Red 2 – 2013 – Jag kan nog se den igen!

Det känns som att jag upprepar mig gång på gång när jag påstår att jag inte har några direkta minnen av den första filmen. För, handen på hjärtat, hur många gånger har ni sett mig skriva det? Den här gången är det dock lika sant som annars. Jag minns inte mycket av Red.

Lyckligtvis är filmen gjord på ett sådant sätt att man inte behöver särkilt mycket bakgrundshistoria, och det lilla man behöver presenterar filmen på ett bra sätt. Egentligen rör det sig i mångt och mycket om hjärndöd action. Det är många som dör och det är många lönnmördare, spioner och dubbelagenter. Dock med den lilla skillnaden att det är en hel del humor i den. Det är nästan så att det går till överdrift men jag tycker man lyckas tyglas det precis på rätt sida om gränsen.

Det är många kända skådespelare. Bruce Willis förstås, John Malkovich, Helen Mirren, Anthony Hopkins och Catherine Zeta-Jones. Det finns fler kända ansikten, många fler, men jag är som vanligt dålig på att koppla samman ansiktet med ett namn. Det finns inget att klaga på när det gäller skådespeleriet. Man får vad man förväntar sig, varken mer eller mindre.

Men hur underhållande filmen än är, är det inget som gör något bestående avtryck. Jag tycker det är en riktigt underhållande film så länge den vara och jag skulle nog kunna se den igen om bara några dagar. Men det är som sagt inget speciellt. Man får vad man förväntar sig och inget mer, det finns inga överraskningar och, som jag tidigare var inne på, bestående intryck.

5/10

Recension: Johnny English - 2003

Johnny English

Regi: Peter Howitt

2003

Komedi

Johnny English (Rowan Atkinson) blir plötsligt befordrad till en superspion efter att agent one blivit mördad och alla de andra agenterna dödade i en explosion under hans begravning. Under utställningen av kronjuvelerna som sponsras av den rike entreprenören Pascal Savage (John Malkovich), blir de stulna och nu blir det Johnnys tur att tillsammans med sin kollega Bough (Ben Miller) hitta sanningen utan att riskera vare sig nationens heder eller sin Aston Martin! Högst upp på listan över misstänkta står Pascal Savage, vilket Johnnys boss Pegasus (Tim Pigott-Smith) inte är så övertygad om. Vi har också den mystiska Lorna (Natalie Imbruglia) som dyker upp på de mest otänkbara ställen, kan hon vara nyckeln för Johnny att använda för att hitta den rätta tjuven?

Linda Snöberg

Jag ska villigt erkänna att jag inte hade några höga förväntningar på den här filmen. Dessutom är jag som regel inte så förtjust i Rowan Atkinson och tycker att allt han gör numera faller tillbaka på fjantiga Mr Bean. Döm av min förvåning när jag faktiskt började skratta ganska högljutt redan tidigt i filmen.

Parodier har jag förstås alltid tyckt om och här lyckas man driva med agentgenren i allra högsta grad. Framförallt blev jag riktigt överraskad av den kapacitet som Rowan Atkinson faktiskt har som skådespelare, varför har han inte visat oss den sidan tidigare? Kanske är jag onödigt hård nu och självklart gör han sin mest kända roll som Mr Bean bra, det är bara att det kan bli för mycket ibland och eftersom det inte riktigt är min humor kanske man blir lite anti..

Det finns ju fler stora namn i rollistan, John Malkovich inte minst. Hur står sig han i den här produktionen då? Tja, jag har sett honom göra bättre prestationer, men han gör det som krävs av honom och det räcker väl egentligen. Hans löjliga franska accent kanske förstör mer än den gör nytta, men jag antar att regissören ville ha det så. Storyn som jag ovan naggat lite i kanten på känns ny och fräsch, även om man gång på gång slås av likheterna med rosa pantern filmerna och vilken likhet karaktären Johnny English egentligen har med Jacques Clouseau, ifrån nyss nämnda filmer. Nästan exakt samma typ av dumma dumheter även om Johnny tycks kunna något mer och inte förlita sig fullt så mycket på turen.

En film som står sig i konkurrensen och som t.o.m. får en motsträvig åskådare som jag att brista ut i asgarv!

Tommy Söderberg

Changeling - 2008 - En riktigt bra film!

Changeling

Regi: Clint Eastwood

2008

Thriller

När Christine Collins (Angelina Jolie) kommer hem från jobbet hittar hon inte sin son. Han finns inte att finna någonstans och det finns inga spår som leder någonstans. Det blir en mardröm för Christine i fem långa månader tills polisen påstår sig ha hittat sonen. Allt vore frid och fröjd om det inte var för en liten detalj – det är inte hennes son! Mardrömmen blir allt värre och att övertyda polisen om att de gjort ett misstag blir lättare sagt än gjort. De vill inte alls höra talas om det utan försöker istället övertyda Christine att det är hon som har gjort ett misstag, att det är hon som är förvirrad och att hennes son förändrats under de fem månader han har varit borta. Man menar att det är hans traumatiska upplevelse som gjort honom lite annorlunda men Christine vägrar låta sig övertalas. Till slut ser den korrumperade polisen inga andra möjligheter än att tvångsomhänderta henne och låsa in henne på en psykiatrisk anstalt. Men någon tror henne och tillsammans tar de upp kampen mot systemet!

Det är inte svårt att förstå varför Clint Eastwood tilltalas av den här historien. Jag tycker mig känna själva historien på något sätt, ett barn försvinner spårlöst och saken redas aldrig upp. Jag vet inte om det är bara jag, men jag får lite vibbar av Mystic River. Den var, liksom den här filmen ett riktigt skickligt hantverk men det kändes som om det var något som saknades och det är samma sak här. Det är inget jag kan sätta fingret på och kan mycket väl vara Clint Eastwoods stil. Det är bra och det är spännande, det är välskrivet och det finns inga direkta luckor i händelseförloppen men ändå är det nåt som inte finns där..

Initialt tyckte jag inte att Angelina Jolie gjorde ett så bra jobb här. Jag tyckte hon var ganska menlös i rollen som mamman som förlorar sitt barn spårlöst. Men efter ungefär halva filmen vänder det och hon briljerar istället fullständigt! John Malkovich, som också medverkar i en betydande roll, är betydligt jämnare men hans roll är å andra sidan betydligt mindre och oviktigare än Angelina Jolies. Det vill säga att han naturligtvis inte är oviktig, men inte har den typen av huvudroll som Angelina Jolie.

En del av problematiken är kanske att Clint Eastwood inte riktigt klarar av att trollbinda sin publik såsom många andra mästerregissörer gör. För jag räknar absolut Clint Eastwood som en mästerlig regissör. Han tar inte tag i något halvdant och levererar alltid en mycket hög kvalitet. Men det tar ett tag innan man blir riktigt intresserad, kanske är hans val av historier av en sådan karaktär de måste berättas långsamt eller så är det helt enkelt hans sätt att berätta på. Hur som helst är filmen faktiskt ganska tråkigt de första tjugo minuterna och hade jag haft en dag med dåligt tålamod hade det absolut kunnat räcka för att stänga av och se något annat istället.

Men jag är glad att jag stod ut. Historien som utspelas blir mer och mer komplex, fler och fler element blandas in och förutom korruptionen, som från början tar upp en stor plats, framträder en mera våldsam och tragisk historia fram. Jag måste förstås erkänna att jag är svag för filmer som sägs bygga på verkliga händelser och som sådan är den här lite extra intressant. Hur mycket som är sagt är som vanligt öppet för spekulation, men filmens karaktär gör att jag faktiskt tror på det mesta. Man har förstås ändra på namn och plats och sådana saker, och kanske på tiden också. Men förmodligen är själva grunden, att polisen hittade fel pojke helt sann. Och är den inte det så tror jag på filmen i alla fall för det är som sagt ett riktigt sjutusan till bra hantverk som alla borde se!