The Expedables 3 – 2014 – Idel stora namn

Tja, vad ska man säga om det här då? Har vi inte redan sett allt som den här filmen har att erbjuda? Den enkla sanningen och svaret på den frågan är förstås JA! Låt vara att man här har lyckats få med Harrison Ford och Mel Gibson i rollistan. De sköter sig precis lika bra som man kan förvänta sig. Det gör också Wesley Snipes som också är med. Övriga roller besätts som vanligt av Sylvester Stallone, Jason Staham, Dolph Lundgren, Jet Li och Arnold Schwarzenegger. Bruce Willis återfinns däremot inte såsom han har gjort i de två tidigare filmerna. Jag har egentligen ingen åsikt om det. Det är Harrison Ford som har tagit över funktionen och det funkar för mig.

Alltså idel stora namn men det har vi ju å andra sidan vant oss vid sedan de två tidigare filmerna. Bara stora namn gör ju som bekant ingen film, det krävs någon form av handling och eftersom det här är en högexplosiv actionfilm behövs det också tilltalande actioneffekter, explosioner och massor av skjutvapen.

För min del fallerar filmen på alla plan utom just kända namn i rollistan. Det är en ganska tråkig story, skådespelarna känns ganska trötta och det exploderar på tok för mycket för att det ska vara underhållande att se på. Bara action för dess egen skull är inget jag förespråkar.

I enkelhet handlar det om att gänget, som förstås är ute på uppdrag stöter på Conrad Stonebanks som spelas av Mel Gibson. Snart står det klart att det är skurkarnas skurk och att det dessutom finns en historia mellan honom och ledaren för gänget, Barney Ross (Stallone). Riktigt vad kommer förstås inte fram förrän senare men det är inte alltför svårt att räkna ut hur det ligger till. Överhuvudtaget är det en ganska förutsägbar film, även med actionfilmsmått mätt.

Hur som helst ska Barney ge sig efter skurken och skaffar för det personliga uppdragets skull nu personal. Låt oss säga att det inte går helt smärtfritt. Han kommer att behöva all hjälp han kan få och under tiden smäller det omkring honom. Vi kan alla räkna ut hur det kommer att gå…

Överlag en ganska trött film alltså. Det smäller och exploderar men det räcker inte. Historien är tråkig och karaktärerna får inget utrymme att jobba på klichékomiken heller.

4/10

Inför Expendables 3

	Expendables 1	Expendables 2	Expendables 3
Sylvester Stallone	X	X	X
Jason Statham	X	X	X
Jet Li	X	X	X
Dolph Lundgren	X	X	X
Eric Roberts	X
Randy Couture	X	X	X
Terry Crews	X	X	X
Steve Austin	X
Mickey Rourke	X
Bruce Willis	X	X
Arnold Schwarzenegger	X	X	X
Chuck Norris		X	X
Jean-Claude Van Damme		X
Harrison Ford			X
Mel Gibson			X
Robert Davi			X

Recension: The Exendables 2 – 2012

Gillade man första filmen har man mer av samma vara här! Där skulle egentligen recensionen kunna sluta för så enkelt är det egentligen. Det är underhållande hjärndöd action som inte skäms för att använda sig av klichéhumor och oneliners när det behövs. Men trots att den är med glimten i ögat och med blinkningar till äldre filmer blir det aldrig tramsigt.

Sedan förra gången har man dessutom tryckt in ett par actionskådisar till. Man nöjer sig inte bara med Sylvester Stallone, Jason Statham, Jet Li, Dolph Lundgren, Bruce Willis och Arnold Scwarzenegger. Som antagonist har man tagit in Jean-Claude Van Damme och så har vi som extra grädde på moset även Chuck Norris i en mindre roll. Det hindrar dock inte att man lyckas få med en Chuck Norris fact i manuset. En kul gliring helt enkelt. Vilken av alla de ”fakta” som finns om Chuck Norris får du se när du ser filmen!

Handlingen är inget man behöver lägga tid på att varken förklara eller veta om innan man ser filmen. Det som trots allt finns där skulle lätt kunna rymmas på baksidan av en tändstisksask i alla fall. Att skjuta mycket, explosioner och springa runt är i stället filmens epitet.

Action!

6/10

Recension: Hero - 2002

Hero

Aka: Ying Xiong

Regi: Yimou Zhang

2002

Action/Drama

För länge sedan var Kina delat i sju kungariken, alla i krig med varandra. Det starkaste av dessa riken var Qin vars kung var besatt av att bli Kinas förste kejsare. Många försökte mörda honom men framför allt var det mästarna och legenderna ”Brutna Svärdet”, ”Flygande Snön” och ”Sky” som satte skräck i honom. Detta till den milda grad att det utsattes en belöning till den som kunde besegra och döda dessa mästare. En belöning som i det närmaste innebar ändlös rikedom. Tio år senare påstår en man vid namn ”Anonym” sig ha dödat legenderna, han visar upp mästarnas svärd för konungen och tar emot belöningen. Men allt är inte vad det ser ut att vara och allt han säger kanske inte är sant.

En otroligt vacker film som kanske vid första anblicken inte har så mycket att tillföra förutom de bländande stridscenerna. Det är emellertid en illusion och handlingen som först inte tycks vara speciellt komplicerad, blir kanske inte så komplicerad sen heller men blir i alla fall väldigt eftertänksam. Det är asiatisk vishet när det är begriplig och som bäst. Ju mer man penetrerar filmen desto närmare kärnan kommer man. Allt blandat i en film av myter, legender, lögn, svek, visdom och hjältar.

Fotot är otroligt snyggt och bland det vackraste jag har sett på mycket länge, filmen är värd flera pluspoäng bara av denna anledning. Man har verkligen lagd ned mycken möda och energi på att få de magnifika och närmast sagolika miljöerna, kläderna och kanske framförallt färgkompositionen exakt rätt och skulle inget annat räknas så skulle filmen åtminstone vara ett visuellt mästerverk. Det här är en storslagen film från Hong Kong/Kina när den är som bäst och ordet storslagen verkar ha en helt annan innebörd än i t.ex. Hollywood. I bakgrunden ligger i stort sett hela tiden väldigt stämningsfull musik. Ofta bara ett enkelt instrument eller en trumrytm men det gör att hela produktionen får ett otroligt elegant uttryck.

Det finns ofta ett problem i såna filmer, d v s att man förlitar sig allt för mycket på det visuella och därigenom underskattar tittarens krav på intelligent film. Det misstaget görs inte här, för trots den storslagna visuellt bländande och närmast fulländade bildkompositionen bjuds tittaren på den ena efter den andra versionen av handlingen, sett ur synvinkeln på olika personer eller som lögn och sanning.

Jet Li som är den stora stjärnan i filmen, åtminstone för oss västerlänningar, har verkligen lyckats nollställa sitt ansiktsuttryck helt perfekt för den här rollen. Han ser verkligen ut som den mästerliga mästare han gestaltar i filmen. De andra skådespelarna är också i toppklass även om det kanske främst är de andra mästarna man lägger märke till. Koreografin är helt felfri och fightingscenerna är otroligt snyggt genomförda med vajerflygning som inte är alldeles ovanliga i genren som en liten extra touch. Man blandar ibland färgfilm med klipp i svartvitt på ett mycket smakfullt sätt som ger den där lilla extra nyansen som gör den här till ett modernt mästerverk.

Recension: Danny the Dog - 2005

Danny the Dog

Aka: Unleashed

Regi: Louis Leterrier

2005

Action / Drama

Skriven av: Linda Snöberg

Danny (Jet Li) är en ung kines som verkligen inte lever som en ung man bör. När han var liten blev han tillfångatagen av en mycket elak man vid namn Bart (Bob Hopkins) som berättade för Danny att han hade hittat honom på gatan och att ingen brydde sig om honom och att det inte heller fanns någon som letade efter honom. Bart har uppfostrat Danny till att vara som en attackhund som inte vet något annat sätt i livet än att göra det som sin husse vill att han ska göra. Danny är inget husdjur, han är en mördare. Bart gav honom mat, kläder och husrum så han ska vara tacksam och tjäna sin läromästare.

Detta är ett mästerverk, rolig, rörande och brutal på samma gång. Den har fantastiska skådespelarinsatser, underbar handling och rörande scener. Bra foto och ljudeffekter, utmärkta fajtingscener, fast en aning likadana i min syn att se på slagsmålen i alla fall. Mycket bra dramatisk handling och en väl vald rollista gör detta till en mycket underhållande och sevärd film.

Jet Li gör sin roll helt lysande, han visar oss att han inte bara är en slagmaskin, utan att han verkligen kan agera framför kameran när det gäller att visa känslor. Han gör en enastående prestation där vi först får följa honom som en stum, möjligen mentalt handikappad person och för inkompetent för att fungera på utsidan av ett liv i våldsamheter. Men det finns en människosjäl fångad djupt under ytan, medan det yttre ger oss en annan bild av en lugn fasad, fårat ansikte och sönderrivna kläder. Skyll inte på Jet Li för att han är uttryckslös som hund, några hundar är ju mer uttrycksfulla än andra och orientaliska personer gömmer en massa känslor bakom sina tydligt ej rörande ansikten. Detta är också vad Jet Li gör. Men titta djupt in i hans ögon och du kommer att se en regnbåge av minnen och känslor. Utomordentligt jobb.

En dag när Danny möter en äldre gentleman, Sam (Morgan Freeman). Blir det hans första steg i rätt riktning om att ens få ett anständigt liv. Danny börjar inse att det finns ett liv utanför helvetet och buren… ett anständigt liv med normala människor. Sam är styvpappa till en 18 årig tjej vid namn Victoria som kommer att spela en stor roll i Dannys liv i form av att visa honom en massa nya grejor som t ex färsk frukt, kyssar på kinden och glass. Danny vet något om musik och genom den kommer han ihåg hur han hade haft det innan han blev Barts hund. Är ett vanligt liv möjligt för Danny eller kommer han att gå tillbaka till sina vanor som en tränad attackhund?

Genom att välja Morgan Freeman för den här rollen har man gjort ett extremt bra val, han ger djupet i filmen som så väl behövs på alla plan. Rollen som den blinde Sam skulle ha kunnat vara vilken som helst, men han förvandlar rollen till själen i filmen som bär oss genom de seriösa inslagen. Han får även ut det bästa vi någonsin har sett av Jet Li som bevisar att han kan så mycket mer än att bara vara en slagskämpe.

En rolig scen är när Sam berättar för Danny att mat pratar med en och så bankar han på en melon för att höra den säga… Ja jag är mogen - typ.

Kerry Condon som Victoria är sötma, oskyldighet och kärlek för Danny, fast enbart som en syster och från hennes sida, kärlek för en bror. Det är en grej som gör den här filmen så stor också, att det inte blir en massa kärlekskrafs utan att nivån stannar med att bara vara vänner.

Bob Hopkins passar även han som Bart, den elake hussen till Danny, men jag tycker att han spelar över på många ställen. Hans motto i livet verkar vara… Ta dem unga och möjligheterna är oändliga.

För att jag skulle kunna ge den här filmen toppbetyg så skulle det behövas ändras en del grejor i form av:

1. Lite mer tid för att gå tillbaka till människa från att ha varit hund hela sitt vuxna liv.

2. Bob Hopkins skulle inte ha spelat över i en del scener och slutligen

3. Närkampsstriderna var rätt så enformiga, kändes som att man såg samma scen om och om igen.

Det finns alltid hopp om en ny start, även för en hund som gör elaka saker för sin Husse.

Recension: The Expendables

Det känns som om jag gått in för ganska många filmer på senaste tiden med alldeles för höga förväntningar. Det här är ytterligare en film i raden som jag hört mycket gott om (men också en del dåligt) och rollistan är verkligen imponerande. Inte några briljanta karaktärsskådespelare kanske, men för en actionfilm nöjer jag mig med namn som Sylvester Stallone, Eric Roberts, Jet Li, Dolph Lundgren, Jason Statham, Arnold Schwarzenegger och Bruce Willis. Dessutom har jag säkert glömt bort någon i min uppräkning. Men man ska vara på det klara med att vissa av namnen inte är med särskilt mycket, Schwarzenegger och Willis har till exempel helt meningslösa roller som knappast hade behövts om det inte vore att just de hade spelat dem. Större cameos kan man säga kanske, ett par tre repliker eller så. Och visst är det en actionfilm, det råder ingen tvekan om det. Den är till och med ganska underhållande längs vägen och det är väl tur det för någon större handling är det inte frågan om. Jag vet knappt vad den handlade om efter att jag sett klart den om jag ska vara lite elak. Men replikerna är småkul och hela filmer dryper av macho bullshit vilket förmodligen är ungefär vad som var meningen med den. Stallone har varit med och skrivit den samt står för regin och det funkar väl så där. Underhållande och kul för stunden, men bra? Nja… 

6/10

The Forbidden Kingdom - 2008 - Innovativa fightingscener!

Ett klassiskt upplägg egentligen som vi har sett många många gånger förr. Den mobbade ynglingen drömmer sig bort till en annan värld där han själv får vara hjälten och stå upp emot det onda som försöker krossa allt som är värt att rädda. Roligt är att man för första gången parat ihop de mest kända kungfu-stjärnorna i filmbranschen – Jet Li och Jackie Chan och det blir en riktigt lyckad kombination. De fungerar bra tillsammans och Jackie Chans komiska talanger kommer väl till pass i rollen som den ständigt berusade ”Drunken Immortal” (en vink till Drunken Master där Jackie själv medverkar?). Mestadels känns det som om man befann sig i ett TV-spel och det säger jag i ordens positivaste betydelse, för jag gillar verkligen de sagoinspirerade miljöerna och själva sagan som utgör handlingen också (det finns också mängder av vinkar och referenser till olika spel och andra klassiska kungfu-filmer också för den delen). Det är förvisso en ganska svart eller vitaktig historia men den funkar i en film som denna där det viktigaste är att man ska bli underhållen av bländande action och innovativa fightingscener. – 8/10