Vittra - 2012 - En svensk skräckfilm snart på bio

Vittra

Aka: Wither

Regi: Sonny Laguna, Tommy Wiklund

2012

Horror

En del filmer får sig ett rykte redan innan de officiellt gått på bio. Den här är visserligen visad på ett par festivaler och liknande men det riktiga biosläppet är ännu inte gjort. Den 9:e augusti är det dags i följande svenska städer: Avesta, Enköping, Göteborg, Hässleholm, Jakobsberg, Lund, Stockholm, Sudersand, Tomelilla, Uppsala och Västerås samt även enstaka visningar i Hedemora, Karlshamn, Ronneby, Strömstad och Ulricehamn allt enligt information från distributören – Studio S Entertainment.

                                                                                   

Vad får man då för pengarna? För det första får man enligt distributören den blodigaste svenska filmen som nånsin gjorts. Hur det är med den saken vet jag faktiskt inte eftersom det finns rätt många svenska filmer som jag ännu inte har sett. Men jag skulle tippa på att den ligger i toppskiktet! Men det är inte bara det att den är blodigt, för det betyder egentligen väldigt lite, det är snarare det att den, rent effektmässigt, är riktigt välgjord! Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att gore-effekterna helt klart håller internationell kvalitet!

Tyvärr lider filmen av andra problem. Man skulle kunna tro att det är skådespelarna som inte klarar av att leverera trovärdiga prestationer, men jag skulle istället vilja vända på det och påstå att det är manusförfattarna som inte lyckats skriva trovärdig dialog och trovärdiga reaktioner hos de inblandade. Jag tror inte att det finns många som med berått mod, och utan eftertanke, hade börjat ge sig på sina kamrater med så grovt våld som förekommer i filmen. Inte utan att man undrat över vad det egentligen är som försiggår. Detta verkar man helt och hållet ha missat från manusförfattarnas håll. Visst, skådespelarna har sitt ansvar men det har också regissörerna. Det är de som ska instruera skådespelarna så att deras prestation blir trovärdig och enligt den vision som de har av själva manuset. I det här fallet är det i princip samma personer som regisserar och som har skrivit så man kan inte skylla på några missuppfattningar där.

Resultatet blir att karaktärerna blir tunna som tidningspapper. Det finns ingen av dem som man bryr sig det minsta om och allt det där påverkar också möjligheten att blir rädd för det som sker. Normalt sett är man väl ute efter att skrämma sin publik om man gör en film där människor förvandlas till någon sorts demoner som sedan försöker att äta köttet från sina levande kamrater. Alla dessa känslor som man kunde ha lockat fram går förlorade. Man försöker väl på något sätt med Johannes Brosts karaktär men det lyckas inte och de andra har man verkligen inte sympati med.

Men man får ge eloge till sättet man har bakat in en massa klichékomik, det är inte frågan om några gapskratt utan snarare en underhållande känsla. Ibland använder man sig av formel 1A medan man ibland bryter lite mot konventionerna och överraskar publiken. Det är kanske en klen tröst men i alla fall en anledning till att filmen trots allt är ganska underhållande! Man har förstås sett det mesta sedan tidigare men en film till om ett ungdomsgäng som åker till en ödsligt belägen stuga för att festa klarar vi väl av? Så mycket bättre om det går en grym död till mötes och tvingas slakta varandra!

6/10

Recension: Blood Feast 2 - 2003

Blood Feast 2

Regi: Herschell Gordon Lewis

2003

Horror/Komedi

Fuad Ramses sonson Fuad Ramses III kommer till den lilla staden då han ärvt sin farfars cateringfirma. Polisen misstänker genast att arvingen även han ska börja mörda och lemlästa stadens unga kvinnor och när Ishtars staty, som finns kvar på lagret, får honom besatt går polisens farhågor i uppfyllelse. Han blir galen och måste till varje pris finna de rätta råvarorna till sina kreationer, råvaror som endast återfinns i stadens unga kvinnor.

För nästan 40 år sedan gjorde H-G Lewis första delen till denna film. Nu är han tillbaka i full form och blodet skvätter rikligt även i denna moderna uppföljare. Handlingen är väl ungefär densamma som tidigare med det gör inte så mycket. Man vet vad man kommer att få och humorn är mycket mer påtaglig här än i den tidigare filmen. Skådisarna är inte riktigt lika usla och jag misstänker att den tog något längre tid än sin föregångare att spela in. Faktum är att de överspelande skådisarna är en stor del av humorn och att man inte ska ta denna film på allt för stort allvar blir tydligare och tydligare ju längre filmen fortgår, det man först tyckte vara dumhet är det som man sedan förstår är humorn.

Bland de stereotypiska karaktärerna återfinns bland annat den korkade polisen som inte skulle känna igen bevismaterial om de stod skrivna på näsan på honom. Där finns också den feta polischefen som äter i varenda scen genom hela filmen och slutligen den besatta mördaren som är så klumpig så hälften kunde vara nog. Vissa scener blir nästan bara för mycket, scener som innehåller lik som polisen helt enkelt inte ser utan bara kliver över, tjejkompisarna som inte märker att kompisen försvinner utan fortsätter partaja som vanligt etc. Mycket hög underhållning alltså.

För de som gillar John Waters ser vi honom i liten roll som präst framåt slutet.

Recension: Blood Feast - 1963

Blood Feast

Regi: Herschell Gordon Lewis

1963

Horror

Fuad Ramses, som driver en egyptisk cateringfirma får ett uppdrag av mamman att leverera mat till dotterns fest. Han tar uppdraget på största allvar och planerar ”Ishtars fest”. Samtidigt utreder polisen ett antal mystiska mord där mördaren tydligen tagit en souvenir från offren i form av olika kroppsdelar. Nu råkar det vara så att en av poliserna som utreder fallet är dotterns fästman. Dessutom går de båda på egyptisk utbildning och till slut fattar polisen misstankar mot ”Ishtars fest” och vad den egentligen innebär.

Ganska fjantig film egentligen, berättelsen tycks egentligen endast vara gjord som en ursäkt att visa blod och tarmar i utstuderade bilder och det var kanske rent av det som var meningen. Just den här filmen brukar nämligen räknas som den första splatterfilmen någonsin och den var långt före sin tid i det avseendet. De bloddrypande scenerna är förstås det som trots allt gör filmen sevärd på något sätt.

Handlingen, om man nu ska drista sig till att kalla det för handling, är otroligt tunn och det blir än mer löjligt övertydligt när karaktärerna gång efter annan måste förklara sig in i minsta detalj.  

Mellanscenerna som inte verkar tillföra filmen nånting och endast tycks existera för att sammanbinda de grafiska blodscenerna, är emellanåt skojiga att se på. Framförallt eftersom skådisarna alla är bedrövligt dåliga och musiken som först tycktes passa känns bara fenomenalt tjatig efter några minuter. Framförallt mördaren Fuad Ramses (Mal Arnold) rollkaraktär är väldigt fyrkantig och stereotypisk och klichéerna duggar tätt i denna film. Men med tanke på att filmen tydligen tog två dagar att spela in får man väl ha lite överseende med såna saker.

Tonen i bilden i filmer från den här tiden passar ypperligt ihop med floder av blod. Det får liksom en speciell färg, kanske lite FÖR speciell ibland. Blodet ser uppenbart fejkat ut men det gör inte så mycket för tarmarna och inälvorna ser helt äkta ut.

Överlag en ganska tråkig film som har sina poänger och som kan vara kul att se ändå, om inte annat som preludium till den 40 år senare betydligt bättre uppföljaren.

Recension: Necronos: Tower of Doom

This review in English

Necronos: Tower of Doom

Regi: Marc Rohnstock

2010

Horror

Djävulen har planer för jorden. Han vill erövra den och förslava mänskligheten. Alla kan inte dödas då hans armé – bärsärkarna behöver något att äta. Hans mäktiga gunstling – Necronos kommer till jorden för att finna de mest åtråvärda ingredienserna, allt för att säkra Satans ankomst. Necronos han Goran – en blodsgolem, och en mäktig häxa som ska hjälpa honom att identifiera den viktigaste ingrediensen av alla – blodet av en häxa, en oskuld. Denna utvaldas blod garanterar Satans ankmst till jorden och det Helvete som följer med honom. Necronos håller på att bygga en armé av demoner för att härska sida vis sida med sin herre Satan.

Först av allt måste vi konstatera att det här är en oberoende produktion med en väldigt låg budget. Därför kan man självklart inte jämföra den med storbudgetfilmer men jag tror inte att det är Marc Rohnstocks intention heller. Oftast är själva poängen med den här typen av filmen att göra dem billigt och kanske samtidigt lära sig något i processen. Det är därför jag lovordar initiativ som detta, de flyttar gränserna till vad som är möjligt att göra, vilket i sin tur gör filmindustrin rikare. Det finns många storbudgetfilmer som aldrig hade kunnat bli gjorda om inte de här billiga produktionerna hade banat väg för dem.

Med det sagt är det ingen direkt överraskning att den här filmen lider av de vanliga problemen oberoende produktionen brukar lida av. Först och främst är det förstås skådespeleriet, men faktum är att jag tycker att man har lyckats ganska bra med det överlag. Jag ska inte klaga på det. För det andra är det fotot, kanske beroende på billigare utrustning. Det är det mest uppenbara sättet att se om en film har i den närmaste obefintlig budget eller inte.

Men effekterna är det vi ska koncentrera oss på, det är det viktigaste i en splatterfilm såsom denna.  Det finns två generella regler enligt min åsikt. Det ska se trovärdigt ut och överdriven på samma gång. Detta är ganska svårt att åstadkomma och de flesta filmer, även Hollywoodproduktioner, kommer inte i närheten av detta. Det andra är innovativt gore. Bara att slita loss en arm utan att göra det på ett kul sätt är inte bra nog. Det behövs en poäng. Varför slits den av? Bara för effektens skull? Någon anlednings som för handlingen framåt? Detta är förstås bara ett exempel och jag tycker den här filmen lyckas ganska bra på denna punkt. Splatter- och gore effekterna är riktigt trevliga och det finns en poäng med att ha dem där.

Eftersom det är en tysk film har den förstås tysk dialog. Jag har lite problem med det. Inte för att det är själva språket tyska egentligen men det mesta av replikerna verkar vara talade genom något slags filter för att skapa en demonisk effekt av det hela. Det är förstås bättre än att till på en tyskdubbad film men det är fortfarande ett fult språk. Lyckligtvis är den textad på engelska som jag förstår bättre..

Den huvudsakliga handlingen är inte särskilt djup. Men det behöver den alltså inte vara heller. Det vi är intresserade av är gore och nakna kroppar. Det är gott om scener med helnakna kroppar och tuttar genom hela filmen. Jag gillar att det inte är perfekta kroppar hela tiden. Det är faktiskt riktiga människor, kvinnor med häng och halvfeta män precis oms folk är. Det vore förstås trevlig att se perfekta porrfilmskroppar men det vore mindre realistiskt. Jag tycker det är gjort på helt rätt sätt!

Men även om handlingen inte är särskilt djup levereras detaljer till början av historien. Vi introduceras med hjälp av textskyltar och några scener för att reta våra sinnen ett par hundra år tillbaka i tiden. Det är några fantastiska scener egentligen! Det är några lysande tortyrscener i denna del. Jag önskar de gjorde en prequel som exploaterar detta mer detaljerat. Det  mesta av filmen utspelar sig dock i nutid där häx-oskulden eftersöks och tortyren liksom försvinner i processen. Jag ville se mera blod på kvinnornas nakna vaginor hellre än inälvor i en köttkvarn.

Kommer att släppas av Dark Entertainment!

This just is - Necronos!

This arrived today! Will write about it shortly!

Upcoming Review: Necronos - Tower of Doom

This one will be reviewed in both English and Swedish in the next few days.
Stay tuned!

Kommande film - Necronos!

Det här är en kommande tysk film! Av bilderna att döma tar man verkligen ut svängarna när det gäller chockerande gore. Jag kommer inte ens att publicera de mest påträngande bilderna här, åtminstone inte just nu. Pressreleasen innehåller många bilder och jag väljer ut några stycken här och nu. De mest pornografiska får Ni helt enkelt vänta på tills ni ser filmen.

Det är bröderna Rohnstock som ligger bakom. Marc regisserar och Lars producerar. Naturligtvis handlar det om undergroundfilm med en massa namn från just den scenen: Manoush, Timo Fuchs, Thomas Sender, Mario Zimmerschitt, Thomas Kercmar, Tanja Karius, Timo Rose, Marcel Walz, Kim Sønderholm, Timo Fuchs, Annika Strauss, Chris Vazquez, Nadine Trautwein, Andreas Schnaas, Jochen Taubert, Martin Hentschel, Andreas Pape, Rod Usher, hårdporrstjärnan Luna B och många fler ska tydligen medverka.

Jag bryr mig inte om att översätta handlingen utan kopierar pressutskicket rakt av:

Necronos, one of the mightiest minions of the devil himself has come to earth to create an invincible army of the undead under leadership of barbaric demons, called Berzerkers. To achieve his goal Necronos needs numerous often very macabre and difficult to come by ingredients. So Satan sends him two assistants to achieve his goal - Goran, a Blood Demon and footman loyal to Necronos as well as The Mighty Witch to locate the chosen one - a virgin witch.

Alternativ poster:

Screenshot & stills: