The Avengers: Age of Ultron – 2015 – Mer superhjältar till folket!

Jag har tappat räkningen på vilken film i ordningen det här är i Marvels universum. Helt säkert är att det finns en uppsjö filmer med olika hjältar som från början rymdes på serietidningshyllorna. Kanske förekom någon som stripp i dagspressen, vad vet jag? Captain America lär väl ha gjort det i alla fall. Hulk, Thor, Iron Man och de andra har väl alla haft egna serietidningar, till och med i Sverige? De har sannerligen varit huvudpersoner i filmer tidigare i alla fall.

Det här är i alla fall den andra filmen betitlad The Avengers. Den utspelar sig förstår efter den andra men riktigt var på tidslinjen den passar in i helheten vet jag inte. Jag kan inte hålla reda på alla detaljer i filmerna som knyter samman dem. För det finns onekligen detaljer i alla de andra filmerna, de som handlar om de olika hjältarna var för sig, som tillför något till helheten. Men jag ser det mera som en äventyrsfilm. Självklart är kategorin mera action än något annat till formen, men innehållet är ett äventyr i mängden. Eftersom det är en nyproducerad film och dessutom utgiven på bluray ser det mesta förstås fantastiskt ut. Men det finns också tillfällen när det ser lite för bra ut. Man kan helt enkelt inte tro på det för det ser för fantastiskt ut. Det ser dataanimerat ut fast det kanske inte är det alla gånger. Självklart är en greenscreen närvarande i produktionen och Hulk är inte direkt tillverkad av kilovis med smink och latex. Det existerar ju andra tekniker numera.

För mig är det här en film som ser mer till yta än innehåll. Det är gott om spektakulära scener, även om dessa ibland ser för bra ut som jag nämnde tidigare. Vad filmen egentligen handlar om, varför Nick Fury dyker upp eller vem/vad Ultron egentligen är tycker jag är ganska lummigt. Jag nöjer mig inte med de förklaringar som ges i filmen. Jag tycker man gör det alldeles för enkelt för sig. Är man inte helt uppslukad av Marvels värld sedan tidigare kan man nog ha problem med de små detaljerna.

Vad ska man säga för att knyta ihop detta då? Jag är nog lite besviken. Jag hade förväntat mig mer än ett så tvådimensionellt äventyr. Skådespelarmässigt funkar det och det finns lite förlösande humor här och där, så det inte bara blir moraliserande hela tiden. Det finns tillräckligt av den varan ändå men blandar man upp den med lite humor står jag ut med den. Alla vet väl redan att människan är det farligaste djuret för planetens överlevnad?

5/10

Bilder © 2015 Marvel

Thor: The Dark World – 2013 – Fartfylld och underhållande!

Som vanligt när det gäller uppföljare har jag inte särskilt många minnen av den tidigare filmen. I det här fallet minns jag de stora dragen av handlingen men inte mycket av första filmens form. Åter igen får jag begagna mig av min recension av Thor som också finns här på bloggen. Jag ser att jag har haft åsikter om CGI och att filmen inte såg snygg ut. Om så var fallet med Thor är det inget som gäller även för den här filmen. Jag gillar verkligen miljöerna och jag tycker heller inte att det ser konstgjort ut, inte mer så än vad man kan räkna med i alla fall, det handlar ju trots allt om en ganska fantasifull värld.

I fallet Thor är det heller inte bara frågan om att titta tillbaka på den förra filmen. Hela Marvel-universumet målas upp i ett antal filmer. Iron Man, Captain America och Hulk ingår alla. Just när det gäller Thor medverkar han också i TheAvengers. Det gör också hans bror Loki och, om jag förstår det hela rätt, börjar den här filmen ganska omedelbart efter att den slutade. Detta kan kanske vara bra att känna till om man vill hänga med i brodersrivaliteten som hela tiden finns som en hörnsten i historien.

Det gör också kärlekselementet. Thor har förälskat sig i Jane Foster som definitivt har en viktig roll här. Vi får tidigt berättat en historia för oss, en som ska ha utspelat sig för tusentals års sedan. Det är egentligen den klassiska kampen mellan det goda och det onda, mellan ljus och mörker. Svartalver som vill förinta ljuset i universum och som med hjälp av det starkaste vapnet av alla – eter, ska förgöra ljuset. Odins far lyckades stoppa försöket och enligt legenden dödades alla svartalver och etern gömdes så väl att ingen någonsin skulle kulla hitta den.

Hade det bara varit så enkelt… Jane Foster har på något sätt lyckats få etern i sig och den urgamla fienden finns också kvar. Som grädde på moset är det också dags för de nio världarna att stå i linje med varandra. Med andra ord finns det möjlighet att förgöra alla på en gång genom att befinna sig på exakt rätt plats i universum.

Jane Foster spelas av Natalie Portman, jag tror att hennes roll är större och mer framträdande denna gång. Jag får förresten känslan av att alla rollen är större och mer framträdande denna gång. Både Chris Hemsworth som Thor och Tom Hiddleston som Loki har mycket tid framför kameran. Men även Anthony Hopkins som Odin är mycket närvarande. Överlag tycker jag att mer av filmen utspelar sig i asgård än tidigare. Det är i varje fall inte lika mycket tid på jorden. Det är bra! Jag gillar verkligen miljöerna i filmen och actionscenerna är riktigt snygga.

Detta innebär att jag faktiskt tycker bättre om den här än sin föregångare. Det är svårt att sätta fingret på det men det är uppenbart att man har lyckats balansera miljöerna bättre med CGI denna gång. Som en lite komisk lättnad hittar vi också Stellan Skarsgård. Jag minns inte alls hans inblandning i första filmen men här för vi först stifta bekantskap med honom på ett mentalsjukhus… det är överlag en mycket fartfylld och underhållande film. Om den är trogen Nordisk Mytologi vet i tusan!

Och förresten… stäng inte av filmen innan eftertexterna är slut!

7/10

Bilder © 2014 Marvel www.marvel.com