Recension: Solos aka Decendants – 2008




En postapokalyptisk rulle får man väl säga. Jorden är förstörd och eftersom endast ett fåtal platser är näringsrika nog att odla gröda har människan krigat med varandra om dem. Numera lever de under kupoler eftersom luften är smittsam och endast ett par sekunder räcker för att man ska förvandlas till en av de smittande. Vi får följa en flicka som tillhör den nya ”rasen”. Hon har märken på halsen och är immun mot smittan. De infekterade rör heller inte och det finns ett fåtal barn som henne. De står mellan infektionen och myndigheterna som sanerar området genom att likvidera alla smittade människor.

Intressanta premisser måhända men med ett utförande som verkligen inte gav mersmak. Låt vara att bildkompositionerna är snygga, frånsett allt det sepiabruna kanske, och att själva sminkeffekterna är riktigt bra. Handlingen känns helt meningslös och när filmen är slut tänker man: jaha? Den gav mig faktiskt ingenting och jagförstår heller inte riktigt vad det är man vill ha sagt med filmen. Fast det är ju i och för sig inte säkert att det finns någon sensmoral eller liknande heller.

Filmen är kort, ca 70 minuter och det är nog tur det för maken till ointressant film har jag inte sett på länge.

3/10

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar