Visar inlägg med etikett Amatörfilm. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Amatörfilm. Visa alla inlägg

Mullan i Grönköping – 2015 – dialogen är knivskarp


För ett tag sen, ganska länge sedan nu faktiskt, blev jag kontaktad angående den här filmen. Jag är aldrig omöjlig när det gäller att recensera film även om det inte är de senaste Hollywoodproduktionerna. Eller kanske just precis tvärtom, det finns en glädje i att skriva om sånt som är smalt och som inte alla andra redan har sett eller skrivit om. Huruvida denna finns recenserad på annan plats eller inte vet jag inte, men jag skulle tro att det är ganska sparsmakat med bevakning av den.

För er som inte känner till Grönköping är det kanske bäst att tillägga att det är en fiktiv plats symboliserande den svenska småstaden och samhället på ett högst ironiskt plan. Det finns även en veckotidning som ges ut månatligen…





Det är onekligen en högst ironisk betraktelse det här. Det är den främsta egenskap jag kan tillskriva den. Dialogen är knivskarp och synnerligen satirisk. Nästan varje mening är en käftsmäll mot sjukvården och politiken kring hur detta fungerar. Man slutar emellertid inte där utan lyckas även få in en känga om huruvida människans lika värde går att hitta inom religionen eller inte. Det ligger högst närvarande i tiden att debattera om muslimer i det svenska samhället till exempel.

Från början var det tydligen en manus för en pjäs och det märks att det är mycket fokus på dialog och repliker. Det är inte helt linjärt berättat och det brukar jag gilla, men inte i det här fallet. Det känns inte som att man riktigt besitter känslan av att ”bryta mot reglerna” som de stora regissörerna gör när de tar till sådana grepp. Att filmen är inspelad för en spottstyver och i samband med en studiecirkel blir genast pinsamt uppenbart. Enligt uppgift från regissören tog den bara 85 timmar att spela in. Huruvida redigering ingår i dessa timmar är osäkert men det är inget avancerat på detta plan. Det känns mest som att det är grovklipp.

Skådespeleriet pendlar från riktigt dåligt till råuselt. I några av fallen tror jag till och med att man läser innantill. Jag ser förstår inget manus i bild men jag är ändå tämligen säker på min sak. Det finns också pinsamt uppenbara lösskägg som dessutom ser ut att ha lossnat i några scener.






Men det finns ändå något jag gillar. Dialogen som jag redan nämnt är skarp! Och det finns en underhållningsfaktor som är tämligen hög trots det låga produktionsvärdet. Förhoppningsvis tar sig filmen inte säg själv på allt för stort allvar för då är det verklig katastrof. Lägger man ihop underhållningsvärde med teknisk kvalitet får man dock ett ganska lågt slutvärde. Jag är ledsen men jag måste låta det avspegla sig här. Pluspoäng för goda ambitioner.

3/10



Evil Easter III: The Final Easter – 2013 – Nazister och Påskharen…



Regi: Viking Almquist
Komedi/Horror

Det här är en riktig amatörfilm, det är inget snack om den saken. Vilken budget man har haft på filmen vet jag inte men det verkar onekligen vara ett projekt sammansatt av några kompisar. Personligen har jag inget emot det och inte heller denna typ av film men man ska inte låta sig luras och tro att det är en ryslig skräckfilm. Humorn är, som jag ser det, fullkomligt medveten och den är bra balanserad. Det är inte bara en film full av trams, det finns faktiskt en story bakom också även om det känns som att man har tagit i lite väl mycket vid några tillfällen.




Filmen är svensk men dialogen är på engelska. Detta brukar vara ett säkert tecken på kalkonstatus, för svenskar kan i allmänhet inte uttala engelska språket tillräckligt bra för att det ska bli trovärdigt. Det blir helt enkelt en komisk prägel på det hela. Men eftersom den här är gjord med glimten i ögat fungerar det faktiskt utmärkt. Dessutom är skådespelarna överlag faktiskt ganska bra på det engelska språket. Och som grädde på moset har man också skruvat till det och försöker att tala med accent. Tyskarna bryter på tyska och vi har en irländsk präst som bryter på irländska…

Jag skulle heller inte vilja rikta någon egentlig kritik mot skådespelarna. Ingen av dem kommer någonsin att få en Oscarsstatyett men för den här typen av produktion tycker jag att det är fullkomligt godkänt. Framförallt av Adelin Jonasson som gör den kvinnliga huvudrollen.





Problemet är snarare själva rollbesättningen som sådan. Hade man velat göra det mer trovärdigt hade man kanske kunnat fixa någon som inte ser ut som tolv år i rollen som präst till exempel. Men just i det fallet har man faktiskt självdistans och kommenterar just detta faktum själv i filmen. Just med att han ser ut att vara tolv år. Det finns några roller till som hade mått bra av andra skådespelare, just för trovärdighetens skull men jag anklagar verkligen inte skådespelarna för den saken. Och är man ett kompisgäng som gör en film är det kanske lite svårt att ta in utomstående att agera i den.

Filmen är strax över 40 minuter och får betraktas som en kortfilm. Ibland känns det som att man har velat göra allting på en gång. Vi har vampyriserade nazister, Charles Manson och en jättekanin, eller åtminstone en kille med kaninmask. Det är väl kopplingen till påsken antar jag. Undrar förresten om inspiration har dragits från EasterBunny Kill! Kill!. Det är i alla fall en slutsats jag skulle våga dra.

6/10



Recension: amatörfilmen Smugglers Boulevard - 2006


En gång i tiden skrev Johan Nord recensioner för Fanatisk Film. Jag fick sedan den här filmen i brevlådan för att jag skulle tycka till om den och recensera den. Minns jag rätt var det någon sorts examensarbete...

Smugglers Boulevard
Regi: Johan Nord & Dan Svensson
2006
Thriller

När poliserna Chris Sawyer (Niklas Holm) och Brian Cox (Dan Svensson) undersöker en misstänkt smugglarliga blir Brian tragiskt nog dödad. Några månader senare lägger fortfarande Chris skulden för händelsen på sig själv, men blir trots detta övertalad av sin gamle vän och chef, Matt Stevenson (Joakim Jakobsson) att återgå till sin tjänst som polis. En ny våg av insmugglade cigaretter har upptäckts och Matt behöver den bästa polisen i tjänst för att fallet ska kunna lösas.

Från allra första början måste det naturligtvis klargöras att det här inte rör sig om en kommersiell film utan om en amatörinspelad sådan. Detta märks inte minst på en oprofessionell ljussättning och på att teamet kanske inte haft tillång till den allra bästa utrustningen som finns att tillgå. Men det är ju en del av charmen med amatörfilm också och jag vill nog påstå att skaparglädjen är det viktigaste! Någon som också hör amatörfilmen till är ”lånade” inspelningsplatser och det märks ganska tydligt även i den här att så är fallet.

Filmen är tydligen baserad på en verklig historia i Stugun men utspelar sig nu i den fiktiva staden Splitville. Den är skriven av regissörerna Johan Nord och Dan Andersson och själva historien och historieberättandet är faktiskt inte alls dumt. Det tråkiga är att man valt att göra filmen på ett språk man inte behärskar – engelska. I stort sett samtliga skådespelare har ett fruktansvärt dåligt uttal (undantaget är Sara Maritz som reportern April O’Neal) men det är kanske ett sätt att avskärma sig från sig själv och på så sätt lättare gå in i rollen? Det funkar kanske till viss del för jag tycker helt klart att karaktärerna förblir intakta. Dock är det ju mindre trovärdigt att hela polisstyrkan samt skurkarna består av 18-20 åringar.

Bildspråket är delvis klichéfyllt men det finns en väldig närvarokänsla som jag gillar! Tillsammans med musiksättningen, som används riktigt bra som stämningshöjare både i fartfyllda sekvenser och i mera lågmälda partier, anser jag det vara filmen kanske största tillgång. Att det finns klichéer och att poliserna äter donuts gör inte så mycket, det ska helt enkelt vara lite på det viset i amatörfilm. Man måste ju få visa sina influenser och ingen kan väl heller begära att man ska kunna vara hur innovativ som helst i sin debut?

Men visst finns det negativa saker som det här gänget bör tänka på till nästa gång också. Alldeles för frekventa fade out/fade in klipp till exempel, något som också störde mig ofantligt mycket var det otroligt utdragna slutet av filmen. Vi behöver inte 30 minuter övertydliga förklaringar av vad som hänt, vi fattar ändå.

Något som jag däremot gillar är de informativa textskyltar som förklarar de odefinierbara platser som filmen utspelar sig på. Miljöerna är också överlag bra även om man, som jag nämnde till en början, ser att det ofta rör sig om lånade inspelningsplatser. De Doominspirerade skjutscenerna är ju också en klassiker man sällan tröttnar på även om ljudeffekterna från leksaksvapnen kändes lite överdrivna.

Blir filmen allmänt tillgänglig tycker jag absolut att den som uppskattar bra amatörfilm ska spana in den här!

Recension: Filmvision Gotland - Besatt - 2012



Besatt
Regi: Anders Ekedahl
2012
Horror

Det finns något speciellt med amatörfilmer, de som gör filmer fast de inte har tillgång till ordentlig utrustning, använder sina kompisar som helsunkiga skådespelare och ger sig ut för att filma, till synes vid första bästa plats. Ibland har dessa filmer till och med ett manus fast man inte kan tro det och även om allt inom en som kritiker skriker åt en kan man ändå inte låta bli att underhållas av det hela. Det viktiga i de här fallen är inte nödvändigtvis slutresultatet utan ambitionen som fanns från början. Är det ett riktigt seriöst försök att göra något får man försöka se det som ett läroverk.

Det här är en film som fyller upp de flesta av dessa kriterier. Det är tydligt att man har använt flera kameror eftersom bilden inte ser likadan ut hela tiden. Ibland är den knivskarp medan den ibland ser ut som om det vore filmad genom diskvatten. Lätt överdrift förstås, men det är lite suddigt. Det märks också att man inte riktigt har koll på det där med ljud och ljus eftersom vissa ljud är hur höga som helst medan man knappast hör dialogen vid ett par tillfällen. Det skulle behövas lite mera balans där. När det gäller ljuset verkar det ibland som om samma scen vore filmad vid olika tidpunkter eftersom det ser ljust ut ena sekunden och mörkt i nästa, rena Ed Wood feelingen! Jag tror dock inte att det beror på vädrets makter utan på att man inte bemästrat att filma i rätt vinkel.






Handlingen är ganska töntig men om jag förstår det rätt så är det meningen också. Så vitt jag vet är det frågan om en skräckkomedi även om det egentligen inte framkommer. Det finns några rysliga episoder, eller försök till några i alla fall, men avsiktig komedi är svårare att finna. Det skulle i så fall vara dialogen kanske, jag vet faktiskt inte. Men det positiva är att det bara kan bli bättre!

Jag tycker att det är orättvisst att betygsätta den här filmen.

Recension: Mooseman - 2005



Mooseman
Regi: Konke & Callan
2005
Komedi

Forest har just gått ut superhjälteskolan som bäst i klassen. Han vill inget hellre än bli den stora hjälten Moosemans ständiga följeslagare och medarbetare. Samtidigt rymmer det beryktade superskurken Cock från fängelseön Crock Island. Hans förspiller ingen tid utan börjar genast smida sina ondskefulla planer. Ska Mooseman of Forest lyckas stoppa den illvillige superskurken innan det är för sent?

Den senaste filmen från CallKon Produktion! Den här gången är det ingen speciell lång film (ca 15 minuter) och mera som ett pilotavsnitt till en serie med tillhörande cliffhangerslut.

Man har den här gången av någon anledning valt att göra filmen på engelska och det var kanske inte helt nödvändigt. Visserligen finns det en del humor i hur karaktärerna uttalar orden och verkligen försöker att dölja sin skandinaviska accent men det känns ändå som att svensk amatörfilm gör sig bäst på svenska. Framförallt om man ska ägna sig lika mycket åt ordvitsar och dylikt som man skulle kunna hoppas.

Nu finns det inte alls lika mycket av ordvitsarna här som i föregående verk. Jämfört med dödligt hämnd 2 är det ganska magert och inte lika parodiskt heller, åtminstone inte i lika många riktningar. Det känns som om man valt att satsa på att driva med Batman-serien från 60-talet och nöjt sig med det. Det kanske var rätt väg att gå men risken finns också att man tömmer ut sina asocieringsmöjligheter och därmed hämmar sig själv i det långa loppet.

I vilket fall som helst är det en hysteriskt rolig amatörfilm där det verkligen märks att både folket framför och bakom kameran har roligt och det är väl precis det man ska ha med amatörfilm? Fortsättningen planeras att spelas in i sommar och vi får väl hoppas det inte dröjer alltför länge efter det innan vi får se den.

Rekommenderas framför allt om man är fan av gamla Batmanserien!

---

Med tanke på att recensionen vid det här laget har några år på sig ska man nog ta utlovade uppföljaren med en nypa salt!