Lord of War - 2005 - Nicholas Cage

Det finns de som tycker att Nicholas Cage är en överdriven och usel skådis, men jag sällan mig inte till dem. Tvärtom tycker jag att han ofta gör bra ifrån sig även om han kanske inte alltid väljer de bästa filmerna att medverka i. Här har han dock lyckats hitta ett manus som är både smart och roligt. Det är förstås ingen komedi av något slag, men en hel del ironi smyger det sig in emellanåt. Nicholas Cage gör huvudrollen som Yuri Orlov en vapen handlare, som egentligen blir vapenhandlare av en tillfällighet. Affärerna eskalerar mer och mer och till slut verkar det som om han levererar vapen till jordens alla hörn och regimer. Sensmoralen är dubbelmoralen och belysandet av denna. Och om man som jag avskyr dubbelmoral mer än allt annat (nästan) är detta en film som man lär få stort utbyte av.  

7/10

Recension: Tideland

Tideland – För mig betyder Terry Gilliam visuella filmer med flerbottnade handlingar, eller i alla fall mycket genomtänka manus. Ska man lite slarvigt beskriva vad jag spontant känner inför filmer gjorda av den mannen skulle jag nog säga att ”han är inte klok”. Men självklart är han det, han är en stor filmskapare som följer sina visioner även om de inte alltid slår väl ut. I den här filmen medverkar också Jeff Bridges som jag tycker är en utmärkt skådespelare. Men faktum är att jag blir besviken både på honom och Terry Gilliam, filmen lyckas inte beröra mig och det känns som om svängarna inte tagits ut tillräckligt. Det finns visst galna scener som inte vem som helst kan komma på men det är inte helt lätt att hitta någon egentlig poäng med filmen. En övergripande handling är uppenbar, speciellt efter att filmen har tagit slut, men det blir en känsla av ”var det allt?”, ”fick man inte mer?” ”jaha, då har man sett den”, när den är över. Det här är inget som jag känner att jag måste se om, jag tycker heller inte att man behöver fundera särskilt mycket på filmen vilket jag hade hoppats på under tiden som jag såg på den, åtminstone i filmens första halva. Galenskaperna eskalerar på sätt och vis medan filmen lider mot sitt slut och karaktärerna är verkligen helgalna men i slutändan blir det en ganska medelmåttig bagatell i Terry Gilliams karriär. Dessutom är Jeff Bridges medverkan väldigt sparsam… 

4/10

Recension: R

R – Att danskarna är bra på att göra film har väl inte undgått någon? Visserligen tycker jag att vi är bra på att göra polisfilmer i Sverige men danskarna lyckas ofta få till mycket tyngre dramer än vad vi klarar av i det här landet. R är inget undantag, det är en ganska tung historia om ett fängelse, om Rune som åker in och ska lära sig att överleva i fängelset. Han lär sig snabbt maktens strukturer och försöker utnyttja situationen till sin egen fördel. Det är inte alltid lika lätt som det verkar och han går också på många smäller, även bokstavligt. Det är inte en actionladdad film men den är onekligen rejält våldsam och faktiskt lite obehaglig emellanåt. Det är inte vidare förutsägbart hur det kommer att gå och jag tror att de flesta faktiskt kommer att få en och annan överraskning av vändningarna filmen tar, det fick definitivt jag i alla fall. Det är bra skådespeleri och ibland känns det nästan som om det vore dokumentärt filmat, det är mycket realistiskt vilket förstås är att föredra i en sådan här film. 

8/10