Violent City - 1970 - Charles Bronson i sitt esse!

Violent City

Aka: The Family

Regi: Sergio Sollima

1970

Thriller/Drama

Jeff Heston (Charles Bronson) är en yrkesmördare som efter att ha blivit bedragen och lurad lämnas att dö i en pöl av sitt eget blod. Eftersom han överlever är naturligtvis hans hämndlystnad stor och han spårar upp dem han anser vara skyldiga till förräderi mot honom. Under denna vedergällning konfronteras han också med Weber, (Telly Savalas) en gangster som vill att Jeff ska ingå i hans organisation. Jeff avböjer men ingen tackar nej till ett sådant erbjudande från maffian ostraffat! Intrigerna tätnar och snart befinner han sig insnärjd i ett händelseförlopp där man inte riktigt kan vara säker på vem planens arkitekt är.

Det var länge sen jag såg en film med min gamle favoritskådis Charles Bronson i huvudrollen och direkt i inledningsscenen märker man att det är ett kärt återseende. Sedan följer en biljakt på 70-tals maner som faktiskt är väldigt välfilmad. Det skickliga bildspråket gör att det faktiskt blir lite spännande även om det absolut inte borde vara det. Både denna men även nästa scen, som nästan för tankarna till en klassiks västern shoot-out, skvallrar om att det är en europeisk produktion.

Bronson var ju ett stort namn inom europeisk film på 70-talet och det är ett nöje att se honom spela mot sin fru Jill Ireland som han gjorde många gånger. Det finns liksom en speciell kemi dem emellan som är oefterhärmlig. Något som är störande är dock att en del scener endast finns bevarande med italienskt ljudspår, vilken är relativt irriterande. Dock kan jag säga att om det inte vore för dessa scener och en komplett film, hade den vid flera tillfällen blivit totalt obegriplig. Trots att engelska och italienska blandas och är irriterande är det alltså ändå att föredra!

Även Telly Savalas gör ett bra jobb som maffiabossen Weber. När Jeff börjar plågas av samvetskval, ånger och sentimentalitet uppväger Weber det med en rå attityd av någon som befinner sig i maktens position. Man har dock anledning att tvivla på vem det är som egentligen ligger bakom planerna. Vem är en bricka i spelet eller en marionett som styrs från annat håll? Kanske är denna del av filmen lite för tydlig, men vad gör väl det när man får njuta av filmmusik från självaste Morricone?

På det hela taget tycker jag den här filmen är bra utan att för den skull bli något mästerverk. Man får det man förväntar sig av Charles Bronson och Telly Savalas, Jill Ireland är lika vacker som vanligt och visar faktiskt lite hud i ett par scener. Det är i alla fall inget filmen får minuspoäng av!

En självklar film för Bronsonfantasten men kanske inte annars…

6/10

Verklighetsbaserade - RAID ON ENTEBBE - 1976

Raid on Entebbe

Regi: Irvin Kershner

1976

Drama/Action

Ett flygplan blir kapat av palestinska terrorister. Efter några kursändringar hamnar planet till slut i Uganda. Kaparna ställer kvar att Israel ska släppa ett antal ”frihetskämpar” ur fängelset. Några på listan finns fängslade i andra länder men det är alltså Israel som är kaparnas stora fiende. Eftersom de befinner sig i Uganda verkar President Idi Amin sympatisera med kaparna men hans verkliga agenda är oklar. Ungefär hälften av gisslan släpps och Amin påstår att det är hans förtjänst, att det är han som har förhandlat med kapparna själv. De som är kvar är alla judar och de flesta med israeliskt medborgarskap. Israel vill förstås ha tillbaka sin medborgare men är priset de måste betala, frisläppandet av de namngivna terroristerna, för högt att betala? En millitär operation inleds – operation åskvigg – gisslan skall fritas med våld!

Det här är en av de ”försvunna” Charles Bronson filmerna. Jag kanske har letat på fel ställen men jag har inte lyckats hitta den här på DVD förrän alldeles nyligen. Jag är glad att det äntligen har blivit lättillgänglig för det här är verkligen en pärla när det kommer till TV-filmer. Det finns bara en handfull av dem som kommer upp i samma klass som ”riktiga” filmer. Vi har Citizen X, den här och The Park is Mine men inte så många fler. Jag är säker på att jag har glömt någon i skrivandets stund men kontentan är att de är mycket ovanliga!

Ska vi vara riktigt ärliga så är Charles Bronson inte med särskilt mycket, han visar inte sin nuna under första timmen eller så alls. Han har en ganska liten roll, knappast en av de större birollerna ens. Det är också gott om andra kändisar i filmen, det är en riktigt stjärnspäckad sak det här. Vad sägs till exempel om Peter Finch, Martin Balsam, Horst Buchholz, John Saxon, Robert Loggia, James Woods och Yaphet Kotto? Den sistnämndas gestaltning av Idi Amin är magnifik. Det är inte omöjligt att det här är Yaphet Kottos bästa prestation någonsin faktiskt!

Tydligen är filmen baserad på verkliga händelser. Jag känner inte till den så där bra i detalj men det känns i alla fall logiskt. Det verkar vara en berättelse där även de minsta detaljerna, vem som dör vid fritagningen etc. är helt i linje med vad som verkligen hände. Jag kan inte låta bli att störa mig en smula på att de högra officerarnas liv alltid verkar vara mera värt än fotfolkets. Det är förstås inget som är unikt för den här filmen, höga officerare skall sörjas med sorglik musik etc. medan kanonfodret inte ägnas någon större emotionell tanke. Det är säkert historiskt korrekt i det här fallet (nej, jag tänker inte gå in på detaljer) men jag kan inte hjälpa det. Ett liv är ett liv oavsett hur många stjärnor man har på axlarna. Jag inser förstås att detta egentligen inte har med filmen som sådan att göra men jag kan inte hjälpa det! Det är å andra sidan det enda negativa jag har att säga om filmen!

Det är alltså en film som ligger väldigt nära perfektion. Jag är aningen kluven när jag ska betygsätta den. Borde jag betrakta problemet som så stort att jag kompenserar för det i betygsättningen eller inte? Jag vet faktiskt inte. Det är givetvis en aspekt som påverkar underhållningsvärdet negativt. Jaja… Jag ger den…:

9/10

This review is avalible in English HERE.

Recension: Mr. Majestyk - 1974

Mr. Majestyk

Regi: Richard Fleischer

1974

Action

Mr. Majestyk bryr sig bara om sina meloner. Det enda han vill är att skörda dem och att göra det på sitt eget rättskaffens sätt. Han tycker inte om när folk försöker tvinga honom att anställa arbetare eller de som förtrycker den latinamerikanska minoriteten. Därför säger han ifrån på skarpen, vilket i sin tur leder till en polisanmälan. Han säga ha misshandlat en man med ett gevär och det är egentligen helt sant. Det är bara att det var mannens eget gevär och att det sekunder tidigare var riktat mot Majestyk. Polisen tror honom förstås inte och det ena leder till det andra och snart sitter han på en fångtransport tillsammans med en ökänd torped. Istället för att hjälpa gangstern undkomma när transporten kraschar smider istället planer för att få honom återfängslad och återgå till att skörda sina meloner. Detta gör att torpeden – Redna, får ett personligt agg mot honom och nu till varje pris vill ha honom likviderad. Men Mr. Majestyk är inte en man som man bråkar med…

För många år sedan, innan det blev otidsenligt att hyra film, gjorde jag osannolika räder mot min hemorts samtliga videobutiker och såg så mycket filmer med Charles Bronson jag kunde komma över och det blev faktiskt en hel del! Ungefär i samma veva såg jag Swamp Thing eller om det var uppföljaren Return of the Swamp Thing där en tjej blev hotad av några skurkar. Jag undrar förresten inte om det var Heather Locklear? Hur som helst skulle hon försöka skrämma sina förföljare och påstod att det var poliser på väg mot platsen, FBI, CIA och… CHARLES BRONSON!! Likaså framstod hans om det ultimata vapnet i en radiosketch. Jag tror programmet hette Sextio Sekunda Minuter och sketchen handlade om hur den Amerikanske presidenten och Sovjetunionens ledare hotade varandra. Det var helt enkelt en sketch om kapprustning/nedrustning. Hur som helst hotade de varandra med dubbeldubbelkatapulter och megasuperkärnvapen innan den Sovjetiske ledare näpsades med att hämta CHARLES BRONSON!

Han hade alltså ett personligt rykte, åtminstone humoristiskt sett att vara en riktigt hämndmaskin och den här filmens omslag stoltserar också med ett par obetalbara citat. Don’t Fuck With Bronson till exempel. Kan man säga att Charles Bronson är hämndfilmerna obestridlige kung? Ja, jag tror nog man kan säga det! Han har gjort hur många som helst och med en skådespelartalang som förlåter ett agerande med ett enda ansiktsuttryck kan man inte misslyckas!

Det är en hård film och Charles Bronson gör den än hårdare. Initialt var det planerat att Clint Eastwood skulle medverka men jag tror inte det hade blivit lika bra. Clintan är visserligen en bra filmtuffing men lika hård som Bronson blir han aldrig. Själva handlingen är rätt korkad egentligen, precis som den alltid brukar vara i de här hämndfilmerna. Att torpeden skulle vara så enfaldig att han måste hämnas, istället för att fly landet, är befängd. Och att Bronson skulle vara så manipulativ att jag skulle överlista en sådan typ med hela hans organisation är väldigt långsökt.

Men det gör ingenting, det ska vara så! Vi vill ju se vår hjälte lyckas! Och vi bryr oss heller inte om vilken rollkaraktär det handlar om. När Charles Bronson gjorde sådana här filmer gjorde han dem med sig själv i huvudrollen. Jag menar att det är BRONSON vi vill se, vi bryr oss inte om vad hans rollkaraktär heter eller om han är melonodlare. Det ultimata vapnet ÄR Charles Bronson!

Recension: Death Hunt

Även om Studio S Entertainment nyligen släppt denna på svenska DVD är det ingalunda någon ny film. Jag såg den första gången under någon av de otaliga filmkvällar helt dedicerade åt Charles Bronson som jag hade i mina ungdomsår. Jag har alltid gillat den men nu var det några år sedan sist. Och något som aldrig slagit mig tidigare är faktiskt vilka likheter som egentligen finns med en annan kultförklarad film – nämligen First Blood. I både filmerna jagas en person som är expert på överlevnad under extrema former. Miljön i den här är visserligen vinterlandskapens Kanada till skillnad från den djungelliknande skog John Rambo tvingas kämpa i, men träden är många och kampen mellan den jagade Charles Bronson och jägaren Lee Marvin sker med ömsesidig respekt. Likaså finns det en samhällskritisk sida i filmen och hur utvecklingen fortskrider efter att jakten påbörjats, med belöning till den som fångar eller dödar den flyende trappern, som egentligen är helt oskyldig och bara gör det han verkligen måste för att överleva, som faktiskt är lite skrämmande. Tydligen ligger det en verklig händelse till grund för filmen och det skulle verkligen inte förvåna mig. Märkligare saker har ju hänt! Hur som helst så håller filmen bra fortfarande, det är charmig och maktkampen mellan de två huvudrollerna är bra. Jakten känns ärlig tills penninghungern lockat dn stora massan att delta i jakten. 

7/10

Recension: Bronson

Trots det stora namn som Nicolas Winding Refn blev i och med att Pusher-trilogin blev verklighet, är det här den första film jag ser av honom. Jag kan snabbt konstatera att det inte kommer att bli den sista eftersom jag verkligen gillade stilen! Huruvida denna stil går igen i hans övriga filmografi är naturligtvis en intressant fråga men jag är beredd att ta chansen. Det finns helt klart ett sinne för berättande och en förmåga att göra det aningen okonventionellt! Filmen handlar om en ökänd brittisk fånge, som tydligen antagit Charles Bronson som sitt alias, bara en sådan sak gör ju att man höjer intresset som gammal Charles Bronson fan (den riktiga Bronson alltså) ett par snäpp faktiskt. Dessutom lär filmen bygga på en verklig historia och det gör ju det hela än mer intressant. Inledningsvis är det en riktigt fängslande historia, den är berättad i fragment med tillbakablickar och berättande av filmens huvudperson och man blir intresserad av att få se mer hela tiden. Gradvis blir det dock aningen seg och när den närmar sig slutet är det faktiskt inte lika intressant längre. Det känns som filmen går lite i stå och att det inte finns så mycket variation i den i slutändan. Charles Bronson eller Michael Peterson som han föddes som, spelas ypperligt av Tom Hardy och den övriga besättningen av skådespelare gör heller inget dåligt intryck men det blir som sagt lite tjatigt i slutändan. 

7/10

Telefon

Telefon – Tills alldeles nyligen trodde jag att det var en omöjlighet att någonsin hitta den här på DVD och mitt sökande efter den kan väl närmast jämföras med den på den heliga Graal. Under dessa förutsättningar är det förstås lätt till att man tränger undan vissa fakta och istället tar för givet att alla minnen man har är positiva, så här med facit i hand kan jag förstås konstatera att så inte är fallet. För även om det här var en av min ungdoms favoritfilmer så är det en typ av film som egentligen aldrig har tilltalat mig nämnvärt – en spionthriller. Som sådan tillhör den förstås trots allt toppskiktet för undertecknad, men det blir ändå en liten krock av värderingar och subjektiva bedömningar av det hela. Charles Bronson, som var den förste filmhjälten mitt hjärta vurmade lite extra för gör naturligtvis bra ifrån sig och Donald Pleasence fungerar mycket bra som filmens, något enfaldiga, skurk. Det som däremot saknas är lite djup i historien, att den ryske majoren (Bronson) ska förhindra att det tredje världskriget bryter ut genom att likvidera Pleasence rollkaraktär är självklarheter, men lite mera underbyggda motivationer vore kanske på sin plats. Absolut ingen dålig film, och självklart en som måste finnas i filmhyllan hos varje sann Bronson-fantast, men den känns klart daterad och nästan lite naiv i sitt sätt att gestalta datorernas definitiva intåg som lagringsmedia. Jag vill gärna sätta ett högre betyg men förmår mig inte att peta dit mer än: – 7/10.

Köp filmen på Axelmusic!

Telefon med Charles Bronson äntligen på DVD!!



Du kan köpa filmen här: Axelmusic