Udbrud aka Outburst – 2015 – Äckligt som fan!

Zombiefilmer är inte min favoritgenre. Nej, faktiskt inte. Det fanns en tid då jag slukade allt (nåja) men numera är jag ganska trött på dem. Anledningen till det är att det verkar gå mer än tretton to dussinet och att varje amatörfilmare ska ge sig på att göra sin egen variant av dem. Ändå kan jag inte hålla mig ifrån dem, jag kan inte låta bli att undra om just den jag nu kommer att se är så mycket bättre än allt det andra krafset?! Jag ska be att få tala om att den här faktiskt är det!

Det är inget mästerverk att jämföra med Romeros klassiska rullar för det men det känns ändå som att det är ett klart uppsving jämfört med många andra rullar. Språket är på danska men det är ganska lite dialog så har du problem att förstå vårt sydliga grannland är det inte så farligt. Dessutom är DVDn textad på engelska.

För mig ligger den någonstans i gränslandet mellan parodi och äckelfilm. Äckelfilm i den bemärkelsen att det faktiskt är en hel del var och andra trevligheter i den. Det som bryter ut är en zombieepidemi men det tar sig uttrycket av stora varbölder. Ett par riktigt äckliga scener återfinns längs vägen. Det finns också animerade episoder och det finns CGI. Mest av allt minns jag dock de fantastiska utslagen som används i filmen. De som i början spricker och orsakar massiva var-eruptioner! Äckligt som fan!

Skådespelarmässigt är det inget Oscarmaterial förstås. Det är heller inte nödvändigt i en sådan här produktion. Faktum är att jag hade blivit besviken om det hade varit allt för kvalitativt i det avseendet. Det hade bara inneburit att filmen hade blivit smått pretentiös, eller åtminstone kunnat uppfattas så och det tycker jag inte att den är som det är nu. Jag gillar den som det är nu och jag gillar att man har delas in den lite i delar som utspelar sig i olika tidsepoker. För mig innebär det att man vill visa att saker och ting för blir de samma över tid. Mänskligheten som ras utvecklas inte, vi har samma svagheter och drömmar nu som för 100- eller 200 år sedan. Vi vill bli älskade för den vi är och inget annat.

Jag överanalyserar säkert som vanligt men jag känner att det finns något mer där än vara den vanliga zombiefilmen. Dessutom borde man nog strikt kalla det här för en virus film snarare än zombie. Jaja, det är så pass snarlikt och det är definitivt en epidemi eller till och med pandemi faktiskt. Humor, hommage och allvar blandas och resultatet blir väldigt underhållande. Detta trots att filmen bara är hälften så lång som en ordinär långfilm.

7/10

Vill du köpa filmen kan du skicka ett mejl till broderbyld@yahoo.dk

Trailer: The Human Centipede 3

Jag ser vansinnigt mycket fram emot den här!

Mullan i Grönköping – 2015 – dialogen är knivskarp

För ett tag sen, ganska länge sedan nu faktiskt, blev jag kontaktad angående den här filmen. Jag är aldrig omöjlig när det gäller att recensera film även om det inte är de senaste Hollywoodproduktionerna. Eller kanske just precis tvärtom, det finns en glädje i att skriva om sånt som är smalt och som inte alla andra redan har sett eller skrivit om. Huruvida denna finns recenserad på annan plats eller inte vet jag inte, men jag skulle tro att det är ganska sparsmakat med bevakning av den.

För er som inte känner till Grönköping är det kanske bäst att tillägga att det är en fiktiv plats symboliserande den svenska småstaden och samhället på ett högst ironiskt plan. Det finns även en veckotidning som ges ut månatligen…

Det är onekligen en högst ironisk betraktelse det här. Det är den främsta egenskap jag kan tillskriva den. Dialogen är knivskarp och synnerligen satirisk. Nästan varje mening är en käftsmäll mot sjukvården och politiken kring hur detta fungerar. Man slutar emellertid inte där utan lyckas även få in en känga om huruvida människans lika värde går att hitta inom religionen eller inte. Det ligger högst närvarande i tiden att debattera om muslimer i det svenska samhället till exempel.

Från början var det tydligen en manus för en pjäs och det märks att det är mycket fokus på dialog och repliker. Det är inte helt linjärt berättat och det brukar jag gilla, men inte i det här fallet. Det känns inte som att man riktigt besitter känslan av att ”bryta mot reglerna” som de stora regissörerna gör när de tar till sådana grepp. Att filmen är inspelad för en spottstyver och i samband med en studiecirkel blir genast pinsamt uppenbart. Enligt uppgift från regissören tog den bara 85 timmar att spela in. Huruvida redigering ingår i dessa timmar är osäkert men det är inget avancerat på detta plan. Det känns mest som att det är grovklipp.

Skådespeleriet pendlar från riktigt dåligt till råuselt. I några av fallen tror jag till och med att man läser innantill. Jag ser förstår inget manus i bild men jag är ändå tämligen säker på min sak. Det finns också pinsamt uppenbara lösskägg som dessutom ser ut att ha lossnat i några scener.

Men det finns ändå något jag gillar. Dialogen som jag redan nämnt är skarp! Och det finns en underhållningsfaktor som är tämligen hög trots det låga produktionsvärdet. Förhoppningsvis tar sig filmen inte säg själv på allt för stort allvar för då är det verklig katastrof. Lägger man ihop underhållningsvärde med teknisk kvalitet får man dock ett ganska lågt slutvärde. Jag är ledsen men jag måste låta det avspegla sig här. Pluspoäng för goda ambitioner.

3/10