Pettersson och Bendels Nya Affärer – 1945 – Extramaterialet!

Som uppföljare till Pettersson & Bendel från 1933 är det här en helt och hållet osannolik film! Det är inte det att det rör sig om helt andra skådepelare eller att humorn är av ett annat slag. Det är kopplingen mellan de två filmerna på det handlingsmässiga planet som spricker. Utan att bjuda på någon spolier kan vi väl säga att sinnesstämningarna mellan de två skiljer sig en aning mellan de två filmerna.

Det bästa är därför att helt enkelt strunta i filmen från 1933 och betrakta det här som en helt egen film. Något som jag tror och hoppas att man faktiskt gjorde också. Detta även om filmen, liksom föregångaren bygger på en bok av Waldemar Hammenhög.

I den här kommer Bendel tillbaka till Sverige. Eftersom han är utlänning behöver han någon som kan gå i god för honom och hans gamle vän Pettersson är inte sen att göra det. Snabbt börjar de göra affärer. Pettersson har lite problem med firman och är nästan i begrepp att gå i konkurs så Bendels idéer är mer än välkomna. Halvskumma affärer ger dem snabbt pengar vilka kan investeras i nya affärer.

Det låter bekant eller hur? Men det finns en liten skillnad i denna. Det är inte bara Pettersson och Bendel som sysslar med skumraskaffärer. Det finns fler än bara Pettersson som kan charma och han låter sig också charmas. Bendel ser dock till att allting till slut löser sig på bästa sätt för dem. Att låta någon annan lura pengar av dem låter sig verkligen inte göras!

Jag lyckades inte uppfatta någon nationallitet eller etniskt ursprung av Bendel den här gången. Möjligen är han spanjor? Han är uppenbarligen utlänning och ett visst utlänningshat finns det också. Du som är utan arbetstillstånd ska inte komma hit och ta jobben från oss är en replik som fälls. Om inte ordagrant så i alla fall med den innebörden. Jag som trodde att det var en inställning från 2000-talet men tydligen inte… Men helt oavsett skumraskaffärer eller inte så är Bendel ett offer den här gången. Han talar om sitt förtryckta folk och om det som har blivit stulet från dem. Dessutom nämns att han har en kvinna han älskar i ett annat land. En helt ny bild av honom tycker jag.

Det vimlar av kändisar i den. Thor Modéen som Pettersson är förstås den stora stjärnan. Arne Lindblad spelar Bendel och förutom dessa finner vi till exempel John Botvid, Hjördis Pettersson och Sigge Fürst. För den som är mer bevandrad i äldre svenska filmer än jag lär det ploppa upp fler namn i skallen. Jag nöjer mig med att konstatera att det är många jag känner igen. Så var namnminnet inte det bästa hos undertecknad heller.

Ska man jämföra då. Det är en betydligt lättsammare film än den första. Det är buskis och ganska tramsigt tycker jag. Charmigt, det ska erkännas, men fortfarande tramsigt. Det krävs inte speciellt mycket för att hänga med och det mesta sköter sig själv så att säga. Det är absolut underhållning för stunden som jag brukar säga.

6/10

Filmen återfinns på Studio S Entertainments utgåva av Pettersson & Bendel som extramaterial.

Med Dig i Mina Armar – 1940 – Hasse Ekmans regidebut!

Regi: Hasse Ekman

Komedi

Jag kan väldigt lite om äldre svensk film och jag kan inte särskilt mycket om Hasse Ekman. Men eftersom livet är en lång läroprocess hoppas jag kunna ändra på det framöver. I och med den här filmen har jag till exempel lärt mig att Hasse Ekman var oerhört produktiv och att han var endast 24 år när har debutregisserade denna. Han har också skrivit manus men medverkar inte. Det gör däremot Edvin Adolphson och Karin Ekelund i de största rollerna. Även Thor Modéen och Stig Järrel har framtrådande roller och man får lov att säga att rollbesättningen är fantastisk tvärs igenom. Det finns ingen som inte passar in i filmen

I korthet handlar filmen om direktör Krister Dahl, som är miljonär. På golfbanan får han en boll i huvudet och tappar efter det minnet. Han har ingen aning om vem han är och alla personlighetsdrag som han vanligtvis har är också borta. Han träffar och blir kär i sin före detta fru, som också är med på noterna alldeles utan minnesförlust. För att göra en lång historia kort förvecklas saker och ting mer och mer efter som Krister inte har någon avsikt att tala om för omvärlden att han har tappat minnet. Inte annat än för sin betjänt – Vårby, som spelas av Thor Modéen och som får hjälpa till att reda upp röran.

Egentligen är upplägget klassiskt. Även om filmen är från 1940 lär det inte vara den första som behandlar en minnesförlust på det visset. Det är farsartat och det är mycket underhållande. Filmen håller ett högt tempo och en del musik. Främst är det förstås ledmotivet som framförs några gånger genom filmen. Hasse Ekman skrev tydligen även texten till denna bit och får jag säga min mening är det en ganska bra text. Hade den skrivits idag hade den lutat åt pekoral men 1940 funkar det fantastiskt bra! Det är bara att inse att man får flytta sig tillbaka i tiden när man gör sina bedömningar. Tidlöshet är mycket ovanligt i sådana här sammanhang.

Dock är filmen som helhet mycket modern, eller i alla fall utan ålderskrämpor. Låt vara att den tekniskt sett inte ligger lika långt fram som moderna filmer, men manuset är piggt och fullt av små lustigheter som man kanske inte lägger märke till direkt. Och får jag säga min mening är jag mer imponerad av att Hasse Ekman knåpat ihop manuset redan vid så ringa ålder än att han regisserar.

Ska vi rubricera kategorier är det helt klart en romantisk komedi. Jag brukar ha svårt för sådana men den här är bra mycket bättre än de flesta jag har sett tidigare. Och då är de flesta jag har sett betydligt modernare än den här! Det är kanske det som är grejen, den här är oförstörd medan man i modernare alster måste krysta till det för mycket. Det här är ett naturligt lustspel och det känns som att alla de inblandade har jäkligt roligt. Dialogen är rapp och det är en sagolik tajming i framförandet.

Historien har också två delar kan man säga. Först har vi minnesförlusten och allt vad det innebär. Sedan har vi återkomsten av minnet men då är alla minnen från under minnesförlusten som bortblåsta. Oavsett hur man vänder sig har man ändan bak skulle man kunna säga. Nåja, som gammal svensk romantisk komedi löser sig allting till slut och alla lever lyckliga i alla sina dagar. Och skulle det inte vara så skulle jag nog bli besviken. Men det är jag inte nu utan tycker att det här är en mycket mycket bra film och en utmärkt regidebut!

8/10