Recension: Re-cycle - 2006

Re-cycle

Aka: Gwai Wik

Regi: Danny & Oxide Pang

2006

Horror/Fantasy

Efter tre bästsäljande kärleksromaner, baserade på författarinnans egna erfarenheter saknar Tsui Ting-Yin (Angelica Lee) inspiration inför sitt nästa verk – skräckromanen re-cycle. Hon tecknar dock ned de mystiska händelser som händer runt omkring henne och som i samband med renskrivningen blir allt underliggare. Samtidigt dyker en före detta pojkvän från åtta år sedan upp. Han berättar att han skilt sig från sin fru och vill ha Ting-Yin tillbaka men hon vill inte lyssna på det örat. Det dyker också plötsligt upp en långhårig karaktär från den nya boken och när hon följer efter hamnar hon i en mardrömsvärld där hon varken vet ut eller in. Hon träffas på en liten flicka (Qigi Zeng) utan namn som inte vet vem hon är, Ting-Yin tycker om flickan och ger henne namnet Ting-Yu. De börjar tillsammans söka efter en väg tillbaka till den riktiga världen men vilket pris tvingas Ting-Yin i så fall betala? Och vilken är egentligen den stora hemligheten den lilla flickan bär på?

Tydligen så betyder den kinesiska originaltiteln ”Gwai Wik” nånting i stil med ”Spökland”. Detta stämmer förvisso in på filmen som både innehåller stämningsfulla mardrömslandskap och otäcka zombies. Men samtidigt är det att göra det onödigt lätt för sig. Det här är inte någon vanlig spökfilm och bör knappast heller betraktas som en sån, det finns alldeles för mycket klurigheter utspridda längs vägen och dessutom underliggande meningar i handlingen. Det är något som i alla fall jag uppskattar.

Därmed inte sagt att filmen inte är skrämmande, för det är den! Jag skulle vilja gå så långt att kalla den för riktigt genuint otäck och det är väldigt få filmer som kan stoltsera med den utmärkelsen. Dessutom vill jag påstå att den är riktigt råspännande och man sitter och väntar på vart historien ska ta oss nästa gång. Jag ska väl inte sticka under stol med att en del av filmens twists och överraskningsmoment inte är särskilt oväntade, men de har ändå en tajming som gör att det funkar på något sätt.

En del scener är pompösa och vackra medan andra får en att känna oro över Ting-Yin, gränsen mellan skräck och fantasy är i det närmaste utsuddad och det är ett grepp som passar mig som handen i handsken. Det ger utrymme för en djupare historia och en begriplig sensmoral. Man luras till och med att hoppa till vid något av de tillfällen man överraskas av ett plötsligt ljud och även om inte filmen är någon Hollywood-produktion ser man klara likheter, åtminstone ljudmässigt med dessa. Musiken är även den mycket bra och ovanligt framträdande för att vara en asiatisk film.

Huvudrollsinnehavaren Angelica Lee gör ett strålande jobb och bär, åtminstone skådespelarmässigt, upp filmen nästan helt på egen hand. Hela handlingen kretsar runt henne och endast några få mindre biroller krävs för att fullborda illusionen av en mycket större rollbesättning. Annars är filmens viktigaste tillgång dess visuella mönster, som må vara gjort i en dator men ser mycket bra ut i alla fall. Landskapen som uppenbarligen kommer från huvudpersonens egna undermedvetna är härligt trolska, storslagna och fantasieggande och skulle kunna vara tagna ur vilken mörk saga som helst. Zombies, gåtfulla rebusar och kraftfull symbolism är en del av filmen och Ting-Yins resa tillbaka till verkligheten.

Att överösa filmer med allehanda superlativ tillhör inte mina vanligaste sysselsättningar, men i det här fallet känner jag att det verkligen är befogat. Så som komplement till ovanstående, förhoppningsvis smickrande text, vill jag tillägga att det här bland det absolut bästa jag sett i år och den skrämde nästan skiten ur mig!

Recension: The Messengers - 2007

The Messengers

Regi: Oxide & Danny Pang

2007

Horror

Familjen Solomon, Roy (Dylan McDermott) och Denise (Penelope Ann Miller), dottern Jess (Kristen Stewart) och sonen Ben (Evan/Theodore Turner), från Chicago flyttar in på, en nästan fallfärdig, farm i North Dakota. Men inte bara fastigheten är i spillror, familjen har också problem och detta är det sista desperata försöka att hålla ihop den. Ganska snart börjar dottern se syner, eller åtminstone tror hennes föräldrar det och skyller händelserna på flickans tidigare traumatiska upplevelser. Hon är dock envis och forskar vidare i husets historia. Hennes upptäckter är både skrämmande och tillfredställande. Den tidigare familjen lämnade inte alls huset sex år tidigare, det blev brutalt mördade av någon eller något! Har hon verkligen rätt? Finns det verkligen onda andar i huset som är ute efter deras liv?

Visst känns det lite som Amityville Horror, Original eller Remake spelar ingen roll, när man läser ovanstående? Det var i alla fall exakt den känsla jag fick när jag tittade på filmen. Men vänta, sluta inte läsa nu! Det är inte alls så illa som det låter. För det första är det ett skickligt hopsnickrat hantverk som innehåller betydligt mer spännande ingredienser än vad Amityville Horror någonsin gjorde! För det andra så blir skillnaderna allt mer uppenbara ju mera av handlingen vi får ta del av.

Att de vålnader, spöken eller gengångare, eller vad man nu ska kalla dem, som enbart familjens barn och inte de vuxna kan se, är mycket välgjorda tycker jag inte är att avslöja för mycket. Dock är det svårt att berätta om filmens twists, som faktiskt med sin närvaro gör det hela mycket intressantare än vad det annars skulle vara, och jag tvingas därmed att enbart konstatera dess existens. Det blir nog bäst så, det är inte roligt att se film med facit i hand så att säga.

Skådespeleriet är även det av bra klass. Det kanske inte är bröderna Pangs främsta egenskap att personinstruera, estetisk visualisering är väl kanske mera deras gebit, mer trots detta brukar de lyckas fånga känslorna historien kräver i sina skådespelare, så även här. Dock kan det vara intressant att tillägga att även om jag inledningsvis enbart refererade till Amityville Horror, så är det inte den enda tydliga referenser i historien. Centralt i handlingen är också de kråkor som är ute efter den solrosskörd som ska rädda familjen ekonomi. Det är ställt bortom allt tvivel att Bröderna Pang här inspirerats av Hitchcocks mästerliga The Birds. Man efterhärmar skoningslöst på bästa Tarantino-manér och stölderna slutar inte där… Det är faktiskt ganska intressant att klura ut var olika scener har sitt ursprung även om det inte finns lika uppenbara och klockrena stölder The Birds.

Men jag kan inte påstå att det är därför jag gillar filmen, snarare har det med den spänningen som den avger att göra. Visst, det finns relativt gott om överraskningseffekter, designade att få tittaren att hoppa till, längs vägen. Men det finns mer än så, vissa scener är rejält gastkramande och det är alltid intressant att se hur bra kameraföring och effektiva klipp kan frambringa den känslan.

Stabil spökhusfilm av Bröderna Pang!

8/10

Bangkok Dangerous - 2008 - Av Bröderna Pang med Nicolas Cage

Det här är tydligen en nyinspelning av Bröderna Pangs film Bangkok Dangerous från 1999 – av Bröderna Pang! Det är ju alltid kul när originalregissörerna får chansen att själva ta tag i projektet som skall göras om i en ny tappning och jag tycker den här börjar ganska lovande. Till och med mycket lovande om man tillåter sig att ta i lite mer. Nicolas Cage spelar huvudrollen som yrkesmördare, han lever efter fyra regler som i kort går ut på att inte ställa några frågor, röja undan alla bevis, inte bli personlig involverad och förbli totalt anonym mot sina uppdragsgivare. Han gör ett bra jobb och det blir väldigt trovärdigt, övriga skådespelare verkar också vara klippta och skurna för sina roller så på den avdelningen har jag inget att klaga på. Vad som däremot inte går att undvika att kommentera är hur förutsägbart slutet blir, inte för att man räknat ut hur det ska gå redan från början, utan snarare för att det blir lite väl stereotypiskt och sentimentalt framåt slutet och filmen tappar tyvärr massor här. Märkligt nog så är också de avslutande scenerna, trots att det nog är mest action här (kanske med ett par undantag) de segaste i hela filmen, det är jättetråkigt filmat och det som skulle kunna ha varit riktigt rikigt bra hamnar bara på knappt godkänt i slutändan! – 6/10

Köp filmen på CDON