16 Bästa Uppföljarna del 2

När Blood Feast 2 kom 2002 var det en uppföljare på en nästa 40 år äldre film. Samma regissör HG Lewis, hade gjort filmen och jag tror egentligen inte att ambitionerna med den var särskilt stora. Det var en uppföljare på samma premisser som den första filmen – det skulle vara lite gore och en riktigt puckad handling – och det var det! Men samtidigt var den ofantligt mycket mer underhållande än den första filmen. Jämföra skådespeleri går väl knappast för sig men det är en solid skräpfilm av rang!

Men alla uppföljare behöver inte följa efter dåliga filmer för att bli bra, det räcker med att de är lyckade i sig själv. Att bedöma dem som uppföljare och inget annat är egentligen bara dumt (och där förlöjligade jag min egen lista!). Ta till exempel Disney/Pixars fantastiska film Bilar som knappast går att överträffa när det gäller animation, gråt, skratt och andra kansomässiga aspekter. Sen kommer Bilar2… Inte överträffar den men den tangerar åtminstone den första filmen. Jag skulle vilja säga att de är ungefär jämbördiga. Ur uppföljarperspektiv är det en fantastisk prestation i sig eftersom de allra flesta är klart mindre kvalitativa, det känner de flesta av oss till.

Man kan också göra något helt annat av uppföljaren, inte bara köra på i samma beprövade spår utan faktiskt för söka hitta en ny vinkel eller approach till grundkonceptet. Det gjorde man med Hostel 2. Första filmen blev snabbt väldigt omtalad men jag föll aldrig riktigt för den. I del två hade man gjort en del förändringar och berättade historien ”från andra hållet”. Inte från offrens sida utan från förövarna. Jag tyckte att det var precis vad som behövdes för att blåsa liv i filmen. Det är fortfarande inget cineastiskt mästerverk men klart intressantare än första filmens tortyrexcesser.

När det gäller Bambi 2 gör den verkligen nytta till historien som berättas i första filmen. Den blir helt enkelt inte komplett förrän dessa bitar fogas in. Den utspelar sig innan första filmen är slut och rätar ut en del frågetecken. I sig är den kanske inget mästerverk och den glöms ofta bort när det gäller den söta lilla Bambi på hal is, men det finns mer där än vad man skulle kunna tro. Hela sammanhanget för att förstå slutet i första filmen presenteras här.

Andra filmer är samma sak på nytt fast i en ny miljö med andra förutsättningar. Det som knyter samman Mitt Stora Feta Grekiska Bröllop med Min Stora Feta Grekiska Semester är titeln och att det är samma huvudrollsskådespelerska. Det var förstås bara i Sverige man valde att ge filmen ett så exploaterande namn, på engelska heter den istället My Life in Ruins som egentligen är en mycket fyndigare titel. Det är samma humor som gjorde den första filmen så bra och jag vill gärna kalla uppföljaren för likvärdig.

The Blade Master aka Ator l’invincible 2 är en film som verkligen kräver sin man, eller kvinna, för att uppskatta. Det är, liksom den första filmen, en äventyrsfilm där den Conanliknande hjälten sätter sig upp mot orättvisorna och ska besegra ett ondskefullt imperium. Anledningen till att den kvalar in på den här listan är att det är så fantastiskt underhållande i sin uselhet. Första filmen var kul men den här slår alla rekord och är det bara en scen man minns ur den här filmen så är det den gigantiska ormen. Tro inte att du har sett en dåligt gjord jätteorm förrän du har sett den här. Den är helt fantastisk!

I Fritt Vilt 2 flyttade man fokus från de öde vinterlandskapen och förlägger handlingen till ett sjukhus. Man skulle kunna säga att man flyttar handlingen från The Shining, som första filmen visar klar hommage till, och fortsätter med en Halloween 2. Det är inte en så dum beskrivning när jag tänker efter för precis som Halloween 2 så fortsätter den här filmen precis där den förra slutade. Hur bra som helst. Kanske inte bättre än den första men inte sämre heller. En kanonfilm helt enkelt.

Den sista filmen som jag tänkte ta upp är aningen oväntad skulle jag tro. Av allt att döma skulle uppföljaren till War Games från 1983 inte kunna leverera någon värdighet men det gör den. WarGames 2: The Dead Code är en film som i stort sett är samma film som gjordes på 80-talet. Man kan säga att man har hottat upp den lite och lagt till en massa action och det är hur bra som helst. Hade den inte haft en föregångare hade den stått stadigt på sina egna ben!

Första delen finner du HÄR

Bilder från Tom Hanks nya film - CAPTAIN PHILLIPS

Filmen bygger på en verklig händelse och handlar om det första amerikanska lastfatygetfartyget under 200 år som blir kapat av somaliska pirater. (imdb)

Bilder: © 2013 Columbia Pictures Industries, Inc.

Mats Helge Olsson - Sveriges svar på Ed Wood?

Det är inte konstigt att alla nu plötsligt talar om Mats Helge Olsson. SVT visade nyligen en dokumentär om filmskaparen och i synnerhet om hans film The Ninja Mission som enligt programmet spelade in ofantliga summor pengar (utan att Mats Helge fick se en krona av dem). Jag är väl inte sämre än någon annan bloggare/recensent än att jag också hakar på tråden och skriver ett inlägg om honom. Men jag hycklar åtminstone inte med det!

Och jag må vara intresserad av kult- och genrefilm, men så värst många av Mats Helges filmer har jag inte sett. Det för sig faktiskt om ett fåtal varav nästan alla varit riktigt usla enligt min mening. Det finns kanske underhållningsvärden i dem som går att klassa som kalkonunderhållning med för det mesta är det bara riktigt dåligt. The Ninja Mission som programmet mest handlade om var det så länge sedan jag såg att jag inte kan göra en rättvis bedömning av den i detta ögonblick. Mina minnen är så få att jag bara minns att de sprang runt och sköt hela tiden. Jag minns också att den var rätt kass i mina ögon och med tanke på att det är en av de få filmer som jag faktiskt har gjort mig av med kan jag inte ha varit särskilt underhållen av den.

Jag har också sett, och recenserat, en film med 80-tals bandet Easy Action – Blood Tracks. En genompuckad film förstås men som faktiskt var tämligen underhållande. Det är ju underhållningsvärde man vill ha förstås! En annan film – Jagad i Underjorden orkade jag inte se färdigt. Det är ovanligt när det gäller mig så man kanske kan ta det som en måttstock för filmens kvaliteter och underhållningsvärde?

Dock finns det en film som jag är tämligen förälskad i! Eagle Island eller som den hette på svenska – Örn Ön. Det är en fantastisk berättelse om en militärförläggning ute på en ö. Den är hemlig förstås och när ett par unga tjejer förirrar sig dit gäller det att förbli hemlig. Samtidigt är fienden där för att invadera…! Det är också en film med landsförräderi på hög nivå, fantastiskt futuristiska miljöer och riktigt tafflig dialog. Denna har jag inte skrivit om än men om det finns intresse kommer jag förstås att göra det.

aka The Russian Ninja

Av en händelse insåg jag för ett par dagar sen att jag har ännu en film av Mats Helge som jag inte har sett än – The Russian Ninja, som är – om jag förstår det rätt – en uppföljare till The Ninja Mission. Det ska bli intressant att sätta tänderna i den!

Finns det någon som vet var jag kan få tag i fler titlar får ni gärna höra av er till mig! Det här är något jag vill ha betydligt bättre koll på än jag har…