Visar inlägg med etikett Joaquin Pheonix. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Joaquin Pheonix. Visa alla inlägg

Recension: We Own the Night



Jag har väl egentligen ingen speciell koll på Joaquin Pheonix, mer än att jag imponerades av honom i filmen om Johnny Cashs liv – Walk the Line. Här imponeras jag i liknande utsträckning och det är helt klart att han spelar skjortan av både Mark Wahlberg och Robert Duvall, den senare blev jag ganska besviken på faktiskt. Inte för att han gör en dålig prestation utan för att jag vet att han kan så mycket bättre! Fast att spela en dedikerad polis kanske inte är någon direkt utmaning för honom. Känslorna vi som åskådare måste konfronteras med sträcker sig från medömkan och deltagande till ilska och frustration. Det är en ganska naken historia som berättas och den berättas utan krusiduller. Det finns inget direkt underhållande våld i filmen, det är inte den typen av film, och det som faktiskt visas är ganska sparsamt. Men man känner med huvudpersonerna och deras frustration ändå! Eller kanske tack vara att man inte får en massa sökta actionscener nerkörda i halsen. Jag gillar det här – mycket! 

8/10


Filmen om Johnny Cashs liv - WALK THE LINE - 2005

På baksidan står det om inre demoner och tungsinthet och med detta som utgångspunkt måste man säga att Joaquin Phoenix gör ett strålande jobb i gestaltningen av legendaren Johnny Cash. Det är en gripande film och ett levnadsöde, kärlek och drogmissbruk tillsammans med väldigt bra musik då några av Johnny Cash allra främsta, eller åtminstone mest kända låtar framförs i filmen. Reese Witherspoon som spelar Johnnys stora kärlek fick en Oscar för sin rolltolkning men jag måste nog hävda att jag är mer imponerad av Joaquin Phoenix faktiskt. Det är kanske småsaker i sammanhanget, men jag kan till exempel inte förlika mig med hur dåligt Reese mimar vid ett par tillfällen i filmen vilket tyvärr måste dra ned betyget en smula… 7/10

På försigkommen anledning vill jag förtydliga att formuleringen om Reese Witherspoons mimning inte var den bästa. Det som det egentligen handlar om är att synkningen mellan hennes egen röst och läpprörelserna i sångscenerna inte riktigt stämmer hela tiden.