Devils of War – 2013 – inget nytt under solen

Filmen handlar i princip inte om något som vi inte har sett förut. Nazisterna försöker vinna andra världskriget genom att använda genmanipulation eller magi för att framställa supersoldater. Man kan kalla dem för vad man vill, de är i alla fall svåra att ta död på och det blir förstås de allierades uppgift. Mycket pang pang men för övrigt inget som går till i historien i min värld.

5/10

Nazi Zombies – 2006 – Aka: Horrors of War

Jag tycker att det är en rolig idé att kombinera nazister med zombies. Det är i sig inget nytt grepp men å andra sidan är den här filmen några år gammal. Tyvärr måste jag säga att den suger… och det finns inte många förmildrande omständigheter heller. Skådespelarna är faktiskt inte katastrofalt usla och det får väl räknas får något men på det hela taget är det verkligen inte bra. Det är en försvinnande liten del av filmens om verkligen behandlar något man kan kalla för zombies. Det är dock förståligt att man försöker sölja in filmen med dessa premisser. Allt som oftast är det soldater som skjuter på något som man inte riktigt ser vad det är. Filmen innehåller också något som för räknas som varulvar och det är väl snarast så att alla övernaturliga varelser som finns i filmen får samsas under benämningen zombies i titeln. Trist och poänglös.

3/10

Outpost: Black Sun – 2012 - Den andra filmen!

Den inledande scenen i filmen är 100 % trollbindande, den lockande mig in i filmen med ofelaktig magnetism. Det dröjde ett bra tag innan jag insåg att detta faktiskt inte var en film i samma anda som The Boys From Brazil utan snarare en uppföljare till 2008 års film – The Outpost! Jag kände igen sekvenser i tillbakablickarna och efter hand fick jag bilden av den föregående filmen fullständigt klar för mig. Det handlar alltså om nazizombies som genom en diabolisk plan skall ta över världen och infria löftet om det tusenåriga riket.

Film är klart bäst i början, efterhand blir det lite för mycket skjuta skjuta och man mister själva spänningen i historien. Idén bakom dessa nazizombies är intressant men hade man även fåt med de lite allvarligare bitarna och utvecklat handlingen mera hade man garanterat fått en bättre film! Visserligen blir slutresultatet klart underhållande men den initiala känslan av en fantastik film uteblir. Det är underhållande för stunden ungefär i samma utsträckning som den första filmen och det är kanske bra nog för en uppföljare av det här slaget?

6/10

Fantaside - 2007 - absurt och humoristiskt

Fantaside

Regi; Shane Mather

2007

Komedi/Horror

Ledaren för en nazistsekt slår sina påsar ihop med en psykopatisk galning i jakten på en mytomspunnen relik, som ger sin ägare en legendarisk makt som de båda vill åt. De är dock inte de enda som fast determinerade att lägga vantarna på det uråldriga spjutet. Det är en grym maktkamp där deltagarna inte drar sig för att döda varandra på de mest bestialiska sätt. Samtidigt har en reporter bevittnat ett rituellt mord och anlitar en privatdetektiv för att lösa gåtans mysterium. Men de måste skynda sig innan även de blir offer för nazistsekten att offra.

Liksom i Excreamer är filmmusiken något man genast lägger märke till. Det låter helt fel men samtidigt sätter detta genast den humoristiska och paradoxala tonen. Alla splatterfilmer behöver inte ackompanjeras av tung heavy metal eller dödsmetal, så mycket kan anses vara bevisat i och med den här filmens existens.

                     

Det är politiskt inkorrekt och filmen gör också en poäng av att vara detta. Man skändar inte orden och även om det framställs som ironi eller sarkasm kan man inte ta miste samhällsatiren som genomsyrar mycket av filmen. Framförallt är det via nyhetssändningar som detta görs fullständigt klart för oss, det är absurda påståenden om samhället och regeringen, men tillräckligt verklighetsförankrade för att vi ska förstå precis vad som åsyftas. Det här är en av filmens allra största behållningar anser jag!

Men vad vore väl en underground film av det här slaget utan en del morbida och tämligen uppfinningsrika mordsekvenser där blodet skvätter rikligt omkring? Det är väl trots allt det som är den största publikdragaren kan man tänka och jag kan glädjande nog meddela att det ser förvånansvärt bra ut, mycket bättre än i föregående Excreamer! Jag får lite vibbar av norska Bread & Circus (Slakta Dem Alla) när jag ser filmen, inte minst när det gäller våldet. Det är absurt och humoristiskt, precis som det ska vara!

Men nog för att jag hade kunnat klara mig utan den, enligt mig, extremt smaklösa framställningar av tidelag, dessutom med en katt som avrättas och äts upp direkt efter akten. Lyckligtvis är det bara film, men jag kan inte påstå annat än att dessa scener väckte avsmak och avsky hos mig. Att det sedan förekommer ”vanlig” våldtäkt ett par gånger i filmen bekymrar mig inte alls lika mycket, visst är det märkligt vilka värderingar man har när allt kommer till kritan. Dessa är naturligtvis också fiktiva och ganska våldsamma och man har inga problem att genomskåda dess trovärdighet. Penetration torde vara tämligen omöjlig i den ställningen om inte mannen är utrustad som självaste John Holmes!

Vidare framställs nazisterna, eller åtminstone dess ledare (usch vilken usel skådis han är) som en ganska patetisk transvestit. Det är visserligen tillräckligt absurt för att passa utmärkt in i produktionen, men inte är det särskilt politiskt inkorrekt i alla fall. Att förlöjliga nazismen är väl ungefär det enda gångbara skälet att ta upp ämnet idag. Missförstå mig inte nu, det är klart man ska ta varje tillfälle i akt att förlöjliga nazisterna, vare sig det handlar om avvikande sexuell läggning, som näppeligen passar ihop med tankarna av elitism man förknippar tredje riket med, eller något annat. Men att stoppa det i en rulle och blanda in termer om politisk inkorrekta budskap framstår för mig som lite paradoxalt!

Allt som allt en sevärd rulle, dock skulle det inte skadat att klippa ner den till genomsnittliga 90 minuter för att få lite bättre flyt i tempot.

Recension: Don’t Wake the Dead - 2008

Don’t Wake the Dead

Regi: Andreas Schnaas

2008

Horror

I ett gammalt tyskt slott, som nu håller på att renoveras, börjar märkliga saker att inträffa och den grupp väninnor som tillsammans håller på att fixa till stället blir snart varse om slottets mörka historia. På medeltiden attackerades nämligen byn av en grupp blodtörstiga tempelriddare som byns innevånare förvisso besegrades och drevs bakåt. Tillbaka till slottet där en sak efter en annan ledde till att en förbannelse uttalades. Under andra världskriget togs slottet i besittning av nazisterna just den natten vart 66:e år som tempelriddarna åter kommer till liv. Nu har det gått ytterligare 66 år och kvinnorna ställs mot både tempelriddarna och nazisterna som både kommit till liv. Det blir en kamp till sista blodsdroppen där bara morgonsolen och ett mytomspunnet svärd kan sätta stopp för förbannelsen!

Jag har vid tidigare tillfällen spytt galla över Andreas Schnaas filmer och hade väl ärligt talat inte så höga förhoppningar om den här heller. Det blir heller inte bättre när distributören påstår att filmen är det bästa som någonsin kommit från Schnaas på rent säljarmanér. Ska man sälja in någonting till mig ska man nog spara på superlativen och inte trycka ner sådana påstående i halsen på mig, men det är jag det. Och faktum är att det vet i tusan om jag inte kan ställa upp på att det faktiskt är Schnaas bästa rulle! Jag gillar i och för sig Nikos the Impaler rätt mycket men förutom den är det nog inte mycket av det jag har sett som slår den här!

Men trots detta lider den av en del problem och vi tar dem direkt så är vi av med det sen. Att skådespelarna inte är något vidare kanske är mer regel än undantag i den här typen av lågbudgetproduktioner. Splatterfilm behöver inte ha Oscarsmaterial i rollistan och så är det bara. Den här filmen är inget undantag och det är kanske viktigare att tjejerna är villiga att visa tuttarna? Några scener, som är totalt meningslösa för at driva handlingen framåt, verkar nämligen finnas med enbart för att visa hud. Jag klagar i och för sig inte men jag tycker det är att göra det lite lätt för sig.

En annan produktionsteknisk detalj som drar ner helhetsintrycket är det dåliga ljudet. Eller kanske snarare mixen mellan musik och dialog. Musiken hörs hur bra som helst och det är nästan så man måste skruva ned men dialogen håller tyvärr inte samma volym och det gör att det känns lite amatörmässigt.

Själva historien som berättas är enkel och det är nog en konst att hålla sig till något så fundamentalt utan att komplicera det hela för sig själv. Tempelriddarna och nazisterna vet jag inte riktigt om man ska kalla för zombies eller inte men jag tycker Schnaas har lyckas med en riktigt bra stämning i de scenerna! Det känns som om han varit influerad av Tombs of the Blind Dead i skapandet av tempelriddarna i alla fall och sämre referenspunkt kan man ju ha! Jag är väl inte lika imponerad av tjejerna men de flesta av dem ska ju bara dö ändå. Sminket är helt ok även om jag vid några tillfällen tyckte att blodet snarare såg ut som rödbetssaft än äkta vara.

Men även om jag har en tendens av att ta filmer på allvar tror jag inte att det är riktigt meningen här. Jag tror det är meningen, liksom i de allra flesta fall när det gäller splatterfilm, att man ska känna skaparglädjen och att det är viktigare att filmskaparna är innovativa än att filmen blir superseriös. Detta märks inte minst i en mycket underhållande scen där ett hårdrocksband blivit förvandlade till zombies men fortsätter att spela sin musik ändå. Runt om står både tempelriddare från medeltiden och tyska soldater från andra världskriget (i zombieform då) och diggar. Man kan till och med se någon tendens till headbanging!!

Outpost - 2008 - med vibbar av klassiska zombiefilmen Shock Waves!

Den här filmen gav mig nästan vibbar av klassiska Shock Waves, kanske mestadels för att man blandar en zombiehistoria med den om oövervinnerliga soldater. Här handlar det om en lite grupp legosoldater som lejs för att garantera en mans säkerhet under ett uppdrag som går ut på att hitta en gammal bunker som senast var i bruk under nazitiden. Hans uppdrag är förstås hemligt för mannarna men det dröjer inte länge innan det står helt klart att det är något mystiskt med platsen och när de hittar en överlevande bland kropparna i bunkern är saken klar. Han vet mer än vad han berättar! En efter en försvinner legosoldaterna spårlöst för att sedan dyka upp igen döda och med lemlästade kroppar. Till en början tycker jag manuset känns ganska krystat och det finns ingenting som man inte sett förut, men snart börjar jag bli intresserad av hur det faktiskt hänger ihop i slutändan. Det räcker inte riktigt ända fram och det blir lite väl tjatigt i längden, men på det hela taget tycker jag helt klart att det är är en sevärd film om man gillar zombiefilmer med lite annorlunda stuk och inte nödvändigtvis dem där hungriga zombies hungrar efter mänskligt kött hela tiden. – 6/10

Köp filmen på CDON