Slaughter Disc - 2005 - en film som inte döljer något!

Regi: David Quitmeyer

2005

Horror

Mike älskar pornografi, man skulle kunna säga att han är besatt av det. I sitt sökande efter högre höjder och starkare kickar beställer han en ny film. Det ska enligt vad han har hört vara det värsta och grövsta som finns på marknaden. Den är dyr, men när han väl hittar den officiella hemsidan på nätet tvekar han inte att beställa ett ex av den. Några veckor senare ringer det på dörren och hans order har äntligen anlänt. På dvdn finns Andromeda Strange, pornografi på det allra sjukaste sättet.

Redan i den visserligen amatörmässiga inledningen står det ställt bortom allt tvivel att den här filmen inte kommer att dölja något. Knappt har förtexterna rullat färdigt förrän penetrationen är ett faktum. Vissa filmer balanserar på gränsen mot pornografi men slaughter disc går ett steg längre – den ÄR pornografisk!

Men oavsett hur pornografiskt innehållet än är så saknas allt erotik och det passar faktiskt bra tillsammans med filmens svepskäl ”porn kills”. För visst känns det lite löjligt att göra en antipornografisk film så pornografisk? Utan att avslöja allt för sliskiga detaljer så kan jag ju nämna att bondage, mord och lemlästning, kannibalism och nekrofilism alla ingår som böjelser i filmen. Även emetofili berörs vagt i filmen även om det ingalunda är lika påträngande som i den hypade filmen Slaughtered Vomit Dolls .

Men trots alla sexuella avarter som filmen speglar, eller kanske tack vare dessa, tydliggörs Mikes allt djupare nedåtgående spiral i dekadansen, förfallet och psykosen. Pornografin betyder allt för honom och han blir av med sina vänner, sitt jobb och sin flickvän. Allt som betyder något är Andromeda Strange och vilka gränser hon ska tänja ut och splittra i nästa scen på den sprängfyllda dvdn.

Slaughter Disc kostade runt tiotusen dollar och tog två veckor att spela in. Den är helt unik. Jag nog kan garantera att Ni inte sett något liknande förut. Men oavsett om man älskar eller hatar den, så lämnar den ingen oberörd. Visst är upplägget snarlikt både det i David Cronenbergs klassiska Videodrome och i den modernare Brainscan, med utsuddade gränser mellan fantasi och verklighet både för filmens karaktärer och för åskådaren. Den betraktar, som jag nämnde inledningsvis, pornografi negativt, liksom Videodrome fokuserade negativt kring sina samhälliska problem.

Kanske ska vi vara glada att det ursprungliga manuset låg och väntade i tio år på att bli filmat. Från början innehöll det nämligen tio gånger mer gore och porr. Vi ska också vara glade för att filmen inte är mer trovärdig än vad den är, då skulle den säkerligen klassas som våldspornografi och vara tämligen olaglig!

Recension: Mail Order Bride - 2006

Mail Order Bride

Regi: David Quitmeyer

Horror/Komedi

2006

Steve är en ensam dataprogrammerare som behöver sällskap. Det senaste på marknaden som nu har ersatt den mer traditionella uppblåsbara Barbaran heter Personal Concubine 2000 eller PC2000 som kanske klingar bättre i reklamkampanjen man bedriver för den. Steve faller för reklamen och beställer en sån för dyra pengar. Den levereras redan nästa dag och är ytterst trovärdig. Man skulle nästan kunna tro att det är en riktig kvinna. Medan initialladdningen pågår i några timmar för att den ska kunna tas i drift läser Steve manualen. Det är enkelt att programmera den, bara sätt på inprogrammeringsglasögonen och favorit porrullen så lär den sig vad du tycker om, men låt den aldrig ALDRIG se på våldsamheter med glasögonen på…

Har man sett David Quitmeyers förra film Slaughter Disc , så bör man känna igen en del av miljöerna och skådespelarna i den här filmen också. Skulle inget annat skvallra om filmens låga budget så är det i alla fall ett säkert tecken att man valt samma inspelningsplats med samma rekvisita som tidigare. Man kan ju undra om det till och med är David Quitmeyer eller någon annan i filmteamet som upplåtit sitt eget hem för inspelningarna. Nåja, bara det funkar spelar det väl ingen roll om man använt det tidigare och miljöerna spelar ju inte en central roll i handlingen i alla fall.

Det som däremot spelar en central roll i denna, såväl som i Slaughter Disc är sex! Men tag det lite lugnt innan Ni drar några förhastade slutsatser nu. Skillnaderna är lika stora som likheterna, här finns inga sexuellt explicita scener som är jämförbara med groteskheterna i Slaughter disc, däremot tycks mycket av sensmoralen komma igen. Man framställer sex som något positivt, men ändå syndigt och lusten efter det blir till slut för mycket för huvudrollsinnehavaren som råkar illa ut. Gapa inte efter mer än du kan svälja tycks regissören än en gång vilja säga oss. Kanske är det också en känga till teknikens utveckling utan eftertanke på dess möjliga konsekvenser?

Skådespelarmässigt har filmen en hel del kvar att önska men samtidigt får man väl ha lite överseende med detta när det gäller den här typen av film. Men roligt är det, historien är originell och det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen så att säga. Det finns många skratt att hämta och i bakgrunden lurar en skön cynism.

Jag rekommenderar helt klart filmen till den som gillar en rulle med amatörkänsla. Den är ett skönt avbrott mot Hollywoods publikfriande och massproducerade försök att skapa lyckade mainstreamrullar som det går tretton på dussinet av. Gör som jag, skaffa ett autograferat exemplar NU!!