Adventures in Babysitting - 1987 - Det kan man visst kalla "äventyr"!



Adventures in Babysitting
Regi: Chris Columbus
1987
Komedi/Äventyr

Skrivet av: Linda Snöberg

Chris (Elisabeth Shue) har en stor kväll framför sig med sin älskade pojkvän Mike (Bradley Whitford). Men i sista sekund så blir allt inställt för att han ska passa sin sjuka syrra. Chris deppar och bestämmer sig för att sitta barnvakt åt familjen Andersson istället, där finns Brad (Keith Coogan) och Sara (Maia Brewton) som är 2 livliga barn och Brad är dessutom hemligt kär i henne. Hennes bästa kompis Brenda (Penelope Ann Miller) ringer och säger att hon har rymt hemifrån och att hon vill att Chris ska hämta henne. Hon blir tvungen att ta med sig ungarna in till stan, annars skulle de skvallra för sina föräldrar. Detta är bara början på allt elände som de råkar ut för under kvällens lopp. Kommer de att hinna hem innan föräldrarna gör det?

Den här filmen är fortfarande lika rolig som första gången jag såg den, vilket var någon gång på 80-talet. Filmen är så charmig och underhållande och handlingen är enormt genomtänkt tycker jag. Det är ingen djup film utan väldigt enkel med enkla knep som gör att den är så bra. Den bjuder på en massa action och en hel rad äventyr och en massa komiska inslag. Karaktärerna är inte ett dugg komplicerade utan väldigt enkla vilket jag uppskattar i en komedi som den här.

Allt som händer när de börjar sin resa mot storstaden är underbart roligt, det var meningen att det skulle gå fort, bara hämta sin kompis på stationen och sen köra hem igen. Men ödet ville tydligen annorlunda för de råkar ut för bl.a. punktering, pistolskott, medbrottslingar till bilstöld och de jagas av gangsters och hamnar i vägen för gängbråk, knivar mm

Det bästa i filmen är när de blir jagade och springer in på en klubb där det spelas en massa blues och när de ska smita ut så stoppas de av Albert Collins på scenen som säger till dem att de inte får lämna stället förrän de har sjungit en blues. Det är fruktansvärt roligt och absolut det bästa i hela filmen. Chris improviserar fram en låt som får namnet Babysitting Blues.

Alla skådisarna gör ett bra jobb, Elisabeth Shue är så otroligt söt att titta på och hon spelar Chris Parker på ett utomordentligt sätt, hon är mjuk och förstående och väldigt hjälpande och de sidorna får hon fram på det bästa tänkbara sättet. Keith Coogan som spelar Brad är underbart knäpp och hans obesvarade svärmeri av Chris är rörande. Anthony Rapp spelar Daryl som är en smart kille som ser till att det händer saker i alla fall saker som gynnar honom. Men den som skiner i filmen är helt klart den 10 åriga tjejen Maia Brewton som den besatta Thor älskaren. Hennes ansiktsuttryck är klockrena och charmerande.

Vincent D´Onofrio spelar Thor eller rättare sagt en helt vanlig bilmekaniker som Sara tror är hennes idol Thor. Han är inte med så mycket men det piffar upp filmen lite. Sen har vi Penelope Ann Miller som spelar den något hispiga Brenda som råkar ut för en hel del medan hon väntar på att Chris ska hämta henne och hon är karismatiskt bedårande och jobbig på samma sätt. Sen har vi då slutligen Bradley Whitford som spelar Mike, Chris så kallade pojkvän i alla fall från hennes sida, för Mike är en egocentrisk skitstövel som tror att han är Guds gåva till kvinnorna.

Sara är ju hur rolig som helst på sina rullskridskor och hennes underbara Thor utrustning (hammare och hjälm) och i scenen där Chris anländer gör Sara allt för att göra sin bror Brad generad, för hon vet att han har känslor för Chris. Det som är så kul är att han är i tonåren och då är allt pinsamt när det gäller sättet att vara mot tjejer.

Jag älskar inledningsscenen där Elisabeth dansar och gör sig i ordning för sin stora kväll.