The Human Centipede II (Full Sequence) - 2011 - Mer saistisk än första filmen!

The Human Centipede II (Full Sequence)

Regi: Tom Six

2011

Drama/Horror

I sitt bås i parkeringshuset sitter Martin (Laurence R. Harvey) och tittar på sin favoritfilm – The Human Centipede. Det är inte första gången han ser den och är helt enkelt besatt av tanken att efterlikna Dr. Heiters experiment. Han har till och med skapat sig en klippbok med all upptänklig information för ändamålet. I sina övervakningskameror har han full överblick över p-huset och när han ser sina tilltänka offer tar han sig lätt dit med sin pistol och sin kofot för att tillfångata dem. Han samlar dem i en övergiven lagerbyggnad i väntan på det stora ingreppet. Tolv människor skall sammanfogas till en enda enhet – den mänskliga tusenfotingen…

Även om första filmen var något av en besvikelse och den här också för den delen så kompletterar de varandra på ett filosofiskt plan. Det slås redan från början fast att den första filmen egentligen inte har hänt, det var bara en film! Bara det känns som ett mycket ovanligt sätt att förhålla sig på i en uppföljare. Det blir lite metafilm av det hela på det sättet, fast lite bakvänt. Om det verkar som att jag krånglar till det beror det på att jag inte riktigt själv vet vad jag menar. Det är oerhört svårt att få ner det man egentligen bara känner i text men jag ska förstås göra mitt absolut bästa!

Det här är en mycket mer sexuellt perverterad film än den första. Det är ett helt annat fokus på själva sexualiteten i det hela snarare än en kirurgs professionella nyfikenhet på vad som kan göras rent medicinskt. Vår huvudperson – Martin, är inte riktigt normal i sin uppfattningsförmåga. Jag vill inte kalla honom för utvecklingsstörd men det finns vissa utmaningar för honom på det intelligenta planet. Han förstår inte riktigt sin omvärld och har också haft en ryslig uppväxt med sexuellt utnyttjande osv. Det är svårt att inte känna sympati för honom även om han i sin tur tillfogar andra skada. Kanhända är det en kommentar om just detta förhållande som inte tycks vara helt ovanligt i den verkliga världen. De som en gång utnyttjats tar senare i livet till samma medel mot andra.

Laurence R. Harvey gör rollen mycket bra med få tillfällen av överspel. Jag skyller heller inte dessa tillfällen på honom egentligen utan på regissören Tom Six som heller inte har lyckats få några av de andra karaktärerna helt trovärdiga. Det finns helt enkelt lite överspel här och där som drar ner intrycket något. Dock tycker jag att själva castingen är helt perfekt! De som gör de andra rollerna, åtminstone de få som inte är rena statister i sammanhanget ser ut att passa in mycket bra i miljöerna!

Problemet är tempot. Det finns helt klart underliggande filosofier att fundera över som fungerar mycket bra men det blir lite för tjatigt längs vägen och det känns som att det finns lite onödiga scener bara för att förlänga filmen. Möjligen hade rollkaraktären Martin fått framställas lite annorlunda i ett annat tempo men jag tror inte att det borde vara något problem egentligen.

Det är en mycket mer sadistisk film än den första. Inte bara på en sexualperverterad nivå som jag var inne på tidigare, den är också betydligt mer visuell och visar det som bara antyddes i den första filmen. Men det blir ändå inte äckelpäckel för sakens egen skull, allt som händer ses genom Martins ögon och jag vill faktiskt till och med påstå att dessa effekter faktiskt tillför filmen en extra dimension.

Om det sen är jag eller filmen egentligen ska jag låta var osagt men det finns inte riktigt samma förutsättningar om höga förväntningar på denna. Det innebär att den här inte drabbas lika hårt av besvikelse och således får ett högre slutvärde. Jag känner också att det här är en skarpare inblick i det mänskliga psyket, dess ursprung och konsekvenser. Att filmen är filmad i svartvitt förhöjer också identifikationen med gärningsmannen. Det är lättare att förstå att han lever i en mycket egendomlig värld och att saker som helt uppenbart är fel för hans omgivning inte nödvändigtvis är det för honom.

7/10