Machete
Regi: Robert Rodriguez, Ethan Maniquis
2010
Action
Machete är en stenhård mexikansk polis. Eller polis förresten, han
tillhör ett speciellt förband av superpoliser som väl närmast kan beskrivas
CIA, FBI och NSA i en och samma person. Det är personer som är extremt svårt
att döda och som har en utpräglad fallenhet för att få jobba gjort – med vilka
metoder som än står till buds. Men likväl försöker gangsterbossen Torrez få
Machete dödad. Detta lyckas naturligtvis inte även om det är nära. En tid senare
befinner vi oss i USA och Machete har blivit dagarbetare och står och tigger
jobb bland alla andra illegala mexikanska invandrare. Detta är en invandring
som politikern John MacLaughlin vänder sig kraftigt emot. Helst av allt skulle
han vilja stänga gränsen mot Mexico för gått. Till sin hjälp har han
gränsmilisen som inte skyr några som helst medel för att avskräcka ytterliggare
försöka att ta sig över gränsen. Men så en dag blir Machete kontaktad av en man
med snuskigt mycket pengar. Han blir erbjuden hundratusen dollar om han går med
på att skjuta senatorn John MacLaughlin. Machete är motsträvig men har till
slut inget annat val, pengarna kan ju trots allt komma väl till pass för
motståndsrörelsen. Men om saker och ting inte har varit jävliga nog innan så
bryter hela helvetet ut nu. Machete blir den mest eftersökta mannen i hela
landet och till råga på allt är han oskyldig. Nu ska huvuden rulla!
Först av allt ska vi vara noga
med att skilja äkta grindhouse från fejkad grindhouse, det vill säga sådant som
har gjorts i syfte att efterlikna de gamla filmerna. Det här är otvivelaktigt
en fejkad film vilket i alla hänseenden borde spegla av sig på omdömet, och det
gör det också! Men inte så mycket faktiskt. Efter själva prologen, där man
använder sig av fejkade skador på filmen för att få den att se gammal ut. Blomstrar
filmen upp och man har inte lagt sig till med något ytterligare för att
förställa den till något den inte är. Naturligtvis är bildspråket och liknande
av ganska speciellt natur, men så måste det vara om illusionen ska bli
komplett.
Det som är roligt är också att
det kryllar av kändisar i den. Och det handlar inte bara om kultskådespelare
som Danny Trejo och Cheech Marin. Nej, Robert De Niro gör en ganska stor roll, Don Johnson är med på ett hörn, Jessica Alba, Lindsay Lohan
och till och med Steven Seagal, som
kanske gör sin bästa roll någonsin i den här filmen!
”En vacker film, en balett, ett
konstverk”
Det är fullt ös från början till
slut och som nybliven Blu-ray ägare tycker jag mig kunna se klar potential i
denna för inköp på det formatet. Det är svårt att beskriva men det känns som
att det här är en film som skulle tjäna mycket på högupplösning! Blodet
skvätter och Danny Trejo är inte
direkt snäll i titelrollen. Jag vet inte om jag kan hitta något svensk uttryck
för det men annars får ni hålla till godo med badass eller mean motherfucker,
för det är precis det han är!
Det finns kanske viss sensmoral i
filmen, jag vet inte, det är inte filmens huvudsakliga mål att debattera i alla
fall. Det finns definitivt humor, inte i slapstick format men man förlöjligar
makten och valkampanjerna ganska rejält. Politikerförakt har man väl hört talas
om och det finns här i parti och minut, och på ett väldigt underhållande sätt.
Förresten så var det länge sedan jag såg Robert
De Niro gör en roll med sådan övertygelse som han gör här. Han är riktigt
bra som senators MacLaughlin, som
inget hellre vill än att bli omvald.
En mycket underhållande rulle som
jag verkligen vill rekommendera varmt till alla som gillar fart och fläkt och
som inte räds ett och annat blodsprut. En vacker film, en balett, ett
konstverk, och alltsammans i våldets tecken!
8/10
8/10
