The News Movie aka The Onion Movie

The News Movie aka The Onion Movie – När man ser en komedi som har ordet “movie” i titeln kan man nästan alltid räkna med att det handlar om ganska galna och parodiska komedier. Onekligen är det också så att dessa inte brukar vara särskilt bra och ju nyare filmerna är desto sämre är de. Det verkar bara finnas ett visst antal skämt att tillgå och i samma takt som dessa återanvänds försämras kvalitén på filmerna med kvadraten. Döm därför av min förvåning när jag hittade denna pärla! Inte för att alla skämt känns purfärska men det finns ändå en helt annan medvetenhet i filmen är i de flesta andra ”movie” filmer som finns där ute. Det är en ganska provokativ film, och då kanske framförallt mot amerikanska värderingar. Flaggan vajar förstås en del i bakgrunden, men satiren är så pass slående att det liksom inte riktigt går att ta det på riktigt allvar. Man driver med allt och alla och eftersom själva grunden i filmen är nyhetssändningar kan man få med lite allt möjligt i historien. Det blir lite grand som sketcher sammanbundna med en röd tråd. Visst, det finns ett par tillfällen då jag tycker man har gått lite för långt och det faktiskt blir lite osmakligt, men de gångerna är lätt räknade och kommer också att avspegla sig negativt på betyget. Bland de mest kända ansiktena hittar vi – i pyttesmåroller, Michael Bolton och Steven Seagal. – 9/10

Köp filmen på CDON
Hyr den på Lovefilm

Legally Blondes 3

Legally Blondes 3 – Jag är väl egentligen inget större fan av Legally Blonde från 2001 och absolut inte av uppföljaren från nåt år senare men dessa filmer stoltserar åtminstone med Reese Witherspoon som faktiskt är en riktigt duktig skådespelerska. I den här tredje filmen är hon dock inte med och själva produktionen är också bra mycket barnsligare än i de tidigare filmerna. Faktum är att det var med nöd och näppe att jag såg färdigt den, eller rättare sagt så var det en viss punkt i filmen där jag började ignorera det övertydliga skådespeleriet och de karikatyrmässiga karaktärerna och började fnissa åt de komiska (och rejält förutsägbara) situationerna istället. Har man sett de tidigare filmerna kommer man snabbt att känna igen sig även om det inte fungerar lika klockrent här. Själva huvudhistorien handlar om två tvillingar från Storbritannien som anländer till USA, (Elle Woods kusiner faktiskt) och ska gå på samma skola, som nyligen återhämtat sig efter kusinen framfart. Naturligtvis blir det förvecklingar då skolans populäraste tjej inte kan tolerera att de får mer uppmärksamhet än hon. Maktkampen trappas upp och det står förstås redan från början helt klart vilken utgången kommer att bli. Fånigt och överspelat, bedårande och tramsigt är det, men faktiskt ganska underhållande mellan varven. Inget som kommer att gå till historien men som avkoppling en stund när man inte har något annat för sig duger den till. – 4/10

Köp filmen på CDON
Hyr den på Lovefilm

My Bloody Valentine (1981)

My Bloody Valentine (1981) – Eftersom jag nyligen sett och recenserat 2009 års version av My Bloody Valentine tyckte jag att det kanske kunde vara läge att se om originalet också. Det var ganska många år sedan jag senast såg den så mitt minne var, om man säger, inte i bästa form. Det behövs dock bara en snabb uppfriskning innan jag inser att den här filmen faktiskt är riktigt bra och en av de absolut bästa filmerna under slasherfilmens guldålder! Morden är uppfinningsrika och spänningsfaktorn är ganska hög! Utan att gå in på detaljer ser man tydligt var nyinspelningen hämtat inspiration och var man låtit originalet vara. Det är kanske i grunde samma historia, men den skiljer sig ändå på så många plan att man inte kan vara helt säker på hur den andra versionen slutar om man bara sett en av dem. Skådespelarmässigt funkar det mestadels riktigt bra även om några av de mindre rollerna är riktigt bedrövliga och jag vill inte nämna några namn, men det finns riktigt uruselt agerande i den här filmen också! Detta är dock inget som direkt påverkar helheten och det blir trots alla skavanker (som visserligen inte är speciellt många) och logiska misstag en synnerligen underhållande film som ingen sann skräckfilmsälskare kan vara utan i hyllan! – 8/10

Köp filmen oklippt på Axelmusic

The Broken - 2008 - Har vi inte sett det förr?

Det känns som om man redan sett själva grundhistorien som den här filmen centrerar sig kring ett antal gånger tidigare inte minst i de flerfaldiga filmatiseringarna av Invasion of the Body Snatchers. Visserligen finns det saker som skiljer historierna åt, en del ganska små saker och en del som kanske är av mer betydande vikt, men på det hela taget handlar det alltså om samma sak. Hur som helst tycker jag filmen lider av en hel del problem och det som faktiskt kunde ha blivit riktigt bra slarvas bort genom för dåligt tempo under första halvan. Man får aldrig något riktigt intresse för filmen och det blir heller inte särskilt intressant att klura ut vad som egentligen händer (i den mån man inte är rejält övertydligt). Dock måste man erkänna att det börjar skapas någon form av spänning ungefär i samma ögonblick som det börjar hända något, vilket sker ganska precis mitt i filmen – på tok för sent för att skapa den atmosfär som skulle ha behövts för att hålla intresset uppe. Slutet känns också lite väl krystat och platt och det känns ungefär som att man inte har kunnat hitta på mer och bara avslutar filmen. Man känner sig lite snuvad på konfekten och det är ju sällan ett bra epitet på en film… – 5/10

Köp filmen på CDON

Otroligt Het

Otroligt Het – Jag ska väl inte sticka under stol med att jag är en stor beundrare av Annika Andersson och här är hon verkligen i sitt esse! Hon gör förvisso i princip samma förvirrade och halvhysteriska roll som vi sett henne göra så många gånger förr, med kvicka repliker som är både slående, humoristiska och dråpliga, men hon gör det med bravur och man ligger inte sällen dubbel av skratt. Även Carina Lidbom, som gör den andra stora rollen i farsen, gör ett bra jobb, även om hon inte är lika utflippad som Annika Andersson medan övriga medverkande, med Brasse Brännström i spetsen, kommer lite i skymundan. Tyvärr tycker jag att den tappar lite efterhand men eftersom inledningen är så in i helvete rolig slutar den ändå på ett gott betyg! – 7/10

Köp filmen på CDON
Hyr den på Lovefilm

Sharks in Venice - 2008 - Den BÄSTA hajfilmen! eller?

Jaha, då var det dags för en sån där rulle som man inte riktigt vet hur man ska tycka om. Det här är definitivt en usel film, i alla avseenden, men det är samtidigt enormt underhållande och då menar jag faktiskt inte enbart för sina kalkonkvalitéer! Jag gillar den här typen av skräpfilm, det kan inte förnekas. Skådespelarna, med Stephen Baldwin i spetsen, är alla riktigt usla och Stephen själv lyckas med bedriften att gå fullständigt flegmatisk genom nästan hela filmen. Effekterna är bitvis hyggliga men sanslöst ojämna och vid flera av hajattackerna kan man inte ens urskilja vad som händer i allt virrvarr. Det är dataanimerade effekter blandat med arkivbilder på hajar. Tyvärr är det i stort sett samma filmsnutt av hajar man ser hela tiden, men det gör kanske inte så mycket egentligen för det här är egentligen ingen äkta djurskräckis som jag trodde. Visst är det ett betydande element i det hela, men det är också en film om en försvunnen skatt som en lokal gangster vill komma åt. I och med detta tillkommer också sådana där små luriga fällor a la Indiana Jones som finns till för att skydda skatten vilket gör det än mer underhållande. Själva händelseförloppet är dock allt annat är oväntat även om det också innehåller en hel del rejält tilltagna logiska luckor eller andra oförklarligheter. Så hur sätter man betyget? Är det de kvalitativa delarna som ska bedömas eller underhållningsvärdet? Inte vet jag, jag blandar och ger och hamnar på… – 5/10

Du kan köpa filmen på Axelmusic

The Poseidon Adventure - 2005 - Rutger Hauer!

De som sett den ”riktiga” filmen – Poseidon, som kom året efter den här TV-filmen kommer helt klart att känna igen sig. Det är i stort sett samma berättelse som berättas även om man ändrat på en del mindre detaljer. Jag kan väl inte påstå att jag var något större fan av filmen och inte av den här inspelningen heller faktiskt. Det duger som underhållning för en stund men inte så mycket mer. Här handlar det förstås om en viss uppoffring eftersom den totala längden nästan uppgår till tre timmar och faktum är att, trots att filmen många gånger är hur seg som helst och emellanåt riktigt korkad, så går tiden ganska fort. Det känns definitivt inte som några tre timmar den saken är klar! Den stoltserar också med en hel del kända och bra skådespelare även om de kanske inte får möjlighet att spela ut sitt fulla register här. Vad sägs om Rutger Hauer, Steve Guttenberg, Peter Weller, Bryan Brown och Adam Baldwin (som faktiskt inte är släkt med de berömda skådespelarbröderna!)? – 6/10

Köp filmen på CDON

Nine Lives - 2002 - Paris Hilton spelar skjortan av de andra skådespelarna

Jag tänkte väldigt tidigt när jag såg filmen att jag skulle inleda den här texten med att konstatera att Paris Hilton faktiskt spelar skjortan av de andra skådespelarna och att det i sig skulle säga en del om skådespelarinsatserna. Men jag gav upp den tanken ganska snabbt, inte för att hon egentligen är varken bättre eller sämre än någon annan utan just för att hon, faktiskt, är av samma skrot och korn som de andra. Historien i kort innehåller inga direkta nyheter och behandlar en liten skara vänner som samlas på en gammal herrgård för att fira en födelsedag. En av dem hittar en gammal bok bakom ett hål i en bokhylla a la 13 Ghosts (originalet) och man kan väl säga att filmen blir någon form av mellanting av denna, The Shining (då de är insnöade på ett stort gods) och valfri slasher. Jag skulle gärna ha skrivit Tio Små Negerpojkar, men inser att det skulle vara lite väl pretentiöst och nöjer mig alltså med att generalisera ganska grovt i detta avseende. Hur som helst är det ingen vidare lyckad film även om den såklart innehåller en del underhållande passager. Och förresten, Ni som gillade att se Paris Hilton dö i House of Wax, får åter tillfälle att njuta… – 4/10

Du kan köpa filmen på Axelmusic

Roxy Hunter and the Mystery of the Moody Ghost

Roxy Hunter and the Mystery of the Moody Ghost – Ibland är det rätt skönt att se film som inte är genomdränkt med pretentiösa kameraåkningar och komplicerade intriger och vad passar väl då bättre än småsöta barn- och familjefilmer? Här handlar det om en liten tjej vid namn Roxy, eller Roxanne egentligen, som löser mysterier i den herrgård på landet som hon just flyttat in i. Som vuxen kanske man inte riktigt uppskattar den barnliga tonen i filmen, men som jag inledde med så är det ganska skönt att bara titta ibland utan att behöver tolka det man ser alltför mycket. Det finns inget man inte genast räknar ut i den här filmen, mysteriet kanske kan vara just det för en mycket ung publik men om man sett några filmer och har en någorlunda stor referensram förstår man genast vad som ska hända och det går väl heller inte särskilt lång tid innan man vet hur det ska sluta. Det är lagom halvtramsigt för att fungera i en barnfilm och ganska underhållande även för vuxna – om man är på rätt humör vill säga. – 5/10

Köp filmen på CDON
Hyr den på Lovefilm

Vi hade i alla fall tur med vädret igen

Vi hade i alla fall tur med vädret igen – Kanhända är det här inte en lika klockren betraktelse som ”originalet”, Kjell Sundvalls film från 1980, men jag tycker den har fått oförtjänligt dålig kritik överallt. Inte för att jag har läst alla recensioner som finns tillgängliga av den, men det jag har sett har i vart fall varit allt annat än positiva! Jag tycker tvärtemot att den här faktiskt på många sätt är roligare och bättre än sin föregångare. Problemet är nog att man egentligen inte ska jämföra dem alltför mycket med varandra. Det här är istället en film om relationer och där det hela tiden gick åt skogen för Gösta i första filmen försöker han här att lägga band på sig. Jag säger – försöker, för fullt ut lyckas han inte. Han drömmer fortfarande om backspeglar och om man inte har sett första filmen missar man nog en del poänger i den här filmen också, eftersom den faktiskt, trots allt, flirtar en del med förlagan. Men det är som sagt egentligen ingen film om en misslyckad semester längre utan snarare om Gun och Gösta som glidit från varandra och behöver hitta varandra igen. Kärlekens vägar, liksom Herrens, kan kanske tyckas outgrundliga, men onekligen så älskar de fortfarande varandra mitt i all kaos och när det verkligen gäller ställer de upp till hundra procent för varandra. Och mitt i alltihop sitter jag med antingen ett fånigt leende på läpparna är med en tår på kinden. Förresten så med verkar Johan Glans som komisk sidekick och fast det är lite roligt första gången vägarna korsas blir han faktiskt lite för mycket till slut... Men jag gillar det här och tänker inte dölja det! – 8/10

Köp filmen på CDON
Hyr den på Lovefilm

Wallander: Hämnden

Wallander: Hämnden – Det finns de som ogillar svenska polisfilmer men jag har aldrig riktigt fattar varför. Jag tycker de är täta och inte sällan spännande, de har också oftast en ganska kul approach när det gäller själva motivet som nästan kan jämföras med de ganska långsökta lösningarna som ligger till grund för de italienska gialli filmerna från sjuttiotalet. Den här är förstås inget undantag och det blir en storskalig kavalkad av explosioner och överlagda mord. Wallander spelas av Krister Henriksson som tidigare gestaltat karaktären vid tretton tillfällen, alla med ganska hög kvalitet. Den här tillhör det absoluta toppskiktet tillsammans med Mastermind som för övrigt också gick på bio. Nya karaktärer introduceras och även om varken Lena Endre eller någon av aspiranterna får särskilt mycket utrymme förstår man vad som komma skall. Det kan nog bli bra det här! Mitt enda förbihåll är att jag hade önskat att man hade vävt in någon form av hommage till Johanna Sällström, eller åtminstone en förklaring till varför hennes rollkaraktär inte längre är med. – 9/10

Köp filmen på CDON
Hyr den på Lovefilm