Recension: Lucio Fulcis THE SMUGGLER aka CONTRABAND - 1980



The Smuggler
Aka: Contraband
Regi: Lucio Fulci
1980
Thriller/Drama

Luca är en familjefar som sköter smuggling åt en större gangster än honom själv. Polisen är den på spåren och de måste fly för att inte bli tagna och satta i fängelse. Vem är det egentligen som har tjallat? För Luca är övertygad om att det måste vara något som har pratat bredvid mun, annars hade aldrig polisen kunnat känna till deras exakta position. Där sen dessutom hans bror mördas förstår han att något är i görningen. Det verkar som att det är en ny gangster som vill slå sig in på marknaden. Det finns inga hämningar och våldet mot konkurrenterna är skoningslöst. Därför blir Lucas hämnd lika skoningslös…

Är man ett fan av kultfilm måste man mer eller mindre tycka om Lucio Fulcis filmer. Det viktigaste är att tycka om hans skräckfilmer och de är också de överlägset mest kända. Men även atypiska filmer som den här bör ingå i det man kallar för favoriter. Det där är förstås skitsnack och det går inte att säga att man måste gilla den eller den filmen bara för att man har en viss preferens när det kommer till kategorier av filmer. För min personliga del kan jag säga att jag mestadels tyckte den här filmen var rent skräp, då finns det bättre filmer av The Godfather of Gore att välja – även utanför skräckgenren!

Det är förstås svårt att säga att skådespelarna spelar över väldeliga när det hela är dubbat men rösterna är i alla fall inte särskilt trovärdiga. Klippningen är emellanåt rent löjeväckande och det är onekligen en svårt daterad film! Man får säga att den är rejält våldsam och det ska Fulci förstås ha en eloge för. Det är en gangsterfilmer men med Gore som ibland påminner mer och en skräckfilm är de flesta skräckfilmer. Det hela ser mycket bra ut med tanke på omständigheterna. Dock vågar jag påstå att effekterna allt som oftast ser så fejkade ut att det är svårt att ta dem på allvar.




Nu ska jag erkänna att gangster- och maffiafilmer inte är min kopp kaffe någon gång, helt oavsett hur de ser ut eller vem som har regisserat. Det är helt enkelt inget som generellt tilltalar mig. Kanske gör det mig olämplig att bedöma den här filmen säger Ni? Nja, det vet jag inte om jag håller med om. Jag gillar onekligen kultfilmer som är riktigt skräpiga och ostiga och skulle man lyckas hitta en film inom en genre som man generell inte gillar och gilla den är det ju dubbel vinst så att säga.



Men tyvärr, detta var inget för mig och jag får nog säga att det är det sämsta filmen jag hittills har skådat av Fulci. Den är slarvig och historien är alltför enkel för att det ska bli intressant. För mig känns det egentligen mer eller mindre som en enda lång förevändning för att visa några specialeffekter framåt slutet. Det finns mer, men av förklarliga skäl återfinns det mesta framåt slutet. Strukturen så till vida är det inget fel på!

Det jag kommer att minnas från filmen är ett skott i ansiktet, en blåslampa i ansiktet och en av de råaste våldtäktsscener jag har sett.

4/10



Recension: Djurskräckisen - GRIZZLY - 1976



Grizzly
Regi: William Girdler
1976
Horror

Bland alla campare i nationalparken finns två kvinnor som har försvunnit. När man ger sig ut att leta efter dem visar det sig att de fallit offer för ett vilt djur – en björn. Men inte vilken björn som helst visar det sig. Det här är frågan om en gigantisk björn med smak för människokött. Den är synnerligen intelligent och lurar ute i skogarna på mer föda. Nu ger man sig ut för att spåra den och i bästa fall oskadliggör den, något som visar sig lättare sagt än gjort. I synnerhet eftersom parkföreståndaren inte upplever det hela som ett problem och har sina egna vägar att ta itu med uppgiften.

Filmen har anklagats för att vara ett plagiat av Hajen och visst finns det likheter. Det är båda filmer som handlar om djur som ger sig på människor, djur som uppges vara av närmast övernaturlig storlek och parkföreståndare/borgmästare som förringar problemet storlek. I Hajen tänkte man på turismen och den inkomst den lilla fiskarbyn Amity behövde så väl, här vet jag inte riktigt vad som är motivationen men problemet förringas i alla fall väldeliga! Förresten så påstås det på filmens omslag att det handlar om sex meter vrålande ilska, i filmen nämner man istället femton fot vilket inte riktigt går ihop. Dock kan man på ett amerikanskt omslag läsa eighteen feet of towering fury så jag antar att man bara översatt rakt av. Och visst låter sex meter mer skräckinjagande än fyra och en halv…

Men jag ser inte det som ett plagiat egentligen. Det finns som sagt likheter men det finns ganska gott om olikheter också. Framförallt handlar det ju om olika djur och att den har filmen utspelar sig på land inne i en skog. Men det finns även andra delar av strukturer som inte riktigt känns igen. Det finns andra filmer som plagierar betydligt mer i så fall!



Jag gillar filmen! Den är gjord i en tid när inte alltid behövde överdrivas så förbannat och den är inte komisk på något sätt. Det kan väl hända att det är ett par scener man kan tycka vara ofrivilligt komiska men på det hela taget ser jag det som ett allvaligt försök att skrämmas. Skådespelarinsatserna är bra mycket bättre än vad man är van vid från senare år när det gäller djurskräckfilmer som bara försöker vara roliga. Det medverkar så att säga ”riktiga” skådisar, kända ansikten, inte bara nybörjare som försöker.
Björnen i sig är kanske inte så jätteskräckinjagande men det är i alla fall en riktig björn och inget som är gjort i en dator. Det fanns en mekanisk björn också men enligt vad jag förstår av extramaterialet på denna utgåva förstördes den av regnet och kunde inte användas. Några scener torde dock vara fejkade.

För att vara 1976 är det en ovanligt blodig film. Det är riktigt klart och fint och lemmar flyger stundom genom luften. Man kan ha åsikter om eventuella ofrivilliga komiska effekter när det gäller detta men jag tycket det ser bra ut jag! Skulle hälften av alla djurskräckfilmer hålla sig på den här nivån när det gäller seriös skräck skulle jag bli lycklig. Negligera inte denna!

7/10








18:e maj i filmhistorien


Det är idag 23 år sedan Jill Ireland gick bort. RIP