Recension: Superhero Movie - 2008

Superhero Movie

Regi: Craig Mazin

2008

Komedi

Rick Riker (Drake Bell) blir beten av en genmanipulerad trollslända och får i och med detta superkrafter. Det är ett tveeggat svärd som naturligtvis ger honom många möjligheter att imponera på skolans snyggaste tjej – Jill Johnson (Sara Paxton) men samtidigt bringar honom olycka med allt ansvar det innebär att vara en superhjälte. Han kan ju inte ens flyga…

Hur många filmer av det här slaget finns det egentligen numera? Jag minns när första delen av Scary Movie kom och hur den sågades efter noter av kritikerna. Jämför man med vad man åstadkommer numera, till exempel med den här vill jag dock påstå att den var fruktansvärt innovativ och påhittig i sin humor om man jämför med det här dravlet, för det här gillade jag verkligen inte. Prepubertal humor blandat med kiss och bajs är inte min grej helt enkelt. Synd egentligen då jag finner ett stort nöje, rent generellt, i parodier av olika slag.

Men här går man alltså flera steg för långt. Komiken är så låg och förutsägbar att man knappt orkar dra på smilbanden någon enstaka gång. Dessutom så har man inte förstått vikten av att inte upprepa sig. Samma skämt, visserligen med små skillnader, dras om och om igen till vi inte har en chans att missa poängerna längre. Det överdrivs enormt och det som kunde ha varit roligt trycks istället ned i halsen på oss. Det är faktiskt något som gör mig en smula irriterad när jag vet att det faktiskt går att göra den här typen av humor riktigt riktigt bra (Top Secret, Airplane, The Naked Gun, Hot Shots för att bara nämna några!).

Något som alltid är kul är dock att koppla ihop det med den riktiga förlagan. En viss del av denna behållning finns lyckligtvis kvar här även om det oftast är allt för uppenbart var scenerna kommer ifrån och vad det egentligen är man driver med. Först och störst av förlagorna är förstås Spiderman, men även X-men och Batman tar upp lite utrymme. Skoningslöst och utan finess dissekerar man dem i jakt på humoristisk förlösning men det blir bara fel…

Som brukligt är medverkar Leslie Nielsen i filmen och bara där borde det väl ringa en varningens klocka numera. Undrar om han överhuvudtaget får några andra roller alls nuförtiden, han har blivit så synonym med crazyhumorn att det inte ens är roligt längre. Han är sitt vanliga jag och spelar samma roll som han gjort så många gånger förr – och med samma skämt! Även Pamela Anderson medverkar men låt er inte luras, det är inte särskilt många sekunder hon är med. Hon spelar en storbystad Susan Storm (invisible Girl – Fantastiska Fyran) som vänstrar med Xavier (X-Men) – vad annars?

Nä, nu har jag spytt tillräcklig galla över den här filmen…

Linda Blair i sin bästa roll - REPOSSESSED - 1990

Stilmässigt borde man nog placera den här filmen någonstans mellan Scary Movie filmerna och Den Nakna Pistolen. Det är en parodi, framförallt på exorcisten, men också lika galen som Den Nakna Pistolen i många scener. Och så har den ju Leslie Nielsen förstås… Jag är inte riktigt förtjust i den förknippelsen, jag menar mellan Leslie Nielsen och crazykomedi, men så är det. Det är vad man minns av Leslie Nielsen numera, så enkelt är det! Så för mig är det inte Leslie Nielsen som är behållningen här överhuvudtaget. Nej, det är snarare det faktum att filmen driver med Exorcisten och så är det LindaBlair som spelar i den! Det är ju så briljant att man nästan måste applådera. Nåväl, hela filmen är knappast en parodi på Excorsisten heller, det finns visserligen inte lika mycket galenskaper gömda längs vägarna som i The Silence of the Hams, en film som till och med får Top Secret att verka vara utan galen humor i varenda scen, Det finns grejor som driver med en hel del annat också, saker som låg rätt i tiden när filmen gjorde på 90-talet men som kanske inte har överlevt tidens tand. Saker som man överhuvudtaget har svårt att begripa idag om man inte minns ett par utrikespolitiska detaljer. Nu fick jag det där att låta svårt och tungt, men det är det inte alls, det är bara att hoppa över dessa små detaljer och ingen större skada är skedd. Hur som helst så gillar jag filmen, även om jag kanske inte borde det. Jag tycker Linda Blair gör en av sina bästa roller(!) och det är ren och skär underhållning hela tiden! Det här är en film jag verkligen rekommenderar! 

7/10