Recension: Friday the 13th - 2009

Friday the 13th

Regi: Marcus Nispel

2009

Horror

Några ungdomar har bestämt sig för en weekend full av livets goda. Detta innebär förstås att ta varje tillfälle i akt att bli så hög som möjligt och att utforska varandras kroppar. Det är ett ömsesidigtutnyttjande för sex och den ena är inte bättre än den andra. Snart inser de dock vilket misstag de har gjort som förlagt tillställningen till Crystal Lake, platsen där Jason Voorhees enligt legenden fortfarande irrar omkring på jakt efter hämnd på dem som dödade hans mamma.

Jag vet att jag predikade att man skulle ignorera originalet till My Bloody Valentine remaken som jag skrev om nyligen men här är det precis tvärtrom. Det här är ingen film som står sig själv på helt egna ben och den kräver nästan att man är bekant med filmserien om Jason Voorhees sedan tidigare för att man ska kunna få så fullt utbyte som möjligt av denna. Jag kan ju i och för sig inte göra någon bedömning på hur man klarar sig utan att ha de föregående rullarna i bakhuvudet, eftersom jag trots allt har dem där…

                                                  

Min åsikt är alltså att det här är en film gjord för fansen till filmserien och att den inte skulle kunna fungera annars. Det står sig inte på egen hand! Handlingen är alltför tunn för att det ska vara intressant och om man inte redan kände till valda delar av mytologin hade man nog haft stora problem med att förstå vad det verkligen handlar om. Faktum är att det är tillräckligt svårt ändå, det är ganska rörigt och inte särskilt intressanta karaktärer heller. Det finns liksom inget intresse av att lära känna dem vilket gör att det inte är helt lätt att sätta sig in i vilka inbördes relationer alla ha med varandra.

Nu kan man förstås hävda att det är ganska oviktigt i sammanhanget om karaktärerna är intressanta eller inte, bara de dör på ett intressant sätt! Det är ju trots allt lite av grundkriteriet i en riktig slasher, mördaren ska hitta på sätt att döda på som är underhållande på åskådaren. Helt sjukt egentligen men jag ska då inte sticka under stol med att jag är ett stort fan av genren!

Tyvärr tycker jag inte filmen lyckas så väl på detta plan heller även om det bättrar sig betydligt allt eftersom att filmen går. Jämför man början och slutet kan man knappt tro att det är samma film. Karaktären Jason har växt och man får en och annan schysst mordscen. Givetvis får man också sitt lystmäte av tuttar även om det i detta avseende märks att det gått några år sedan genrens storhetstid. Jag tänker på införandet av silikon! Men med eller utan inplantat så gökas det och stönas när ungdomarna inte är upptagna med droger eller med att fly undan mördaren.

Jason har en ganska bra kroppsbyggnad i denna så det går väl egentligen inte att klaga på men tyvärr blir det ganska ospännade mest hela tiden. Jag saknar den där speciella känslan som brukade finnas i slashers från gulderan och Fredagen den Trettonde i synnerhet. Det finns inget särskilt som utmärker filmen och det skulle lika gärna kunnat vara någon annan dussinslasher. Nä, det här var inget vidare och kan knappast jämföras med Jason i sina bästa stunder!