Turkey Shoot - 1982 - En framtidsdystopi!

Turkey Shoot

Aka: Blood Camp Thatcher

Regi: Brian Trenchard-Smith

1982

Action

I en framtidsvision, daterad till 1995 styrs världen av en totalitär regim där inga oliktänkande tolereras. Kort och gott handlar det om att man antingen tolererar systemet fullt ut och finner sig i allehanda nycker och värderingar som staten diktar ihop, eller så blir man fängslad. Livet i fånglägren är hårt och skoningslöst och straffen är ofta mycket hårda eller till och med fatala för de stackarna som utsätts. Vakterna är sadister som inget hellre vill än att utöva sin makt över fångarna och tillfredställa sina egna perverterade lustar. I ett av dessa fångläger ställer man dessutom till med en årlig tradition, ett antal fångar får chansen att bli fria! De ges en stunds försprång innan den beväpnande societetseliten bjuds in för att jaga dem till döds. Reglerna är enkla, lyckas de undkomma så blir de fria annars väntar döden för en kula eller pil. Det är bara det att ingen talat om för den att de befinner sig på en ö…

Det här är en riktig kultrulle från Australien med en handling som ingalunda är ny, men som ändå känns fräsch varje gång man hittar den. Människojakt är intressant, så är det bara och det kommer säkerligen att fortsätta fascinera mänskligheten en lång lång tid framöver. Det är liksom den ultimata jakten på något sätt, att jaga sina egen art som sport.

Men nu fokuserar filmen inte enbart på denna jaktsport utan även på de bestraffningar fångarna råkar ut för i fånglägret. Personligen gillar jag den här typen av fånglägerfilmer, framförallt när man tagit ut svängarna så radikalt med bestraffningarna, de är både bestialiska, innovativa och många gånger rent sadistiska. Man tar svängarna mer än vad nöden kräver för att nå sitt mål helt enkelt. Man låter någon hålla uppe vikter för att inte bli krossad under tyngden eller sätter fyr på en fånge under enormt lekfulla omständigheter för att bestraffa denne för ett rymningsförsök. Men det är inte bara detta, enbart att inte veta sin plats och misslyckas att redogöra för denna på ett, enligt fångvaktarna adekvat sätt, i det dystopiska samhäller filmen avspeglar, kan vara nog för en mycket fysisk bestraffning!

Skådespelarmässigt funkar filmen bra och det dyker upp en del kända ansikten som man kanske inte nödvändigtvis förknippar med ett namn, men som trots allt är bekanta. De som är förtjusta i TV-filmsversionen av Ivanhoe lär väl heller inte bli besvikna över Olivia Husseys insats i filmen. Hon är precis lagom förfärad i sitt agerande för att det ska funka. Hon utsätts väl för en del våld, men framförallt är hon föremål för en av fångvaktarnas kättja som inget heller vill än att utnyttja henne sexuellt. Naturligtvis innehåller filmen också omotiverade duschscener a la vilken WIP som helst, även om det är ganska tydligt att Olivia Husseys karaktär och hennes nakna bröst är två helt skilda personer. Det är dock lite ovanligt att kvinnor och män tycks duscha i samma utrymmen vid samma tid. Kanske var filmen före sin tid när det gäller könsrollsdebatten?

Överlag en mycket underhållande film som definitivt ökar lusten att undersöka den dystopiska framtidsgenren mera!

Recension: Death Hunt

Även om Studio S Entertainment nyligen släppt denna på svenska DVD är det ingalunda någon ny film. Jag såg den första gången under någon av de otaliga filmkvällar helt dedicerade åt Charles Bronson som jag hade i mina ungdomsår. Jag har alltid gillat den men nu var det några år sedan sist. Och något som aldrig slagit mig tidigare är faktiskt vilka likheter som egentligen finns med en annan kultförklarad film – nämligen First Blood. I både filmerna jagas en person som är expert på överlevnad under extrema former. Miljön i den här är visserligen vinterlandskapens Kanada till skillnad från den djungelliknande skog John Rambo tvingas kämpa i, men träden är många och kampen mellan den jagade Charles Bronson och jägaren Lee Marvin sker med ömsesidig respekt. Likaså finns det en samhällskritisk sida i filmen och hur utvecklingen fortskrider efter att jakten påbörjats, med belöning till den som fångar eller dödar den flyende trappern, som egentligen är helt oskyldig och bara gör det han verkligen måste för att överleva, som faktiskt är lite skrämmande. Tydligen ligger det en verklig händelse till grund för filmen och det skulle verkligen inte förvåna mig. Märkligare saker har ju hänt! Hur som helst så håller filmen bra fortfarande, det är charmig och maktkampen mellan de två huvudrollerna är bra. Jakten känns ärlig tills penninghungern lockat dn stora massan att delta i jakten. 

7/10

Recension: Trigger man – 2009

Några kamrater ger sig ut i skogen för att jaga men blir själva villebrådet! Det är ungefär handlingen i den här filmen och det innebär potential enligt mig. Jag gillar filmer som fokuserar på människojakt även om jag i skrivandets stund inga kan komma på särskilt många att nämna, Surviving the Game med Rutger Hauer är nog den enda… Hur som helst så betyder potential verkligen inte att man lyckas med sitt uppsåt och filmen är i sina bästa stunder medioker. Skådespelarinsatserna är bedrövliga och filmen är hur seg som helst. Man vill ju ha lite mer tempo och spänning i en film av det här slaget men får ingenting. 

3/10

Boys on the Run – 2003 - Den känns onekligen lockande.

Handlingen att en ung pojke blir intagen på ungdomsvårdsskola, för att sedan rymma och hamna mitt i en människojakt känns onekligen lockande. Tyvärr lyckas inte filmen vara spännande en enda gång och det blir alldeles för mycket ungdomsäventyr av det hela. Jag kan väl inte påstå att skådespelarinsatserna suger men så rysligt övertygande är det verkligen inte. I alla fall inte från de tre ungdomarna och inte från filmens stjärna – birollsinnehavaren Ron Perlman heller. Det är helt enkelt lite för ”light” av allting! Det finns inget allvar i fängelsevistelsen, som man visserligen enbart har med för att förklara varför de två ungdomarna rymmer tillsammans ut i vildmarken. Det finns heller inget allvar i människojakten och faktum är att jag struntar fullständigt i hur det går…

3/10

Battle Royale - 2000 - En gång i tiden tog den mig med storm!

Battle Royale

Regi: Kinji Fukusaku

2000

Action/Horror

I en framtid när samhällsstrukturen är på väg att falla introduceras en ny lag i Japan. En lag som gör det möjligt för myndigheterna att kidnappa skolungdomar till spelet som man kallar för ”Battle Royale”. Spelet går ut på att ungdomarna ska döda varandra tills bara en återstår. En mycket sadistisk lek, men samtidigt det enda sätt som återstår för att få bukt med det växande ungdomsproblemet.

Det här är troligtvis den film som gjort störst intryck på mig under hela 2000-talet. I nästan två timmar sitter man trollbunden, oförmögen att flytta ögonen från Tv-rutan. Redan tidigt när man inte har en aning om vart det hela ska leda känner man att det här kommer att bli något riktigt speciellt. Våldet, för det här är en våldsam film, är trovärdigt och realistiskt. Att filmen har ett politiskt budskap maskeras skickligt av den groteska handlingen som blandas med flashbacks och riktigt sentimentala kompisrelationer. Tanken är ju trots allt att döda sina kamrater för att själv överleva.

Trots detta finns det en påtaglig humor genom hela filmen, att ryggsäcken som innehåller en del nödvändigheter även innehåller ett vapen görs klart för ungdomarna. Det gäller dock att ha tur och få rätt ryggsäck, har man otur kan man få ett grytlock. Detta medan andra kan stoltsera med automatgevär eller gift. Reglerna för denna sadistiska lek redogörs och de som vägrar delta blir dödade på direkten.

Det är lätt att sätta sig in i ungdomarnas hopplösa situation och förstå deras frustrerande handlingar – eller är det så lätt egentligen. Skulle DU kunna döda din bästa vän för att själv överleva? Moraliskt sett är givetvis det svaret nej, men frågan är hur moralisk man är när man utsätts för detta ultimatum.

En näst intill perfekt film som förtjänar full poäng i alla kategorier!

Recension: Paintball

Den ultimata utmaningen i Paintball ligger framför ett gäng dedikerade utövare av sporten. De blir tagna till en avlägsen skog med bindel för ögonen och ställs inför sitt livs prov. De ska hitta sex flaggor för att vinna spelet men det dröjer inte länge förrän de finner sig omringade och paintball kulor viner omkring dem. Men när en av deltagarna blir träffad av en riktig kula måste de abrupt vakna upp och inse att det inte rör sig om en lek utan om blodigt allvar!

När jag läste handlingen på den här filmen såg jag framför mig någon typ av slasher fast med skjutvapen istället för knivar, yxor och andra skarpeggade vapen. Och sanningen är väl inte så långt därifrån kanske. De är val stilmässigt inte så nära kanske, med det finns underhållande dödssätt och innovativa fällor placerade längs den väg de inblandade tar sig fram på. Och eftersom stilen inte passar tar jag mig friheten att istället ange människojakt som subgenre för det är precis vad det handlar om! Fast det är lite roligare än så! Det är inte bara människojakt för det höga nöjets skull eller inavlade missfoster som vi allt som oftast är vana vid. Det finns en större organisation bakom som nästan påminner om den i Hostel även om man aldrig får någon egentligen kännedom på djupet av vad det ytterst handlar om. Man får väl dra slutsatsen själv om att det är rika människor som har råd att betala.

Mer än så vill jag inte avslöja för att inte förstöra nöjet att se filmen, några överraskningar måste ju få finnas kvar. Jag tyckte själv att den var underhållande men utan den där sista inlevelsen. Det är inget fel på skådespelarna och regin, det kunde bara ha varit mer spännande. Att slänga in någon mer problematisering kanske hade gjort susen?

6/10

Recension: Weekend Hunt aka Pig Hunt

Weekend Hunt aka Pig Hunt – Några vänner åker ut i vildmarken för att jaga. Naturligtvis är de stadsbor som inte riktigt kan hantera vildmarken, i alla fall de flesta av dem! Ade har ingen aning om hur man ska bete sig under en vildsvinsjakt. Som ”tur” är får de oväntat hjälp av några lokala förmågor. Men saker och ting är inte riktigt som det ser ut att vara och snart måste de fly för sina liv från den lokala klanen bondlurkar, ett hippiekollektiv som av allt att döma odlar marijuana och dessutom ett blodtörstigt monster – den största vildsvinsgalt som någon någonsin har skådat!

För det första bör jag upplysa om att detta ingalunda är den djurskräckfilm jag hade föreställt mig. Det finns förvisso ett groteskt vildsvin av större storlek med i filmen, allt för stor för att vara realistisk, men det är inte det man har byggt upp filmen kring. Den har således mer likheter med hillbillyskräck än något annat. Skådespelarinsatserna är klart över förväntningarna och dramaturgin fungerar väl hyggligt överlag. Det som saknas är det där sista, en motivation till vad som händer, lite mer tredimensionalitet åt karaktärer och historia. Det är inte vidare spännande utan snarare en film som man ser om man nu har sett allting annat som man är intresserad av.

5/10

Recension. Hunt to Kill

Hunt to Kill – Det här var ingen film att jubla över någon gång egentligen, men den har åtminstone underhållningsvärde – dock av fel anledning. Den är inte genomusel, men sälla har jag sett en film där man misslyckas så kapitalt med spänningen. Den har också alldeles fullt med logiska luckor och konstigheter som känns väldigt märkliga. Karaktärernas motivationer och val känns väldigt fel vid flera tillfällen. Och det är som sagt inte bra, men framåt slutet, blir det lite för mycket av det hela. Alla klichéer i boken spelas upp, nästan på samma gång. I alla fall i följd och det blir bara lite för mycket. 

3/10