Recension: Inception - 2010

Inception

Regi: Christopher Nolan

2010

Action/Sci-Fi

Cobb (Leonardo Di Caprio) sysslar med den nya tidens industrispionage, nämligen att tränga in i offrets undermedvetna och där extrahera den känslige information som hans uppdragsgivare vill komma åt. Han är mycket skicklig och lyckas nästan alltid. Jag säger nästan för när han slutligen misslyckats blir han en jagad man – i dubbel bemärkelse. Han är redan på flykt eftersom han påståtts ha mördat sin fru, men nu jagar även hans uppdragsgivare, som inte tolererar misslyckanden honom. I sin desperation att orda upp sitt liv tar han sig an ett sista uppdrag som ska få honom rentvådd och välkommen hem till sina barn igen. Han ska plantera en idé i ett omedvetet offer, något som kräver att man går djupt in i det omedvetna – mycket djupt till och med. Riskerna är stora men nödvändiga om Cobb ska kunna leva på riktigt igen.

Nästan var man kommer, var man sitter, var man står hittar man hyllningar till den här filmen! Det finns väl också en och annan som sågar den längs fotknölarna och då rör det sig företrädesvis om människor som har svårt för, eller helt enkelt inte gillar, filmer med flera bottnar. För om det är något den här filmen har så är det en flerbottnad handling – bokstavligen! När teamet tränger in i offret innersta undermedvetenhet innebär det att man måste gå ner flera lager för att nå den innersta essensen så att säga. Och för att krångla till det ytterligare så är tidsaspekterna i de olika lagren olika.

Man kan säga så här. Att det i första lagret av, låt oss kalla det för dröm, undermedvetenhet motsvarar en viss tid av verklighet. Nu minns jag inte exakta siffror från filmen men om vi gör ett räkneexempel för att visualisera så kanske det funkar lika bra? Om fem minuters verklighet motsvarar en timmes drömvärld så motsvarar det i sin tur kanske tio timmar i nivå två, alltså en dröm i drömmen, går man djupare ner pratar vi kanske flera veckor och ytterligare steg blir således åtskilliga år. Det låter nog mer komplicerat än vad det är. Jag säger inte att man inte behöver vara uppmärksam under filmens gång, men jag tycker trots allt att det är ganska tydligt hur det hänger ihop.

Och detta gäller inte bara tidsaspekten. Man behöver inte vara särskilt skärpt för att förstå att det som händer i verkligheten kommer att ha en effekt på drömmen, och drömmen i drömmen (och drömmen i drömmen i drömmen). Berättandet är bra utfört och man blandar de olika verkligheterna på ett bra sätt, man får se deras påverkan på varandra på ett tydligt och lättfattligt sätt.

På skådespelarprestationerna kan man verkligen inte klaga heller, Leonardo Di Caprio har gott från klarhet till klarhet de senaste åren och valt precis rätt filmen, eller så har han en väldigt bra agent som väljet åt honom. Hur som helst är han verkligen en skådis att räkna med numera och därmed inte sagt att de andra inte sköter sig. Det är verkligen hög kvalitet på dem rakt igenom hela filmen. Och även effektmässigt är det hur snyggt som helst som sig bör i en film av Christopher Nolan med hög budget.

Så på det hela taget är det alltså en film som jag finner hur bra som helst. Manuset är välskrivet och det finns ingen plats för några direkta logiska luckor. Det är intressant att se hur allt ska hänga ihop i slutändan även om jag personligen fann att den tappade lite av sin spänning framåt slutet där jag tyckte att man gjorde det lite för lätt för sig. Men det är fortfarande en mycket mycket bra film som jag redan är sugen på att se igen!

Batman Begins - 2005 - En totalt misslyckad film!

Batman Begins

Regi: Christopher Nolan

2005

Action

Som pojke bevittnar den unge Bruce Wayne hur hans föräldrar skjuts ned av en rånare. Besatt av tanken på hämnd växer han upp men genom ödets nyck förvägras han sin hämnd och någon annan mördar hans föräldrars mördare. I sökandet efter sig själv flyr den unge Bruce till östern och introduceras av Henri Ducard, som lär honom att inte frukta något, till den uråldriga ninjasekt som leds av den mystiske Ra’s Al Ghul. Sektens syfte är att säkerställa rättvisan och anser sig stå över både lagar och barmhärtighet. När det står klart för den unge Bruce att sekten anser att hans hemstad Gotham inte längre klarar av att överleva korruptionen och att brottsligheten är på alldeles för hög nivå, måste han ge sig tillbaka hem för att skydda staden. Han tror på en räddning av stadens dekadans och förfall trots att sekten inte delar hans åsikt och anser att staden måste förstöras till varje pris.

Det här är ett lysande exempel på att trots bländande namn i rollistan; Christian Bale som Bruce Wayne/Batman, Michael Caine som Alfred, Gary Oldman som Gordon, Liam Neeson, Rutger Hauer, Katie Holmes och Morgan Freeman så faller den här filmen pladask! Borta är all charm som serietidningen hade och kvar är, i bästa fall, en ganska ordinär actionfilm utan själ.

Jag tillhör inte dem som brukar jämföra med litterära förlagor och berättelserna behöver inte följa dessa till punkt och pricka, men det här är ju löjligt. Visserligen stämmer de mest centrala omständigheterna in i händelseförloppet men man har hittat på en mycket stor del, kanske för att kunna skapa en så spektakulär film som möjligt. Detta stör mig dock inte så mycket, det är mycket värre att man gjort filmen allt för allvarlig och försökt att skapa en verklig hjälte, Batman är inte verklig utan en seriehjälte och bör gestaltas som en sån. Framförallt när historien är ganska fånig och absolut inte kan tas på allvar.

Som titeln antyder behandlar filmen till stor del den tidiga tiden av batmans utveckling, detta innebär att seriehjälten egentligen inte dyker upp på allvar förrän framåt slutet av filmen. Fram till dess fokuseras det på Bruce Wayne och att se på hur han långsamt utvecklas för att sedan bemästra allt på kort tid är ganska trist.

Men om man tittar på de visuella effekterna då? Personligen tycker jag att de är ganska trista men trovärdiga och ska man prompt placera batman i verkligheten är det helt rätt väg att gå. Dessutom ser det modernt ut och det passar kanske den yngre delen av publiken bäst. En del av rekvisitan passar också bra in i filmen, såsom batmans speciella kaststjärnor. Däremot är Batmobilen helt misslyckad och ser snarare ut som en militär stridsenhet än något annat. Även skurken i filmen (för någonstans fanns väl en ärkeskurk?) är fruktansvärt anonym och gör inte rättvisa åt någon av de klassiska, karismatiska skurkarna.

En totalt misslyckad film!