Recension: Jean-Michel Cousteau: Ocean Adventures - 2006

Jean-Michel Cousteau: Ocean Adventures

2006

Dokumentär

Legendaren Jacques Cousteaus son Jean-Michel tar oss med på en resa i oceanernas förlovande land. Vi träffar på många vackra och förbluffande djurarter, men också utrotningshotade sådana under expeditionerna till korallrev och djurskyddsområden. Vi får också bilden fullständigt klar för oss när det gäller människans påverkan av dessa fantastiska miljöer.

Jag måste väl början med att villigt erkänna att det här är något jag egentligen aldrig skulle ha gett mig på att se överhuvudtaget. Man blir dock lockad av den lyxiga förpackningen och snygga undervattensbilden är ju aldrig fel. Dokumentärer om olika exotiska djur kan vara nog så intressanta också. Jag måste vidare erkänna att jag aldrig hört talas om varken Jacques, som tydligen är något av en pionjär inom marin forskning, dykning och undervattensfotografering, eller hans son Jean-Michel. Jag är alltså inte vidare insatt i branschen och kan således bara beskriva min uppfattning av det jag ser och hör utan förutfattade meningar om varken den ena eller den andre.

Nåja, det finns några episoder ur en längre (förmodar jag) TV-serie samlade på denna dvd och jag tänkte göra några korta kommentaren om vart och ett av dem.

Voyage to Kure Part 1 & 2 – Som den första bekantskapen med naturen, såsom skildrad av Jean-Michel (det är han som är producent för serien) möts vi här av fina naturbilder. Det hela är gjort mera som ett reportage kring själva expeditionen än bara en massa bilder på korallrev staplade på varandra och det tycker jag är lyckat. Det är också lyckat att man får följa teamet från den ena ön till den andra, från Hawaiis huvudöar till de mest avlägsna, och jämföra vilken påverkan människan haft på miljön beroende på hur exploaterad närmiljön har varit och under hur många år. Det är också av intresse att se vilka åtgärder vi människor senare tagit för att återbygga djurbestånd eller bevara naturen i en så orörd form som möjligt. Man imponeras verkligen av alla dessa eldsjälar som verkligen ger allt för att naturen ska ges chans att läka. Berättarröst: Pierce Brosnan

Gray Whale Obstacle Course – Som titeln antyder är den här episoden explicit tillägnad gråvalens problem och vandring från sydligare vatten till Berings hav dit de vandrar för att äta. Jag tycker personligen att det är intressantare att få följa en djurart än att fokusera på ett helt område. Troligen har detta att göra med att jag inte är tillräckligt insatt i biologin. En biolog skulle säkert finna det väldigt intressant att iaktta en enda plats för förändringar i växtlighet och fauna under flera år, men som lekman har jag inte riktigt det intresset. Även här, trots att vi får följa med på en vandring, är det människan som är den största av bovarna och valens största fiende även om människan och skyddar den och forskar kring dess population för att kunna säkerställa dess fortlevnad. Berättarröst: Pierce Brosnan

Sharks at Risk – Hajdokumentärer är alltid intressanta och det är väl det som lockar mest om man ska sätta på discovery Channel eller animal planet på TV. Här får vi göra bekantskap med några olika hajarter men vå får också se intervjuer med fiskare etc. och en bakgrund till hajarnas funktion som toppen av näringskedjan i havet. För lite hajar innebär att någon annan art får för stort utrymme, vilket i sin tur innebär att någon annan riskerar att utrotas. Det är sådant här tänkande i flera steg som hela samlingen av undervattensdokumentärerna egentligen går ut på och fokuserar mycket ikring. Naturligtvis dediceras en del av det här avsnittet åt den mest fascinerande hajen av alla – vithajen och man får se både hur teamet dyker på botten med en dylik och den mer vågade snorklingen vid ytan. Det är faktiskt ganska spännande även om man inser att dykarna, även om det faktiskt befinner sig i fara, inte kommer att skadas på något sätt. Diverse myter om hajar avverkas också. Haven är inte fulla av hajar och endast ett fåtal attacker mot människor sker varje år och då endast beroende på att hajarna misstar människan för sitt egentliga byte. Tragiskt nog får vi också se bilder av ett av mina hatobjekt – hajfensfiske. Det är starka bilder men jag hoppas att de kan resultera i en och annan protest mot denna industri. Berättarröst: Pierce Brosnan

Americas Underwater Treasure Part 1 & 2 – Skatterna det talas om i titeln är faktiskt inte bara olika djurarter även om dessa naturligtvis tar upp en stor del av dokumentären. Jag förundras förstås över storleken på en del fiskar, vilken gigantisk storlek judefisken (Epinephelus itajara) egentligen har är till exempel långt svårare att föreställa sig än vithajen. Men det handlar som sagt om andra skatter också såsom kulturarvet efter sjunkna skepp och hör och häpna vilken förödande effekt en del djurliv har på dessa sjunkna skatter, visserligen sägs det inom parantes att det faktiskt är människans orsak att ”fel” djurarter etablerar sig på platser där de egentligen inte hör hemma… Berättarröst: Robert Redford

Ska man då dra någon form at slutsats av detta så blir det att det för min del blir lite tjatigt i slutändan. Det pratas om människans roll som miljöbov mellan raderna hela tiden och även om det är hemskt och tragiskt med all plast som fåglarna sväljer och sedan matar sina ungar med, eller de övergivna fisknäten som både sälar och andra marina varelser fastnar i för att sedan drunkna, så blir det lite för mycket för min del. Jag skulle gärna ha sett mer information om vart och ett av de olika djuren istället för pekpinnar och varningar om miljöpåverkningar hela tiden. Dock tror jag att man kan tillgodogöra sig det här betydligt bättre om man väljer att se ett avsnitt då och då istället för att sträck se alltihop på en gång såsom jag har valt att göra inför den här recensionen.

Naturens största fiende – Människan?

Recension: Nomads - 1986

Nomads

Regi: John McTiernan

1986

Horror/Thriller

Filmen tar sin början på ett sjukhus där en till synes galen man (Pierce Brosnan) får hela avdelningens uppmärksamhet. Detta gäller i synnerhet den läkare – Flax (Lesley-Anne Down) som till slut för han förtroende och som kan lugna ner honom bara några minuter innan han dör. Att hans sista ord varit en fransk fras som upprepats gång på gång sätter sig i hennes psyke och hon blir mer och mer besatt av att söka reda på sanningen. Det visar sig att mannen är en berömd Antropolog som nyligen slagit sig ned i Los Angeles. Av en tillfällighet har han kommit nära en uråldrig legend av onda andar när, alldeles för nära!

Det här är John McTiernans debutfilm och jag tycker faktiskt att den är ganska spännande. Man blir intresserad av vad mysteriet kommer att mynna ut i och även om det märks att han ännu inte är riktigt färdig som filmskapare. Det är lite rörigt emellanåt och jag tycker heller inte att Pierce Brosnan är särskilt övertygande som fransman. Missförstå mig inte nu, jag har inget emot hans skådespeleri, det är den franska accenten som jag inte tycker han gör särskilt bra. Varför inte låta honom spela en brittisk antropolog istället?

                                                

Men även om intrycket blir lite rörigt emellanåt och storyn lite väl långsökt, så gillar jag hur man pendlar mellan verkligheten och de syner som Flax får. Vi som åskådare får ta del av dessa som återblickar på Antropologen Pommiers förehavanden. Det blir en del riktigt snygga byten mellan dessa båda verkligheter och det är något jag verkligen uppskattar.

Själva historien är ganska grund, även om den utspelar sig i multipla verkligheter, och man önskar att man fick veta mer om några av karaktärerna, kanske inte med nödvändighet de stora rollerna, men det finns några lösa trådar som hänger och slänger. Dessutom är slutet, även om jag inte tänker avslöja det här, öppet för tolkningar – minst sagt! Trots detta finns det, som jag nämnde tidigare, en spänning som är ganska ovanlig. Händelserna är inte helt väntade hela tiden även om man inte kan säga att man blir direkt överraskad heller. Det är svårt att beskriva.

Dock måste jag hävda att filmen tappar en smula när det inte längre finns några direkta mysterier kvar att lösa. Det blir liksom bara yta och inte särskilt mycket innehåll, ett gediget hantverk men inte så mycket mer och skulle jag inte skriva den här recensionen hade jag säkerligen inte heller funderat lika mycket som jag faktiskt gör på vad som verkligen hände, vilka ligisterna, även om man får veta det ganska tydligt i filmen, är.

Intresse väcks slutligen för om det verkligen finns en eskimålegend av den typ som beskrivs i filmen. Än så länge har jag inte brytt mig om att forska vidare i den men det är kanske det som är den här filmen starkaste egenskap – nyfikenheten på vilken verklighetsbakgrund som historien har?

Spännande och effektivt men utan innehåll.

Recension: Percy Jackson & the Olympians: The Lightning Thief

Jag är ganska intresserad av grekisk mytologi och även om jag inte är någon expert på området tror jag att jag vet mer än de flesta om saken. Nu skildrar den här ungdomsfilmen inte några av de grekiska sagorna på något komplicerat sätt men det är alltid bra att vara lite påläst inför sådana här filmatiseringar. Det är bra att ha basal kännedom om vidunder som hydran eller Medusa, vars blick kan förvandla människor till sten. Men det är som sagt en ungdomsfilm och det märks. Jag hade i och för sig önskat att den var lite vuxnare men jag gillar filmen i alla fall! Det är lagom mycket fantasy för min smak och det är en hel del det! Ett par kända skådespelare medverkar också, Pierce Brosnan som kentaur och Uma Thurman som självaste Medusa! Effekterna är förvånansvärt bra även om själva historien som sagt har lite vuxen prägel att önska. En klart underhållande film! 

7/10

The Ghost Writer - 2010 - Svagt av Polanski

Enda anledningen att jag tog mig tid att titta på den här var att jag läste någonstans om någon som utsåg den till en av årets bästa filmer och det var inte förrän efteråt som jag insåg att det var en film av Roman Polanski. Av det kan man förstås dra flera slutsatser. Dels så hade jag egentligen ingen koll på vad jag tittade på, jag hade helt enkelt inte gjort några som helst efterforskningar om filmen. Men man kan också dra slutsatsen att det inte är en film där det tydligt syns vem som har gjort den eftersom jag inte upptäckte det i eftertexterna. Roman Polanski är ju vanligtvis en regissör som inte lämnar ifrån sig halvdana filmer, det är åtminstone min åsikt om hans filmskapande, vilket förstås innebär att det här blev något av en besvikelse. Det är inte dåligt genomfört på något sätt, det är bara lite tråkigt och intetsägande. Det finns liksom ingen klar spänningen en mening med filmen, inga betänkligheter efter att sista vändningen uppdagats och inget att fundera på eller ta med sig till nattens funderingar. 

6/10