dags att anmäla sitt intresse för den här attraktiva tävlingen. Den är attraktiv därför att du kan vinna ett ex av den senaste Disneyklassikern! BIG HERO 6!

Det du behöver göra är att skicka din adress till tommy@fanatiskfilm.se tillsammans med en slogan på högst tio ord om vad som gör Fanatisk Film så bra! Tre ex av filmen på blu ray kommer att byta ägare. Vill du vara en av dem? Ja, då är det dags att vässa geniknölarna och börja motivera! J

Du måste ha en adress i Sverige för att kunna delta i tävlingen.

Tävlingen är aktiv till klockan 23.59.59 2015-06-30.


Lycka till!