Recension: Slakta dem alla - 2003



Bread and Circus
Aka: Slakta dem alla
Regi: Martin Loke
Horror/Komedi
2003

”Alla sjuka eller väldigt friska, dumma eller kloka – alla de andra som kunde tänkas farliga för systemet, skickas ut i skogen för att avrättas av soldater…” Moder Jord föder en son som genast infogas i systemet. I Vuxen ålder han att hans liv är en illusion – ett liv i bojor. Han flyr undan systemets brutalitet och jagas av soldater i tjänst för att eliminera alla drägg som inte passar in. Innan han slutligen frigörs från sin krävande existens lyckas han karva in sin insikt i sten för framtida generationer. Ett budskap som väcker revolten till liv och får de avvikande att ladda vapnen.

Det här är antingen väldigt dumt eller en obegripligt genomtänkt film och det är faktiskt svårt att sätta den i en korrekt genre. Det är ingen regelrätt splatterfilm men ingredienserna från denna genre får ändå betraktas som starkast. Vill man läsa in metaforer som ”meningen med livet” eller ”kampen mot systemet/samhällstrukturen” i filmen finns det gott om möjlighet till detta. Själva storyn är synnerligen surrealistisk och splatteringredienserna som fungerar lite som extra krydda är egentligen överflödiga.

Enligt regissören har den här filmen mest fått negativ kritik av dem som dessutom erkänner att de inte förstår den. Jag kan förstå det, filmen är svårtydd och det finns gott om möjligheter till tolkning. Problemet är att man inte alltid kan vara säker på om man överanalyserar den eller om det verkligen finns så mycket budskap i den. Moder Jords vagina är förresten en modell av äkta vara. Det var regissören Martin Loke’s dåvarande flickvän som fick vara förebild. Vad hon tycker om att visa upp denna intima del över hela dvd-fodralet förtäljer inte historien.

Om man ser till de uppenbara delarna i filmen, bildspråk, ljudspår och effekter etc. så ser man tydligt hur mycket inspiration Martin Loke hämtat från Peter Jackson och kanske i synnerhet hans första film - Bad Taste. Det är komiskt och underhållande, att sen skådespeleriet inte håller allra högsta klass gör inte så mycket. Det är ändå absurditeterna som håller filmen vid liv. Effektmässigt är filmen mycket bra och med tanke på att hela filmen tog fem år att göra och kostade ungefär 600.000 svenska kronor att spela in känns det som välinvesterade pengar.

Men ska du se den här filmen, så gör ett försök att verkligen förstå dig på den, istället för att passivt titta på