The Lords of Salem – 2012 – Rob Zombies kanske bästa film!

Regi: Rob Zombie

Horror

Det här verkar vara en film som har splittrat fansen lika mycket som Metallicas Svarta Album från 1991. Jag har sett den tokhyllas och sågas längs med fotknölarna. Med detta sagt räknade jag med att det skulle bli en upplevelse som jag aning djupt skulle ångra, eller ångra att jag vänta så pass länge med att se den. I mitt fall blev det om något det sistnämnda. Men inte så där utan vidare och inte genast heller. Det dröjer lite innan det blir riktigt bra och det är inte förrän framåt slutet när allting är som allra märkligast som den blir riktigt bra!

Visserligen har jag inget att klaga på under den första halvan av filmen heller. Det är stabilt och Zombie bygger upp stämningen på ett föredömligt sätt. Det finns helt klart sminkeffekter som ser hur bra ut som helst men det är inte i första hand en film som bygger på blod och gore, eller ens på situationer där dylikt kan uppstå. För mig är det först och främst en ockult rysare som baserar sig kring de ökända häxprocesserna i Salem.

Filmen utspelar sig dock i nutid och centrerar sig kring en radioshow eller rättare sagt en av programledarna som får en mystisk skiva tillskickad sig. Inget mer än att bandet kallar sig för The Lords är känt och musiken är minst sagt suggestiv! Det verkar som att alla som lyssnar på den, i synnerhet kvinnor, påverkas på ett högst onaturligt sätt. I studion befinner sig också en expert på just häxprocesserna i Salem. Han börjar undersöka saker och ting närmare när han hör namnet The Lords of Salem och börjar spåra termen bakåt i tiden. Eftersom det alltid finns någon som kan mer än en själv konsulterar han en annan expert på området som reder ut begreppen. Tydligen handlar det om en gammal förbannelse som en av de påstådda häxorna lär ha uttalat i samband med sin död.

Ungefär där börjar filmen bli obegriplig, nu har det gått kanske 50 minuter. Det blir nu en film som inte bara hanterar en ockult handling som vilken annan film som helst. Det blir också en film där den visuella symboliken är närvarande nästan hela tiden. Det är kanske inte alltid logiskt allt som sker men det är nog inte meningen heller. Som jag ser det har Zombie varit ute efter att fånga en känsla snarare än att få allting att gå ihop och jag menar också att han har lyckats fantastiskt väl med detta!

Sherrie Moon Zombie, som gör huvudrollen, är fantastisk som radioprogramledaren. Fast det är kanske inte hennes kvaliteter som programledare man ska bedöma, snarare hur väl hon utför hela sin roll, från vettskrämd till vilken känsla hon än gestaltar. Övrig skådespelararsenal gör sitt jobb väl även den så jag har inget att klaga på där. Men det som framförallt står i förgrunden är hur spännande det faktiskt blir när filmen ska till att upplösas.

9/10

Halloween 2 (2009)

Halloween 2 (2009) – Det enda jag minns av Rob Zombies första film om Michael Myers är väl i stort sett att jag inte blev vidare imponerad. Många var ju rent lyriska över filmen och även om det kanske bara var ett fåtal fans så ordades det om att det faktiskt skulle vara en bättre film än originalet på flera punkter. Trams sade jag… Nåväl, här är det alltså dags för uppföljaren till nyinspelningen, eller nytolkningen eller vad man väljer att kalla det och jag kan väl konstatera att jag inte är särskilt imponerad av den här heller. Det är absolut inte en dålig film ur en stilistisk synvinkel, det ser ut som en film av Rob Zombie helt enkelt. Problemet är bara att alla hans filmer ser likadana ut och jag står efter ett tag inte ut med dialogen längre. Jag hör ordet fuck i varenda mening – fuck fuck fuck, och det blir ärligt talat lite tröttsamt i längden. Jag förstår att detta ligger i linje med det som Rob Zombie vill skapa men det funkar inte här. Skådespelarna gör heller inga minnesvärda prestationer, det blir platt och trist och ingen tredimensionellitet i karaktärerna. Inte ens min gamla favorit Malcolm McDowell är bra… Vidare finner jag inte mordsekvenserna särskilt upphetsande, i enlighet med den stilistiska filosofin som den övriga filmen har så är det mörkt, rått och brutalt, men det blir lite tröttsamt att se Michael Myers frenetiskt sticka kniven tjugo eller trettio gånger i samma offer. Självklart finns det ljusglimtar i filmen men det är tyvärr alldeles för långt mellan dem! – 4/10


Köp den på Axelmusic!